Blogginlägg

Förtroende gör gott

Niilo Hakonen bloggaa

För sex år sedan satt vi och funderade över följande steg för Finlands arbetsmarknad och då skrev vi följande i utvecklingsstrategin som regeringen begärt: ”Förtroende, samarbete och mod ligger bakom många av framgångssagorna i Finland, även om man på arbetsplatserna sällan gör något väsen om saken. Nu gör vi det. Finland är ett förtroendesamhälle där samarbetet mellan olika aktörer på olika nivåer har flera decennier gamla traditioner. Framgång i den globala och nätverksbaserade ekonomin kräver emellertid mycket mer: ett djupare, tvärsektoriellt samarbete och växelverkan mellan partners, kunder och företagets personal, helt enkelt att satsa på ett gott samarbete på allt fler arbetsplatser.”

Hade vi rätt eller fel? Åtminstone enligt den Europeiska undersökningen av livskvalitet 2016 (EQLS) är vi finländare fortsättningsvis folket med det högsta förtroendet för våra medmänniskor. Placeringen skulle knappast bli sämre i en global jämförelse.

Det här betyder inte att allt är bra på alla arbetsplatser och alla organisationer. När förtroendet och samarbetet fungerar känns det bra helt enkelt. Arbetstagarna trivs, chefen trivs och kunderna trivs, alla mår bra. Det ger möjligheter till utveckling och förnyelse.

Ett gott förtroende märks kanske mest i att arbetstagarna och cheferna handlar så att de är värda förtroendet. Det är ett mål att sträva efter. När arbetstagarna i tiderna blev tillfrågade om hur förtroende märks på arbetsplatsen var en av de oftast nämnda sakerna att man inte behöver vara rädd för förtal eller att någon saboterar ens arbete.

Det intressanta är att förtroende och samarbete ansågs viktigare än arbetshälsa, kompetens och produktivitet för utvecklingen av arbetslivet, enligt samma enkät för Arbetsliv 2020-programmet. Kommunsektorns egna utvecklingsprogram Kunteko 2020 är ett sätt genom vilket KT och huvudavtalsorganisationerna tillsammans vill främja alla dessa aspekter.

Min erfarenhet är att förtroendet sätter gränserna för det som är möjligt att uppnå tillsammans. Detta märks mest när man håller på att utveckla något nytt, men också i enklare situationer: Blir jag hörd, och lyssnar man på mig också då, när jag är den nyaste medlemmen i gruppen? Får man försöka eller behöver man vara rädd för misstag? Omställningar i organisationen är förtroendetest där växelverkan och öppenhet i kommunikationen behövs mer än någonsin.

Förtroende känns bra. Men om det brister i förtroendet?

Det är få situationer på jobbet som känns så tunga som brist på förtroende och respekt. Den orättvisa behandlingen som följer av bristerna skaver och tynger sinnet också hemma.  Förtroende är att inte behöva vara rädd för att bli baktalad och att inte behöva vara försiktig med vad man säger på jobbet bara för att någon kan använda det emot en.

I det nationella projektet Arbetsliv-2020 talas det i år om förtroende. Enligt projektet är det arbetslivets viktigaste kapital och en framgångsrik organisationskultur kan endast byggas på förtroende. Det kan ju nog stämma.

Mer på webben (på finska)

Niilo Hakonen

Niilo Hakonen

Niilo Hakonen är ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling hos KT Kommunarbetsgivarna och har som uppgift att observera omvälvningarna i arbetslivet och framtidens kommunarbete tillsammans med andra..

Jag har arbetat i centrala positioner som utvecklare av lönesystem, helhetsbelöning och arbetslivsutveckling. På fritiden går jag gärna i svampskogen, läser eller paddlar.

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.