KT:s imponerande berättelse
Ryssland och medlöparnas internationella mediaoperationer, de inhemska ”alternativa medierna” och Donald Trumps valkampanj i USA har lyft fram troll, falsk media, den postfaktuella tidsandan och alternativa fakta i den offentliga debatten. Allt har att göra med informationspåverkan.
Parallellt med informationspåverkan talas det om hjärntvätt eller om strategisk kommunikation. Till och med det gamla hederliga begreppet propaganda dyker upp i diskussionen.
Målet är att med hjälp av information uppnå popularitet och framgång för de egna idéerna och strävandena. Ibland sker det genom överdrifter eller förvrängning av fakta och ibland genom att förringa eller angripa andras åsikter. Vilseledning är en annan känd metod.
Samma drag av informationspåverkan kan ses i den inhemska politiska retoriken – i synnerhet i valkampanjtider – och givetvis i arbetsmarknadspolitiken.
Produktivitetssprånget rakt in i flitfällan
Arbetsmarknadsorganisationernas informationspåverkan märks i ordval och språkliga kullerbyttor. Vissa termer har reserverats viss tolkning. Samtidigt har arbetsgivarna och de anställda ofta olika ord för samma sak.
Det den ena kallar för olovlig strejk kallar den andra en berättigad konfliktåtgärd, manifestation eller samarbetsdag. Valfrihet låter bättre än tvångsbolagisering. Utmarsch låter också mer slagkraftigt än att tåga ut.
Ibland börjar debattörerna genom en gemensam överenskommelse använda ett nytt ord för ett bekant fenomen. I något skede blev den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen (inpo) ett fult uttryck. Det ersattes av ramavtalet och sedan av sysselsättnings- och konkurrenskraftsavtalet. Statsminister Juha Sipilä föreslog samhällsavtal.
I arbetsmarknadsdiskussionen florerar också metaforer och liknelser. Konkurrens och spel nämns ofta, liksom resor, medicin, fysik och givetvis kriser. Produktivitetssprånget ska leda till konkurrenskraft och köpkraft men man kan också falla i flitfällan.
Motsättningar och hårklyverier
Arbetsmarknadsorganisationerna beskrivs ofta som stridande slagskämpar. Samtidigt eftersträvar de samförstånd. Det bromsar alltför grovt språkbruk och gör det lättare att uthärda den andres tal.
Det är till exempel vanligt att beskylla motparten för ovilja att förhandla i en situation där den andra bara är orubblig och det lämnar inga större trauman. Strax därefter kan motparten beskyllas för att gå händelserna i förväg.
I den arbetsmarknadspolitiska debatten skapas ofta motsatspar: flexibilitet och måttlighet (löner), effektivitet och ineffektivitet, omöjligt och nödvändigt, dynamiskt och statiskt.
I höstas uppstod en märklig situation där de som undertecknat konkurrenskraftsavtalet stred om tolkningen av orden tillsammans och i samarbete. Språkforskningen ser ingen skillnad i betydelsen av orden ”yhdessä” och ”yhteistyössä”.
KT:s berättelse består
Informationspåverkan kan motarbetas genom ett kritiskt förhållningssätt och genom att känna igen propaganda och andra sätt att påverka.
Det bästa är ändå att skapa en egen stor berättelse, där berättaren ger sin verksamhet en positiv och faktabaserad betydelse.
KT:s berättelse har i fyra årtionden varit den samma: KT bevakar de kommunala arbetsgivarnas intressen på arbetsmarknaden till förmån för vanliga kommuninvånare och skattebetalare. I vård- och landskapsreformen vidgas intressebevakningen naturligt till att omfatta landskapen.
Det viktiga med berättelsen är att om du inte berättar den själv gör någon annan det åt dig. KT bevakar också i landskapen den offentliga ekonomins intressen och serviceproduktionens effektivitet. Det är en stark berättelse.
Teuvo Arolainen
Teuvo Arolainen är KT Kommunarbetsgivarnas kommunikationschef. Han ansvarar för KT:s kommunikation och är dessutom chefredaktör för tidskriften Kuntatyönantaja. Han har en lång erfarenhet inom journalism och kommunikation.
Utanför jobbet är jag intresserad av bland annat lopptorg och läsande. Semester tar jag helst på hösten då jag kan ägna mig åt skogspromenader och fågeljakt med min hund.