Information behövs

Det gångna året har i mångt och mycket varit hektiskt, och det kommande verka bli likadant. Vård- och landskapsreformen med all dess komplexitet har också påverkat de anställdas arbete vid KT en hel del.

Arbetet har inkluderat förändringsstöd och andra tjänster i flera riktningar, deltagande i ett flertal arbetsgrupper och möten både nationellt och lokalt samt påverkan i bakgrunden vid många andra tillfällen. Dessutom har det funnits ett behov av att fundera över de förändringar reformen för med sig för KT:s kansli och dess tjänster.

Framför oss skymtar också de följande förhandlingarna om arbets- och tjänstekollektivavtalen, som för första gången på länge förs på förbundsnivå och som tidsmässigt dessutom infaller samtidigt som ändringen av avtals- och förhandlingssystemet i enlighet med vård- och landskapsreformens krav. Nu är man visserligen överens med huvudavtalsorganisationerna om att det här arbetet fortsätter efter förhandlingsrundan.

För att kunna sköta allt det ovannämnda behövs information som är grundligt analyserad och genomtänkt för behoven i varje enskilt fall.

KT har tillgång till ett av de bästa lönematerialen

Fundamentet för den information KT behöver är det material om löner inom kommunsektorn som Statistikcentralen årligen samlar in – snarast bekant i kommunerna under benämningen ”oktoberstatistiken” – där man samlar löneuppgifter och övriga uppgifter om alla personer som är anställda hos kommunen eller samkommunen.  Uppgifterna samlas nästan uteslutande in som automatisk dataöverföring från arbetsgivarens löneutbetalningssystem enligt situationen i början av oktober. Från sin övriga statistik och sina register utökar Statistikcentralen materialet med bakgrundsuppgifter, såsom uppgifter om utbildning och examina.

Med stöd av lagen får KT tillgång till Statistikcentralens material på detaljerad individnivå. Det är ett av de bästa materialen med löneuppgifter om de anställda inom den egna sektorn som någon finländsk arbetsmarknadsorganisation har till sitt förfogande. Materialet används också som en del av den officiella statistiken bland annat i förtjänstnivåindexet och genom det har materialet vittgående effekter.

Viktigt med korrekta uppgifter

Hur hållbart fundamentet är beror också här på hur korrekta uppgifterna är. Om de uppgifter som plockats ur löneutbetalningssystemet är inexakta eller felaktiga i förhållande till de givna insamlingsanvisningarna är det i sista hand kommunerna och samkommunerna som står för notan.

Som exempel kan jag nämna situationen för några år sedan då jag utgående från materialets uppgifter gjorde beräkningar för ett pilotförsök som skulle vara kostnadsneutralt jämfört med det rådande läget.

Kostnadsberäkningarna visade precis på den begärda nollan, då jag märkte en inexakthet i de angivna uppgifterna – en stor stad hade under punkten för den avtalsenliga lönefaktorn använt en annan kod än den anvisade.  När jag tog detta i betraktande visade det sig att kostnadsneutraliteten hade ändrats till en kostnadsökning på två procent. Om man ställde det här i relation till hela kommunsektorns nuvarande arbetskraftskostnader skulle det ha inneburit ett fel på omkring 420 miljoner euro. Noggranna och korrekta uppgifter är således viktiga rent ekonomiskt också.

KT:s enkäter har alltid ett intressebevakningsperspektiv

KT kan inte alltid stödja sig bara på fundamentet utan måste också få exaktare och snabbare information om en del specialfrågor. För att få dessa uppgifter skickar KT ut riktade enkäter, som vanligen förmedlas via KT:s kontaktpersoner till de sakkunniga i kommunerna och samkommunerna som har hand om ärendet i fråga.

KT vill inte skicka ut för många enkäter, väl medveten om att kommunfältet speciellt i dessa tider får enkäter från många håll. Å andra sidan ber KT inte om information i onödan eller för nöjes skull, utan informationsbehovet bottnar alltid i något intressebevakningsperspektiv som i sista hand kommer de kommunala arbetsgivarna till godo, endera i reda pengar eller på annat sätt.

Med tanke på behovet av uppgifter är framtiden minst lika intressant som det pågående året.

Det finns skäl att också fundera på nya sätt att samla in uppgifter. Inom KT har man dryftat om det vore skäl att grunda ett HR-nätverk för statistikpersonal i kommunerna genom vilket KT kunde få sitt behov av att få uppgifter snabbt tillgodosett bättre än tidigare.

Det oaktat är det önskvärt att alla parter ser värdet av tillgång till korrekta uppgifter som en faktor som skapar gemensam nytta, med hjälp av vilken verksamheten inom kommunsektorn och senare också landskapssektorn på allt sätt ger bättre resultat.