AKTA

Nej, sjuklön betalas inte.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltagit i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så frånvarogrunden medan strejken pågått är strejk, inte sjukledighet. Den anställda strejkade till dess att strejken upphört.

Den anställda betalas sjuklön från den tidpunkt då strejken upphört, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2).

Om ledigheten har beviljats före strejkstarten anses den anställda vara ledig även om ledigheten börjar under strejken. Detta gäller också om den anställda deltar i en strejk innan ledigheten börjar.

Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara ledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.

Avgörande är vilket datum ledigheten beviljats.

Familjeledigheten börjar i enlighet med det beviljade beslutet.

Den anställda anses vara familjeledig även efter det att strejken brutit ut. Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara familjeledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.

Lönen under familjeledigheten bestäms enligt AKTA kap. V § 7 och 8.

Familjeledigheten börjar i enlighet med det beviljade beslutet. Detta gäller också om den anställda deltar i en strejk innan familjeledigheten börjar.

Om familjeledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara familjeledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.

Lönen under familjeledigheten bestäms enligt AKTA kap. V § 7 och 8.

När en strejk hotar är det varken för dem som omfattas av strejken eller för dem som står utanför den ändamålsenligt att fastställa nya semestrar som infaller under strejken.

Om semestern redan har fastställts, kan den för en arbetstagare ändras endast med arbetstagarens samtycke.

För en tjänsteinnehavare kan en semester som redan påbörjat flyttas eller avbrytas av särskilt vägande skäl. En strejk kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i AKTA.

Avbrytande eller flyttning av semester kan bli aktuellt för både tjänsteinnehavare som omfattas av strejken och tjänsteinnehavare som står utanför den.

• Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >, s. 48–49

Ett meddelande om semester som infaller under en strejk saknar verkan oberoende av om semestermeddelandet återkallas eller inte. Semestrar som infaller under en strejk återkallas automatiskt. Den del av semestern som inte tagits ut tas ut senare.

Exempel:

Strejken pågår tis–sön. En arbetstagares semester är fastställd till ons–tis. Vad händer med semestern för en arbetstagare som deltar i strejken?

Svar:

Arbetstagaren strejkar tis–sön. Arbetstagaren är på semester mån–tis. Semestern ons–sön återkallas automatiskt och tas ut senare.

Tjänsteinnehavarens semester följer det ursprungliga meddelandet om semester trots strejk, om inte semestern har återkallats eller avbrutits (AKTA kap. IV § 11 mom. 5).

Retroaktiva beslut om återkallande av semester är inte tillåtna.

Tjänsteinnehavaren har semester, fram till dess att tjänsteinnehavaren bevisligen har underrättats om ett eventuellt avbrytande av semestern.

Arbetstagaren har semester i enlighet med vad som fastställts. Under den tiden grundar sig arbetstagarens frånvaro enligt tidsprioriteringsprincipen på semester. Semestern flyttas inte.

Arbetstagaren kan gå i strejk efter att semestern är slut.

Exempel:

En arbetstagares semester har fastställs till mån–sön under en strejkvecka, strejken infaller ons–ons. Vad händer med semestern för den arbetstagare som deltar i strejken?

Svar:

Arbetstagaren är på semester mån–sön. Arbetstagaren kan gå i strejk efter att semestern är slut.

Ja. Det går.

Semestern avbryts med tjänsteinnehavarens samtycke och det behövs inte särskilt vägande skäl för att avbryta semestern.

Lön för skyddsarbete betalas i regel som timlön för arbetade timmar.

Beloppet får dock inte vara högre än den anställdas ordinarie månadslön inklusive eventuella övertids- och andra arbetstidsersättningar. I undantagsfall betalas dagslön.

För skyddsarbete betalas uppgiftsrelaterad lön eller motsvarande i enlighet med de allmänna lönegrunderna.

• Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >s. 44–45

Anställda som strejkar har inte rätt att störa eller utöva påtryckningar på dem som arbetar och inte heller hindra dem från att komma in på arbetsplatsen.

Det är straffbart att störa, och vid behov kan polisen tillkallas för att reda ut läget.

• Se 16 och 24 kap. i strafflagen >
   
• Se 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011) >

En arbetstagare har rätt att disponera sin tjänstebostad under en strejk.

• Se 13 kap. 5 § i arbetsavtalslagen (55/2001) >

Om en anställd insjuknar under sin semester, iakttas bestämmelsen i AKTA kap. IV § 11 samt bestämmelserna om sjukledighet i AKTA kap. V § 1 och 2.

Enligt AKTA kap. IV § 11 mom. 1 flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall och den anställda anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.

Om löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och den anställda har beviljats semester under tiden för avbrottet i löneutbetalningen, kan den anställda begära att semestern flyttas om han eller hon insjuknar under semestern. Om semestern flyttas, fortsätter avbrottet i löneutbetalningen, vilket innebär att den anställda inte får någon lön under sjukledigheten. Semestern under tiden för arbetsoförmågan flyttas till en senare tidpunkt.

Enligt AKTA kap. IV § 11 mom. 2 är tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skyldig att på arbetsgivarens begäran visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare eller sjukskötare).

Enligt AKTA kap. IV § 11 mom. 3 ska sommarsemesterdagar som skjutits upp med stöd av mom. 1 tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar. Om detta inte är möjligt ska flyttad semester tas ut under semesterperioden det följande kalenderåret, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om att semestern tas ut före det. Semestern ska dock tas ut senast inom det kalenderår som följer på semesterperioden. Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ta ut semester på det sist nämnda sättet heller, betalas semesterersättning enligt § 16 för den uteblivna semestern.

• Se även svaret på frågan Arbetsgivaren har avbrutit löneutbetalningen till en anställd med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Den anställda ansöker om semester för den tid löneutbetalningen är avbruten. Hur ska man gå till väga?

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.