Arbetsfred för nästan tre år inom kommun- och välfärdssektorn

Förhandlingsparterna inom kommun- och välfärdssektorn, dvs. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Offentliga sektorns union JAU och Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote, har godkänt resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna för åren 2025–2028.

– Vi har igen avtalat om en långvarig arbetsfred inom kommun- och välfärdssektorn. En uppgörelse på nästan tre år ger stabilitet och förutsägbarhet för en sektor som genomgår många förändringar, säger KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas.  

Avtalsperioden är 34 månader och avtalet kan inte sägas upp i förtid. Den grundläggande uppgörelsen innehåller lönehöjningar på sammanlagt 7,37 procent under avtalsperioden. Höjningarna fördelas så att lönerna stiger med 2,5 procent 2025, 2,47 procent 2026 och 2,4 procent 2027.  

Om avtalet för teknologiindustrin, som har fastställt den allmänna linjen, sägs upp efter två år, följer höjningarna inom kommun- och välfärdssektorn 2027 det nya avtalet för teknologiindustrin.

Löneutvecklingsprogrammet har omförhandlats 

Dessutom har förhandlingsparterna kommit överens om en fortsättning på löneutvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2026–2028.

Det nya utvecklingsprogrammet beaktar det försämrade ekonomiska läget inom kommun- och välfärdssektorn. Det medför lönehöjningar på 1,8 procent i kommun- och välfärdssektorn under ungefär tre års tid. Potterna fördelas i första hand lokalt. Det tidigare uppsagda löneprogrammet skulle ha medfört lönehöjningar på 2 procent under två år. 
KT sade upp utvecklingsprogrammet 27.4.2025 för att man skulle kunna omförhandla avtalets innehåll. Det föregående utvecklingsprogrammet ingicks 2022 efter långa arbetskonflikter och flera medlingsomgångar.  

Enligt utvecklingsprogrammet 2026–2028 höjs lönerna utöver de normala avtalshöjningarna med 0,4 procent 2026, 0,4 procent 2027 och 1 procent 2028.

Åren 2023–2025 har utvecklingsprogrammet använts till att förnya lönesystemen inom både kommun- och välfärdssektorn och till att samordna lönerna till exempel i samband med social- och hälsovårdsreformen. Programmet har förbättrat arbetsplatsernas konkurrenskraft, resultaten, kvaliteten och tillgången till arbetskraft inom kommun- och välfärdssektorn. Programmet har också minskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män.   

 – Vi är nöjda med att kostnaderna för utvecklingsprogrammet blev rimligare och att betalningstidtabellen förlängdes. Höjningarna är i huvudsak potter som man avtalar om lokalt och med hjälp av dem är det möjligt att fortsätta se över lönesättningen inom kommun- och välfärdssektorn, säger Henrika Nybondas-Kangas.

Personalkostnaderna ungefär hälften av kommunernas och välfärdsområdenas utgifter 

Av kommunernas verksamhetsutgifter är över hälften personalutgifter. År 2024 var kommunernas sammanlagda arbetskraftskostnader cirka 11,5 miljarder euro.

Arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn ökar i år med 2,78 procent, dvs. cirka 320 miljoner euro jämfört med året innan. År 2025 uppskattas arbetskraftskostnaderna uppgå till cirka 11,8 miljarder euro.    

År 2026 ökar arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn med 3,18 procent. I pengar betyder det en ytterligare kostnad på ungefär 377 miljoner euro jämfört med 2025.   

År 2027 är ökningen 3,85 procent. I pengar betyder det cirka 470 miljoner euro. Om avtalet för teknologiindustrin sägs upp efter två år och branschen omförhandlar lönehöjningarna för 2027, följer höjningarna inom kommunsektorn den uppgörelsen.  

Av välfärdsområdenas verksamhetsutgifter är nästan hälften personalutgifter. År 2024 var välfärdsområdenas sammanlagda arbetskraftskostnader cirka 13,7 miljarder euro.

Arbetskraftskostnaderna inom välfärdssektorn ökar i år med 5,49 procent, dvs. cirka 753 miljoner euro jämfört med året innan. År 2025 uppskattas arbetskraftskostnaderna uppgå till cirka 14,5 miljarder euro.    

År 2026 ökar arbetskraftskostnaderna inom välfärdsområdena med 4,48 procent. I pengar betyder det en ytterligare kostnad på ungefär 647 miljoner euro jämfört med 2025.   

År 2027 är ökningen 3,83 procent. I pengar betyder det cirka 578 miljoner euro. Om avtalet för teknologiindustrin sägs upp efter två år och branschen omförhandlar lönehöjningarna för 2027, följer höjningarna inom välfärdssektorn den uppgörelsen. 

I kalkylerna har alla höjningar under avtalsperioden beaktats, bland annat de allmänna lönehöjningarna och potterna enligt löneprogrammet 2026–2028. I välfärdsområdenas kostnader har därtill lönesamordningspotterna för åren 2025–2026 beaktats.   

– Helheten är dyr för kommunerna och välfärdsområdena, eftersom de gamla uppgörelserna påverkar också den här avtalsperioden.  Jag anser att ett avtal med 7,37 procent under 34 månader är rimligt i synnerhet med tanke på att kostnaderna för löneprogrammet kunde sänkas och fördelas över en längre tid, konstaterar KT:s utredningsdirektör Mika Juutinen.  

En del av semestern kan bytas mot pengar 

Arbetsmarknadsuppgörelsen inom kommun- och välfärdssektorn omfattar alla 13 kollektivavtal inom sektorn. KT:s mål var att utöka den arbetstid som står till förfogande. I fortsättningen är det till exempel möjligt att byta en del av semestern mot pengar. Också tiden för meddelande om permitteringar förkortas från en månad till tre veckor. Inom kommunsektorn kom parterna också överens om ett nytt kollektivavtal för den tekniska sektorn. Avtalet ersätter efter övergångsperioder de två tidigare avtalen för den tekniska sektorn. I fortsättningen betalas inte lönen inom den tekniska sektorn som timlön, utan personalen har månadslön.

Dessutom avtalade parterna om nya kollektivavtal för KT:s företagsmedlemmar. Företag som ägs av kommuner och välfärdsområden kan bli medlemmar i KT. Mer än 440 företagsmedlemmar har anslutit sig till KT efter att Avainta Arbetsgivarna, som tidigare företrädde företagen, lades ned 1.1.2025. 

Inom undervisningssektorn övergår speciallärarna inom den grundläggande utbildningen till ett nytt arbetstidssystem 1.8.2027. Reformerna av lönesystemen inom välfärdssektorn fortsätter. Vid förhandlingarna kom man också överens om en arbetsgrupp som ska genomföra ett arbetstidsförsök som gäller nattarbete. 

Uppgörelsen gäller en halv miljon löntagare 

Avtalen inom kommun- och välfärdssektorn omfattar cirka en halv miljon löntagare som arbetar inom kommuner, samkommuner, välfärdsområden, välfärdssammanslutningar samt företag som ägs av dessa. I kommun- och välfärdssektorn arbetar sammanlagt cirka 475 000 löntagare.  

Stora yrkesgrupper i kommunerna är till exempel lärare i skolor och inom småbarnspedagogik samt barnskötare inom småbarnspedagogik, samt i välfärdsområdena sjukskötare, närvårdare, läkare och socialarbetare samt personal inom brand- och räddningsväsendet.