Blogginlägg

Vad säger undersökningen av arbetshälsan i den offentliga sektorn 2020 om kommunsektorn?

Niilo Hakonen

Keva publicerade 11.3 sin undersökning av arbetshälsan i den offentliga sektorn 2020. Efter ett intensivt arbete som medlem i sakkunniggruppen har jag sammanställt de sju viktigaste resultaten med tanke på kommunsektorn.

Hur såg det första coronaåret ut på arbetsplatserna i kommunerna?

Stora förändringar i arbetsupplägget år 2020

Av kommunsektorns personal övergick 36 procent till distansarbete, en tredjedel av dessa på heltid. Dessutom övergick 11 procent av personalen helt eller delvis till andra uppgifter. Förändringarna i de olika sektorerna framgår av bild 1.

Källa: Undersökning av arbetshälsan i den offentliga sektorn 2020.

 
Bild 1. Hur coronakrisen påverkat arbetsupplägget i de olika fackområdena och i hela kommunsektorn år 2020.

Stora förändringar i arbetsupplägget – cirka hälften av personalen övergick helt eller delvis till distansarbete eller andra uppgifter – försvårar jämförelsen med tidigare år.
Enkäten tog inte upp förändringarnas varaktighet men den informationen kan man hitta till exempel i statsrådets bestämmelser och rekommendationer samt KT:s enkäter.

När man 16.3.2020 konstaterade att undantagsförhållanden rådde i Finland på grund av coronavirusutbrottet övergick nästan alla skolelever och studerande till distansstudier med bara ett par dagars varsel. Inom den grundläggande utbildningen återgick man till närundervisning 14.5 när begränsningarna till denna del lättade.

Enligt KT:s enkät varade permitteringarna i kommunsektorn i genomsnitt 12,5 kalenderdagar under år 2020. Avbrott i löneutbetalningen till följd av permitteringar och coronakrisen drabbade sammanlagt 5,4 procent av personalen i kommunsektorn. Antalet permitterade och uppsagda var litet i kommunsektorn även om till exempel bibliotek, teatrar och idrottsanläggningar tillfälligt stängdes.

Personalen tycker att kommunsektorn lyckats bra under coronakrisen

Fyra femtedelar (81 %) av personalen i kommunsektorn anser att deras arbetsplats klarat det första coronaåret bra. Av samma åsikt var 150 sakkunniga inom olika områden, som deltog i en uppföljning av förändringen i arbetslivet som inleddes i januari 2021.

Detta är ett anmärkningsvärt resultat med tanke på att det gäller hälso- och sjukvård, socialt arbete, småbarnspedagogik och måltids- och renhållningstjänster som stött medborgarna samt kommunorganisationer med skolor och läroanstalter som snabbt måste anpassa sin verksamhet.

Undantagsförhållandena till följd av coronaepidemin har lyft fram det offentliga arbetets och basservicens betydelse för samhället. Det viktigaste målet för de nationella begränsningsåtgärderna var att trygga hälso- och sjukvårdens funktion.

Det första coronaårets erfarenheter av distansarbete har främst varit positiva

På grund av undantagsförhållandena övergick man inom kommunsektorn så mycket som möjligt till distansarbete och distanstjänster. Inom dessa har verksamhetskulturen och kompetensen utvecklats med stormsteg. Enligt enkäten har erfarenheterna av distansarbete varit i huvudsak positiva.

I bedömningen av arbetshälsoenkäten är det dock viktigt beakta tidpunkten då uppgifterna insamlats. Det var i september–oktober 2020, vid det laget hade distansarbetet pågått högst ett drygt halvår. Undersökningen säger inte mycket om vilka konsekvenser distansarbete, eller en coronaepidemi, som drar ut på tiden kan ha på personal och arbetsplatser.

Klara skillnader mellan olika sektorer

En av de viktigaste observationerna är att arbetets natur och arbetsarrangemangen märktes på olika sätt i de olika sektorerna under coronakrisen.

Till exempel övergick 60 procent av de anställda inom förvaltnings- och byråarbete till distansarbete. Andelen som ansåg att arbetet var lagom belastande ökade med 11 procentenheter och de som var nöjda med sin närmaste chefs sätt att leda arbetet ökade med 15 procentenheter jämfört med situationen för två år sedan.

Inom hälsovården fortsatte nästan nio av tio (85 %) att arbeta på arbetsplatsen. Andelen som ansåg arbetet var psykiskt tungt ökade med fyra procentenheter. Också inom hälsovården ökade tillfredsställelsen med hur den närmaste chefen skötte sitt arbete, dock endast med fyra procentenheter.

Enkäten tog inte upp andra förändringar till följd av coronakrisen än omorganiseringen av arbetet. Till exempel inom äldreomsorgen behövdes kraftigt begränsande åtgärder för att skydda de äldres hälsa.

I början av epidemin var informationen om den nya och eventuellt farliga virussjukdomen bristfällig. Anvisningarna och rekommendationerna kunde ändras dagligen. Bristen på ändamålsenlig skyddsutrustning var också ett problem. Man var rädd för allvarliga symptom, smitta och spridande av smitta till familj och riskgrupper.

De som förmodligen led mest av coronaåtgärderna var kanske just de äldre som isolerades. Minnessjuka kunde ha svårt att förstå varför de inte längre kunde få träffa sina närmaste.

Många kommunala yrken är psykiskt betungande

De kommunala yrkena har länge varit de mest betungande i det finländska arbetslivet, men det varierar i olika yrken. Den psykiska belastningen inom olika yrkesgrupper framgår ur bild 2. Observera belastningens nivå. Till exempel inom småbarnspedagogik och bildning ansåg två tredjedelar av de tillfrågade att arbetet var psykiskt betungande (de som instämmer helt eller delvis).

Källa: Undersökning av arbetshälsan i den offentliga sektorn 2020.

 Bild 2. Mitt arbete är inte psykiskt betungande 2020.


Belastningen kan delvis förklaras av att det hör till arbetets natur inom de offentliga tjänsterna att arbeta med alla sorters människor: barn och unga, vuxna, äldre och familjer. Enligt Statistikcentralens undersökning om arbetsförhållanden arbetade 52 procent av kommunsektorns, 16 procent av statens och 20 procent av den privata sektorns personal med emotionellt krävande uppgifter.

I kommunsektorn utförde 78 procent av de anställda klientarbete minst hälften av arbetstiden, hos staten 36 och inom den privata sektorn 45 procent. Sådana skillnader i arbetets natur gör att jämförelser mellan olika arbetsgivarsektorer i många fall kan ifrågasättas.

Belastningsgraden påverkas också av politiska och ekonomiska beslut om resurser. Det som också påverkar belastningen är hur väl lediga tjänster tillsätts och befattningar besätts.

Det kommunala arbetet är viktigt och betydelsefullt

När arbetet är betungande är det viktigt att utöver de betungande faktorerna ge akt på arbetets resursfaktorer. Faktorer som skyddar mot överbelastning är till exempel om man upplever att arbetsgemenskapen och chefen stöder och att arbetsplatsen har en god stämning, Dessa faktorer har inom kommunsektorn länge varit på en god nivå.

Enligt de senaste undersökningarna belastade coronakrisen i synnerhet socialsektorn, där andelen som ansåg att stämningen på arbetsplatsen var god eller utmärkt minskade från 77 procent till 63 procent.  Det svagare stödet på arbetsplatserna under coronakrisen kanske förklarar att andelen arbetstagare under 30 år som upplevde arbetsglädje och entusiasm minskade från 81 procent till 74 procent.

Det positiva är att nio av tio inom kommunsektorn fortfarande anser att arbetet är viktigt och betydelsefullt, och 74 procent skulle rekommendera sin nuvarande arbetsplats till bekanta.

Arbetsförmågan oförändrad under det första coronaåret

Av kommunsektorns arbetstagare upplevde 79 procent att deras fysiska arbetsförmåga var god och 78 procent att deras psykiska arbetsförmåga var god år 2020. Coronakrisen har inte märkbart påverkat arbetsförmågan enligt enkäten. Hälsovårdssektorn utgör ett undantag, andelen som upplevde sin psykiska arbetsförmåga vara svag fördubblades till 14 procent inom hälsovården.

Niilo Hakonen

Niilo Hakonen

Niilo Hakonen är ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling hos KT Kommunarbetsgivarna och har som uppgift att observera omvälvningarna i arbetslivet och framtidens kommunarbete tillsammans med andra..

Jag har arbetat i centrala positioner som utvecklare av lönesystem, helhetsbelöning och arbetslivsutveckling. På fritiden går jag gärna i svampskogen, läser eller paddlar.

Kommentarer

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.

Mer från denna bloggare