Vanliga frågor
AKTA

Chefen vet inte vilka arbetstagare som är organiserade. Kan arbetsgivaren informera chefen om arbetstagarnas organisationstillhörighet?

Arbetsgivarens kännedom om arbetstagarens medlemskap i ett fackförbund baserar sig alltid på att arbetstagaren frivilligt meddelat om det.

Information om medlemskapet ges till arbetsgivaren bara för uppbörden av fackets medlemsavgift, och får inte användas för andra ändamål.

Arbetstagaren kan, om han eller hon så önskar, meddela om han eller hon omfattas av arbetskonflikten. Arbetstagaren underrättar arbetsgivaren om han eller hon inte ger sitt samtycke till övertidsarbete eller byte av arbetsskift.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

 

Vanliga frågor
AKTA

Kan semester eller annan prövningsbaserad ledighet beviljas medan förbudet mot övertidsarbete och skiftbyte gäller?

Med tanke på tryggandet av verksamheten har chefen skäl att noggrant överväga om det är möjligt att bevilja nya semestrar eller prövningsbaserade ledigheter utan lön medan förbudet mot övertidsarbete och skiftbyte gäller.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

 

 

Vanliga frågor
UKTA

När utarbetas och fastställs lärarnas och studiehandledarnas arbetstidsplan och lediga perioder?

Lärarnas och studiehandledarnas arbetstidsplan ges till dem innan arbetsperioden börjar. Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete med läraren och/eller studiehandledaren.

De lediga perioderna fastställs i läsårssystemet enligt följande:

  • de lediga perioderna mellan 2.5 och 31.7 fastställs senast 31.3
  • de lediga perioderna mellan 1.8 och 30.9 fastställs senast 31.5
  • de lediga perioderna mellan 1.10 och 1.5 fastställs senast 30.9

De lediga perioderna fastställs i kalenderårssystemet enligt följande:

  • de lediga perioderna mellan 1.1 och 1.5 fastställs senast 30.11
  • de lediga perioderna mellan 2.5 och 31.7 fastställs senast 31.3
  • de lediga perioderna mellan 1.10 och 30.4 fastställs senast 30.9    

Om en läroanstalt exempelvis övergår till årsarbetstidssystemet 1.8.2018, fastställs lärarnas lediga perioder för hösten (1.8–30.9) senast 31.5.2018. Arbetstidsplanen ges senast 31.7.2018.


Det svar som publicerats 28.6.2018 har korrigerats 21.10.2019 så att läsårssystemets och kalenderårssystemets tidpunkter anges separat.

Vanliga frågor
UKTA

Kan det i timlönen för en lärare i bisyssla göras avdrag för avsaknad av behörighet enligt UKTA del A § 8 om timläraren inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt förordning 986/1998?

Enligt paragrafen om timlärare i bisyssla är minimigrundlönen 26,36 euro/timme.

Minimigrundlönen för en timlärare i bisyssla är densamma som minimilönen för en behörig lärare. Om en timlärare i bisyssla inte uppfyller behörighetsvillkoren, kan lärarens timlön minskas med 6–20 % enligt UKTA del A § 8.

 

Vanliga frågor
UKTA

Mitä ovat vuosityöajan vapaajaksot?

Opettajalle annetaan 2.5.–30.9. vähintään kahdeksan viikon eli 56 kalenteripäivän pituinen vapaajakso. Kesävapaajakso voidaan antaa enintään kolmessa osassa, joista yhden pituus on vähintään neljä viikkoa.

Opettajalle on myös annettava muuna aikana neljän viikon eli 28 kalenteripäivän pituinen vapaajakso. Se voidaan antaa enintään neljässä osassa.
 
Aikuiskoulutuskeskusten opettajille on oma siistymämääräys vapaajaksoista.

Työnantaja ei voi määrätä työtehtäviä tehtäväksi kyseisinä aikoina.

Vanliga frågor
AKTA

Flyttas en ledig dag för en barnträdgårdslärare som insjuknar innan den lediga dagen börjar?

Om en anställd blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas på begäran.

Vanliga frågor
AKTA

Hur får arbetsgivaren information om arbetstagarens eller tjänsteinnehavarens lämplighet för de uppgifter som avses i 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Vaccinationsskydd är en personuppgift och en arbetsgivare får information om en arbetstagares vaccinationsskydd endast med dennes samtycke.

Arbetsgivaren kan fråga arbetstagaren om saken antingen direkt, muntligen eller exempelvis på en blankett där det framgår att arbetstagaren ger arbetsgivaren informationen med sitt samtycke.

Vaccinationsskyddet kan också kontrolleras inom företagshälsovården som ger arbetstagaren ett intyg om lämplighet för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetstagaren avgör själv om han eller hon ger arbetsgivaren detta intyg.

En arbetsgivare kan inte föra bok över vaccinerade arbetstagare utan endast över personer som är lämpliga för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.

Vanliga frågor
UKTA

En lärare har oavlönad tjänstledighet 1.8–31.12.2017. Under den tiden har läraren haft andra arbetsuppgifter. Läraren återvänder till arbetet 1.1.2018. I arbetstidsplanen för läraren finns en ledig period 1–7.1. Är den här lediga perioden oavlönad?

Inverkan av oavlönad tjänstledighet på lönen räknas ut enligt § 7 i försöksavtalet. För läraren räknas ut det antal arbetsdagar vid läroanstalten (mån–fre) som ingått i den oavlönade tjänsteledigheten.

Regeln om 30 kalenderdagar tillämpas inte på oavlönad tjänstledighet som beviljats för skötsel av ett annat arbete.

Läraren har haft 93 arbetsdagar och självständighetsdagen har infallit på en vardag (tot. 94 dagar). Dessutom har läraren haft en ledig period på 21 kalenderdagar. Beräkningen görs från måndag till fredag, så i den här beräkningen minskar självständighetsdagen inte antalet dagar (94*0,24=22,56).  Från detta resultat subtraheras de 21 dagar som ingår i den lediga perioden (22,56-21=1,56). Från lärarens lön minskas lönen för 1,56 dagar för följande lediga period som i det här exemplet börjar genast 1.1.2018.

I arbetstidsförsöket iakttas inte UKTA del A § 37 mom. 2.

Vanliga frågor
AKTA

Gäller 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar hemvård?

Klientens hem är inte ett sådant klient- och patientutrymme inom social- och hälsovården som avses i lagen. I regel omfattas personal inom hemvården således inte av 48 §.

Men om det i hemvårdspersonalens arbete ingår att ofta besöka exempelvis hälsostationen omfattas de anställda sannolikt av kravet på vaccinationsskydd.

 

Vanliga frågor
UKTA

En lärare har omfattats av semestersystemet i AKTA och övergår till systemet med årsarbetstid 1.1.2018. Får läraren ersättning för outtagen semester? Ska semesterersättning eller semesterpenning betalas till läraren?

Semesterersättning betalas inte till läraren eftersom läraren utan en enda dags avbrott hos samma arbetsgivare övergår från ett kollektivavtal till ett annat.

Semestrarna kvittas när läraren övergår till försöket med årsarbetstid och får de lediga perioder som ingår i årsarbetstiden genast efter övergången till arbetstidsförsöket. 

Uttag och betalning av eventuella sparade ledigheter avtalas med läraren före övergången.

Semesterpenning betalas inte i övergångsskedet utan som vanligt i juli månads lön.

Vanliga frågor
UKTA

En lärare har anställts på heltid 1.8–31.12.2017. Under denna tidsperiod har läraren en ledig period på 21 dagar. Hur många arbetstimmar har läraren då?

Läraren har 93 arbetsdagar under denna tidsperiod och dessutom infaller självständighetsdagen på en vardag. Söckenhelger minskar inte arbetstiden för lärare med årsarbetstid.

Lärarens arbetstimmar är 94*7,5=705 timmar, som förläggs till 93 arbetsdagar. På självständighetsdagen har läraren ingen arbetstid (Lag 388/1937).

Vanliga frågor
AKTA

Vi har en arbetstagare som blev sjuk före sin första arbetsdag. Han kunde inte börja arbeta den överenskomna dagen utan blev sjukledig och inledde arbetet först efter tre dagars sjukledighet. Har arbetstagaren enligt AKTA rätt till sjuklön för dessa tre dagar?

Nej.

Betalning av sjuklön förutsätter att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren de facto har börjat arbeta.

AKTA kap. I § 6

AKTA kap. II § 1

 

 

Vanliga frågor
AKTA

Hur beräknas timlön enligt AKTA?

För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).

Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön

  •  med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
  • med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
  • med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
  • med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Exempel

En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).

AKTA kap. III 25 §

 

 

 

Vanliga frågor
AKTA

Hur beräknas dagslön enligt AKTA?

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.

Exempel

Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).

AKTA kap. II § 19

Vanliga frågor
AKTA

Vi ska anställa en moderskapsvikarie. Hur bestäms den uppgiftsrelaterade lönen för vikarien enligt AKTA?

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.

Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.

AKTA kap. II § 9