Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.
Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.
En arbetstagare eller tjänsteinnehavare ska beviljas semester i enlighet med AKTA kap. IV § 7. Arbetsgivaren och den anställda kan också komma överens om semestertidpunkten i enlighet med AKTA kap. IV § 8.
Löneutbetalningen återupptas för den tid semestern varar och för semestertiden betalas semesterlön.
Om den anställda vid semesterns slut inte har det skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren inte har annat arbete att erbjuda (se 48 a § 3 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar), fortsätter avbrottet i löneutbetalningen efter semestern.
Enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 3 betalas ingen semesterpenning för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl.
Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om
en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden
en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst
en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta
anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.
En arbetstagare har giltig orsak att vara borta från arbetet, när han eller hon inte har ett sådant skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren av denna orsak har avbrutit löneutbetalningen. I detta fall tillämpas inte AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Arbetstagaren ska betalas semesterpenning i enlighet med AKTA.
Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.
En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.
Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.
Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.
Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.
Vid arbetskonflikter har endast arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet (arbetsledningsrätt).
Om en företrädare för arbetsgivaren som utövar arbetsledningsrätt deltar i en strejk, ska arbetsledningsrätten under strejken överföras till en person som står utanför strejken.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.
Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.
Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.
Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.
Den anställda som deltagit i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så frånvarogrunden medan strejken pågått är strejk, inte sjukledighet. Den anställda strejkade till dess att strejken upphört.
Den anställda betalas sjuklön från den tidpunkt då strejken upphört, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2).
Om ledigheten har beviljats före strejkstarten anses den anställda vara ledig även om ledigheten börjar under strejken. Detta gäller också om den anställda deltar i en strejk innan ledigheten börjar.
Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara ledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.
Familjeledigheten börjar i enlighet med det beviljade beslutet.
Den anställda anses vara familjeledig även efter det att strejken brutit ut. Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara familjeledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.
Lönen under familjeledigheten bestäms enligt AKTA kap. V § 7 och 8.
Om semestern redan har fastställts, kan den för en arbetstagare ändras endast med arbetstagarens samtycke.
För en tjänsteinnehavare kan en semester som redan påbörjat flyttas eller avbrytas av särskilt vägande skäl. En strejk kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i AKTA.
Avbrytande eller flyttning av semester kan bli aktuellt för både tjänsteinnehavare som omfattas av strejken och tjänsteinnehavare som står utanför den.
Ett meddelande om semester som infaller under en strejk saknar verkan oberoende av om semestermeddelandet återkallas eller inte. Semestrar som infaller under en strejk återkallas automatiskt. Den del av semestern som inte tagits ut tas ut senare.
Exempel:
Strejken pågår tis–sön. En arbetstagares semester är fastställd till ons–tis. Vad händer med semestern för en arbetstagare som deltar i strejken?
Svar:
Arbetstagaren strejkar tis–sön. Arbetstagaren är på semester mån–tis. Semestern ons–sön återkallas automatiskt och tas ut senare.