Vanliga frågor

Grundlönen för praktiserande veterinärer anses, utöver tjänsteveterinärernas åligganden enligt veterinärvårdslagen, innefatta i genomsnitt 3 timmar i veckan av övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt (punkt 5.1 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5).

När dessa uppgifter inkluderas i tjänsteuppgifterna för en praktiserande veterinär måste uppgifternas tidsmässiga andel (genomsnittligt antal timmar per vecka) utredas. Om den tid som används för sådana uppgifter i snitt överstiger 3 timmar, bestäms den praktiserande veterinärens uppgiftsrelaterade lön på nytt i enlighet med bilaga 5 § 1 punkt 2.

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms med andra ord som för en praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms i två delar genom att man räknar ut övervaknings- och inspektionsuppgifternas proportionella andel av grundlönen för uppgifter inom miljö- och hälsoskydd m.m. enligt § 1 punkt 2 och praktikuppgifternas proportionella andel av grundlönen för uppgifter vid praktik enligt samma punkt. Dessa två lönedelar räknas sedan ihop (se punkt 4 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5).

Svaret har publicerats 20.3.2017 och reviderats 6.8.2021.

Om en permittering infaller samtidigt som en sjukledighet, anses arbetstagarens arbetshinder vara det skäl som börjat först. Tidpunkten då meddelandet om permittering ges är då avgörande.

Närmare upplysningar om permittering, tidsprioritering, frister och sjuklön

• Kommunala tjänsteinnehavare – Anställningshandbok för chefer (2021)
   
• Kommunala arbetstagare – Anställningshandbok för chefer (2021)
   

• Määräajat ja saatavat työsuhteessa, s. 76 (Paanetoja, Jaana, Kärkkäinen, Mika ,Lohi, Markus, Alma Talent 2019)

• Högsta domstolens avgörande HD 1997:121 om permittering och sjuklön (på finska)>

Om arbetstagarens sjukledighet har börjat innan han eller hon får meddelande om permittering, börjar permitteringen först när sjukledigheten slutar.

Om meddelandet om permittering har getts redan innan sjukledigheten börjat, betalas sjuklön tills permitteringen börjat, varvid grunden för frånvaron ändras till permittering.

Rättspraxis om permittering och sjukledighet

• Högsta domstolens avgörande HD 1997:121 om permittering och sjuklön (på finska) >
   
• Arbetsdomstolens avgörande AD:1994-61 om tidsprioriteringsprincipen och sjuklön (på finska) >

Exempel 1 om permittering och sjuklön

Arbetstagaren är enligt ett läkarintyg arbetsoförmögen 1.6–31.7. Ett meddelande om en permittering som börjar 15.7 och slutar 15.8 har getts 12.6. Arbetstagaren får sjuklön till 31.7, sedan börjar permitteringen.

Exempel 2 om permittering och sjuklön

Ett meddelande om en permittering som börjar 15.7 och slutar 15.8 har getts 27.5. Enligt ett läkarintyg som arbetstagaren gett till arbetsgivaren är arbetstagaren arbetsoförmögen 1.6–31.7. Sjuklön betalas inte för perioden 15.7–15.8. Permitteringen genomförs enligt meddelandet.

Om det är fråga om en situation där arbetstagarens sjukledighet har börjat innan meddelandet om permittering gavs och sjukledigheten fortgår oavbrutet efter permitteringen, betalas sjuklönen tills sjukdomen upphört eller tills den betalningsperiod som avses i AKTA har löpt ut (se AKTA kap. V § 2). Om tid återstår efter permitteringen då sjukledigheten upphört, börjar permitteringen den dag som följer efter den sista dagen av sjukledigheten.

I rättspraxis har det till exempel i målet TT:2004-124 gjorts följande bedömning:

"Läkaren hade föreskrivit arbetstagaren sjukledighet i tre på varandra följande perioder med samma diagnos. Arbetsgivaren meddelade arbetstagaren under den första sjukledigheten att arbetstagaren blir permitterad från periodens slut. Arbetstagarens hela period av arbetsoförmögenhet skulle dock betraktas som en enda sjukledighet. Arbetstagarens frånvaro ansågs därmed bero på sjukdom också under den permittering som meddelats. Arbetstagaren hade rätt till sjuklön."

Om det i permitteringen ingår en eller flera söckenhelger, är dagarna i fråga oavlönade på samma sätt som andra permitteringsdagar.

Nej.

Betalning av sjuklön förutsätter att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren de facto har börjat arbeta.

AKTA kap. I § 6

AKTA kap. II § 1

För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).

Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön

•  med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
• med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
• med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
• med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Exempel

En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).

AKTA kap. III 25 §

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.

Exempel

Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).

AKTA kap. II § 19

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.

Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.

AKTA kap. II § 9

Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.

AKTA kap. II § 12

Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.

AKTA kap. IV § 18 mom. 3

I allmänhet sänks eller höjs ett individuellt tillägg i samma proportion som arbetstiden förändras. Om arbetstiden ändras från heltid till deltid sänks också ett individuellt tillägg i euro. Sänkningen görs i samma proportion som arbetstidsförkortningen, om inget annat har beslutats när tillägget beviljades.

Ett individuellt tillägg kan sänkas om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens arbetsprestation försämras betydligt av ett skäl som beror på den anställde själv. Den anställde ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation innan sänkningen görs. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet. Det individuella tillägget kan sänkas också när arbetsuppgifterna ändras väsentligt och lönegrunderna därför omvärderas.

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillägg. I så fall slopas tillägget när den utsatta tiden gått ut.

AKTA kap. II § 11 mom. 1 och 5

Enligt § 9 mom. 1 i allmänna delen i LÄKTA 2014–2016, som gäller 1.1.2016, höjs den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

När semesterlönen räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

Om anställningen har börjat efter 1.4 eller senare under pågående kvalifikationsår blir det ingen förhöjning av semesterlönen på grund av arvoden, eftersom det under det föregående kvalifikationsåret inte har betalats sådana arvoden i samband med denna anställning.

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

För hälsocentralläkaren fastställs semester i fyra hela veckor (4.7.2017–31.7.2017). Den ordinarie lönen är 5 750 euro. I semesterlön betalas ((5 750 €/31) x 28) x 122 % = 6 336,13 €.

Den ordinarie lön som betalas under avlönad tjänstledighet höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid (LÄKTA allmänna delen § 7).

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

När lönen under tjänstledighet räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

Hälsocentralläkaren har tjänstledighet med lön i en vecka. För veckan betalas en ordinarie lön på 1 345 euro, som höjs.

Lön för avlönad sjukledighet = 1 345 € +(1 345 € x 22 %) = 1 345 € + 295,90 € = 1 640,90 €

I § 9 mom. 3 i läkaravtalets allmänna del sägs att om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker (4 185,26 euro fr.o.m. 1.1.2016) betalas för veterinärens semester denna grundlön för hygieniker och det eventuella arbetserfarenhetstillägg som beräknas på denna lön.

När semesterlönen med stöd av denna avtalsbestämmelse betalas enligt grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker, betalas för semestertiden endast de lönedelar som anges i paragrafen i fråga. Till exempel individuellt tillägg, årstillägg eller fjärrortstillägg som beviljats veterinären betalas inte under semestern.

Bestämmelserna har garantilönekaraktär. Om veterinärens egen ordinarie lön (se definitionen i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknad enligt § 9 mom. 3 (utöver uppgiftsrelaterad lön betalas också t.ex. individuellt tillägg), betalas under semester veterinärens egen högre ordinarie lön. Se tillämpningsanvisningen för § 8.

Exempel:

En heltidsanställd hygieniker har en grundlön på 4 185,26 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 334,82 €, sammanlagt 4 520,08 euro.

Praktiserande veterinär A:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. A har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 266 euro. A:s ordinarie lön är lägre än garantilönen enligt § 9 mom. 3, så semesterlönen beräknas på garantilönen.

Praktiserande veterinär B:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. B har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro och ett individuellt tillägg på 350 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 616 euro. Eftersom B:s ordinarie lön är högre än en lön som beräknats enligt § 9 mom. 3, får B sin egen ordinarie lön under semestern.

Under utbytesledighet betalas läkarens eller tandläkarens normala ordinarie lön. Den ordinarie lönen höjs inte på samma sätt som semesterpenningen. I läkaravtalet finns det inga särskilda bestämmelser om den lön som ska betalas under utbytesledighet.

Andelen utbytta dagar dras av från den semesterpenning som annars skulle betalas. Om läkaren eller tandläkaren har rätt till semesterpenning som beräknas enligt § 9 mom. 1 (inkluderar höjning), avdras den andel som motsvarar antalet utbytta dagar.

Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om läkaren eller tandläkaren byter bara en del av sin semesterpenning mot ledighet, betalas resten i pengar, också decimaler.

Exempel 1

En läkare har rätt till semester för 12 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA. Rätten till semester är 38 semesterdagar, och 35 % blir 13,3 dagar utbytesledighet (38 x 0,35). Om tjänsteinnehavaren byter hela semesterpenningen mot ledighet kan 13 fulla dagar utbytesledighet tas ut. Då betalas ingen semesterpenning.

Om det i detta fall fastställs 12 fulla dagar utbytesledighet för tjänsteinnehavaren, betalas för denna tid ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resterande delen av semesterpenningen (den del som motsvarar 1,3 dagar utbytesledighet) betalas i pengar.

Exempel 2

En läkare har rätt till semester för 11 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA. Rätten till semester är 33 semesterdagar, och 35 % blir 11,5 dagar utbytesledighet (33 x 0,35). Om tjänsteinnehavaren byter hela semesterpenningen mot ledighet kan 11 fulla dagar utbytesledighet tas ut. Då betalas ingen semesterpenning.

Om det i detta fall fastställs 10 fulla dagar utbytesledighet för tjänsteinnehavaren, betalas för denna tid ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resterande delen av semesterpenningen (den del som motsvarar 1,55 dagar utbytesledighet) betalas i pengar.