Vanliga frågor

En arbetsresa, dvs. resa från bostaden till en verksamhets-, arbets- eller mötesplats och tillbaka berättigar i allmänhet inte till ersättningar. Om en resa från bostaden till det första arbetsstället eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till det arbetsställe som gäller i första hand, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader. I detta fall gäller det alltså att utreda om arbetsresan blir dyrare för arbetstagaren än resan från bostaden till det arbetsställe som gäller i första hand. I så fall ersätts skillnaden.

AKTA bilaga 16, § 2 mom.1–2

Självrisktiden vid flyttning av semester återinfördes genom en ändring av 25 § i semesterlagen 1.4.2016. Förändringen gäller situationer där en arbetstagare blir sjuk under sin semester.

Lagändringen påverkar ändå inte kommunsektorn, eftersom de kommunala kollektivavtalen har avvikande bestämmelser om flyttning av semester på grund av sjukdom.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, (förlossning eller olycksfall,) flyttas semesterdagarna eller de lediga dagarna från och med dagen för insjuknandet till en senare tidpunkt. Den anställde ska anhålla om flyttningen utan obefogat dröjsmål eller innan semestern börjar, om det är möjligt.

AKTA kap. IV § 11, SemesterL 25 §

Förtroendemannaersättning betalas också till huvudförtroendemannens ersättare, om ersättaren sköter uppdraget i minst två veckor utan avbrott. Ersättningen betalas från och med den tidpunkt då vikariatet börjar. Chefen ska meddelas om att ersättaren börjar sköta uppdraget. Förtroendemannaersättningen betalas till både den ordinarie huvudförtroendemannen och ersättaren som sköter uppdraget.

Ersättningen betalas dock inte till en huvudförtroendeman som har arbets- eller tjänstledighet utan lön.

AKTA kap. VII § 10 mom. 2

Enligt § 9 mom. 1 i allmänna delen i LÄKTA 2014–2016, som gäller 1.1.2016, höjs den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

När semesterlönen räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

Om anställningen har börjat efter 1.4 eller senare under pågående kvalifikationsår blir det ingen förhöjning av semesterlönen på grund av arvoden, eftersom det under det föregående kvalifikationsåret inte har betalats sådana arvoden i samband med denna anställning.

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

För hälsocentralläkaren fastställs semester i fyra hela veckor (4.7.2017–31.7.2017). Den ordinarie lönen är 5 750 euro. I semesterlön betalas ((5 750 €/31) x 28) x 122 % = 6 336,13 €.

Den ordinarie lön som betalas under avlönad tjänstledighet höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid (LÄKTA allmänna delen § 7).

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

När lönen under tjänstledighet räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

Hälsocentralläkaren har tjänstledighet med lön i en vecka. För veckan betalas en ordinarie lön på 1 345 euro, som höjs.

Lön för avlönad sjukledighet = 1 345 € +(1 345 € x 22 %) = 1 345 € + 295,90 € = 1 640,90 €

I § 9 mom. 3 i läkaravtalets allmänna del sägs att om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker (4 185,26 euro fr.o.m. 1.1.2016) betalas för veterinärens semester denna grundlön för hygieniker och det eventuella arbetserfarenhetstillägg som beräknas på denna lön.

När semesterlönen med stöd av denna avtalsbestämmelse betalas enligt grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker, betalas för semestertiden endast de lönedelar som anges i paragrafen i fråga. Till exempel individuellt tillägg, årstillägg eller fjärrortstillägg som beviljats veterinären betalas inte under semestern.

Bestämmelserna har garantilönekaraktär. Om veterinärens egen ordinarie lön (se definitionen i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknad enligt § 9 mom. 3 (utöver uppgiftsrelaterad lön betalas också t.ex. individuellt tillägg), betalas under semester veterinärens egen högre ordinarie lön. Se tillämpningsanvisningen för § 8.

Exempel:

En heltidsanställd hygieniker har en grundlön på 4 185,26 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 334,82 €, sammanlagt 4 520,08 euro.

Praktiserande veterinär A:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. A har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 266 euro. A:s ordinarie lön är lägre än garantilönen enligt § 9 mom. 3, så semesterlönen beräknas på garantilönen.

Praktiserande veterinär B:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. B har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro och ett individuellt tillägg på 350 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 616 euro. Eftersom B:s ordinarie lön är högre än en lön som beräknats enligt § 9 mom. 3, får B sin egen ordinarie lön under semestern.

Under utbytesledighet betalas läkarens eller tandläkarens normala ordinarie lön. Den ordinarie lönen höjs inte på samma sätt som semesterpenningen. I läkaravtalet finns det inga särskilda bestämmelser om den lön som ska betalas under utbytesledighet.

Andelen utbytta dagar dras av från den semesterpenning som annars skulle betalas. Om läkaren eller tandläkaren har rätt till semesterpenning som beräknas enligt § 9 mom. 1 (inkluderar höjning), avdras den andel som motsvarar antalet utbytta dagar.

Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om läkaren eller tandläkaren byter bara en del av sin semesterpenning mot ledighet, betalas resten i pengar, också decimaler.

Exempel 1

En läkare har rätt till semester för 12 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA. Rätten till semester är 38 semesterdagar, och 35 % blir 13,3 dagar utbytesledighet (38 x 0,35). Om tjänsteinnehavaren byter hela semesterpenningen mot ledighet kan 13 fulla dagar utbytesledighet tas ut. Då betalas ingen semesterpenning.

Om det i detta fall fastställs 12 fulla dagar utbytesledighet för tjänsteinnehavaren, betalas för denna tid ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resterande delen av semesterpenningen (den del som motsvarar 1,3 dagar utbytesledighet) betalas i pengar.

Exempel 2

En läkare har rätt till semester för 11 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA. Rätten till semester är 33 semesterdagar, och 35 % blir 11,5 dagar utbytesledighet (33 x 0,35). Om tjänsteinnehavaren byter hela semesterpenningen mot ledighet kan 11 fulla dagar utbytesledighet tas ut. Då betalas ingen semesterpenning.

Om det i detta fall fastställs 10 fulla dagar utbytesledighet för tjänsteinnehavaren, betalas för denna tid ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resterande delen av semesterpenningen (den del som motsvarar 1,55 dagar utbytesledighet) betalas i pengar.

Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. För överskjutande decimaler betalas då alltså ingenting.  Om läkaren byter bara en del av sin semesterpenning mot ledighet, betalas den återstående delen i pengar, också decimaler.

Decimaler avrundas varken uppåt eller neråt. Om till exempel en läkare har 6 fulla kvalifikationsmånader och semesterrätten bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2 i semesterkapitlet i AKTA har läkaren rätt till 15 semesterdagar, varav 35 procent är 5,25 utbytesledighetsdagar. Antalet utbytesledighetsdagar blir då 5.

Antalet utbytesledighetsdagar 1.2.2017–30.9.2019 utgör 35 procent av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. Om till exempel en läkare på basis av 10 års anställningstid har rätt till 30 semesterdagar enligt § 5 mom. 2 punkt 2  för 12 fulla kvalifikationsår räknas antalet utbytesledighetsdagar på denna semesterrätt. Då är 35 procent 10 utbytesledighetsdagar.

Semesterpenningen beräknas på en förhöjd ordinarie lön enligt § 9 mom. 2 på samma sätt som semesterlönen och semesterersättningen.

Exempel

Anställningen för en hälsocentralläkare upphör 31.10.2017. För tiden 1.4–31.10.2017 är den ordinarie lönen 40 350 euro. Åtgärds- och besöksarvodena samt arvodena för utlåtanden och intyg för samma tid uppgår till 14 526 euro.

Förhöjningsprocent = 14 526 € x 100 % / 40 350 € = 36 %

Semesterlöneprocenten är 3,5. Semesterlönen för föregående kvalifikationsårs semester har betalats redan i juli. Perioden 1.4–31.10.2017 innehåller 7 fulla kvalifikationsmånader. Den ordinarie månadslönen vid anställningens upphörande är 5 764,28 euro per månad.

Semesterpenning: ((7 x 3,5 %) x 5764,28 €) x 136% = 1 920,66 €

Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt LÄKTA allmänna delen § 9 mom. 1. Den ordinarie lön som betalas under semester höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Semesterersättningen som betalas då anställningen upphör räknas ut utgående från de arvoden och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör. Så går man tillväga när anställningen börjar och slutar under samma kvalifikationsår.

Exempel

Anställningen för en hälsocentralläkare upphör 31.10.2017. För tiden 1.4–31.10.2017 är den ordinarie lönen 40 350 euro. Åtgärds- och besöksarvodena samt arvodena för utlåtanden och intyg för samma tid uppgår till 14 526 euro.

Förhöjningsprocent = 14 526 € x 100 % / 40 350 € = 36 %

Från det tidigare kvalifikationsåret finns det 8 semesterdagar som ska ersättas och från den innevarande 18, sammanlagt 26 dagar.

Den ordinarie månadslönen vid anställningens upphörande är 5 764,28 euro per månad.

Semesterersättning: ((5 764,28 € / 20,83) x 26) x 136% = 9 785,16 €

Lönen under sparad ledighet höjs på samma sätt som semesterlönen.

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av potten. Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av avtalet med undantag för extraordinära löneposter såsom semesterpenningar och resultatbonus. Vid beräkningen av lönesumman utgår man från en "normal" månad som inte omfattar lönehöjningar, nämnda extraordinära löneposter, engångsersättningar eller permitteringar.

I lönesumman ingår alltså bland annat alla löner, tillägg i euro, arbetstidsersättningar, jourersättningar och åtgärds- och besöksarvoden. När justeringspotten används för att höja uppgiftsrelaterade löner, bör man vid beräkningen av den slutliga kostnadseffekten beakta inte bara höjningarna av de uppgiftsrelaterade lönerna utan också bland annat höjningarna av individuella tillägg och arbetstidsersättningar, och kontrollera att den sammanlagda kostnadseffekten blir rätt procent av den totala lönesumman, dvs. varken mer eller mindre.

I beräkningen beaktas löner som verkligen betalats. Om en tjänst varit obesatt eller en tjänsteinnehavare har haft tjänstledighet utan lön, räknas dessa inte med i lönesumman. Också tjänster utanför lönesättningen tas med i beräkningen. Med i beräkningen tas även till exempel vikarier och deltidsanställda, om man inte lokalt vill följa någon annan etablerad praxis.

Också löner och arvoden till stafettläkare som stått i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande räknas med i lönesumman.

Kostnaderna för köpta tjänster beaktas inte i beräkningen av justeringspotten (utgör inte löner och ingår inte heller i lönesumman).