AKTA

Inom UKTA del G är den allmänna förhöjningen 2,02 procent och inom AKTA bilaga 5 är den 2,2 procent 1.6.2023.

Justeringspotten är 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) i båda avtalen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av justeringspottens 0,3 procent, fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas.

Utöver nämnda 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) innehåller båda avtalen en lokal justeringspott på 1,2 procent enligt utvecklingsprogrammet 1.6.2023.

I tabellen kan du kontrollera de förhöjningar som tillkommer småbarnspedagogiken i juni 2023.

* I UKTA granskas inte fördelningen av den lokala justeringspotten per bilaga.

Daghemsföreståndare har en yrkesmässig ledningsuppgift. Daghemsföreståndarnas arbetstidsform är allmän arbetstid. Byråarbetstid kan inte tillämpas på dem som omfattas av UKTA del G.

På anställda med administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken, såsom direktörer för småbarnspedagogik, tillämpas byråarbetstid. De administrativa uppgifterna inom småbarnspedagogiken omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5.

Om det är fråga om en kombinationsbefattning som utöver uppgifterna som daghemsföreståndare även omfattar administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken, väljs arbetstidsformen på samma sätt som det rätta avtalsområdet, dvs. enligt de huvudsakliga uppgifterna.

Med blockad avses fackförbundets uppmaning till sina medlemmar att låta bli att utföra arbete som hör till vakanta tjänster eller befattningar.

En blockad begränsar inte andra än fackförbundets medlemmar från att utföra uppgifter som omfattas av blockaden.

Arbetsgivaren utövar trots blockaden sin arbetsledningsrätt normalt med beaktande av den s.k. neutralitetsprincipen.

Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.

Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.

Nej, semester intjänas inte.

Det är inte fråga om annan tjänst- eller arbetsledighet, så AKTA kap. IV § 4 mom. 9 tillämpas inte.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare ska beviljas semester i enlighet med AKTA kap. IV § 7. Arbetsgivaren och den anställda kan också komma överens om semestertidpunkten i enlighet med AKTA kap. IV § 8.

Löneutbetalningen återupptas för den tid semestern varar och för semestertiden betalas semesterlön.

Om den anställda vid semesterns slut inte har det skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren inte har annat arbete att erbjuda (se 48 a § 3 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar), fortsätter avbrottet i löneutbetalningen efter semestern.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 3 betalas ingen semesterpenning för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl.

Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om

• en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden
• en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst
• en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta
• anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

En arbetstagare har giltig orsak att vara borta från arbetet, när han eller hon inte har ett sådant skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren av denna orsak har avbrutit löneutbetalningen. I detta fall tillämpas inte AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Arbetstagaren ska betalas semesterpenning i enlighet med AKTA.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

I stora organisationer är det bra att överväga en samarbetsorganisation för arbetarskyddet i två eller tre nivåer för att säkerställa de arbetarskyddsfullmäktigas rätt att delta i arbetarskyddskommissionen eller annat representativt samarbetsorgan samt rätten att lägga fram förslag till ärenden som ska behandlas i arbetarskyddskommissionen.

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn (27.10.2022):

§ 5 Organisationen för arbetarskyddssamarbete

För samarbetet inom arbetarskydds- och arbetsmiljöarbetet ska arbetsplatsen i enlighet med tillsynslagen ha en arbetarskyddschef, en arbetarskyddsfullmäktig med ersättare och en arbetarskyddskommission eller något annat samarbetsorgan som har hand om arbetarskyddssamarbetet i enlighet med 14 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden. I ett annat motsvarande representativt samarbetsorgan företräder arbetarskyddsfullmäktigen arbetstagarna när ärenden som avses i 26 § i tillsynslagen behandlas. De arbetarskyddsfullmäktiga är alltid medlemmar i arbetarskyddskommissionen.

Utöver arbetarskyddskommissionen eller ett annat representativt samarbetsorgan som nämns ovan i mom. 1 kan man i stora arbetsgivarenheter eller på någon annan grund som avvägs lokalt genom ett lokalt avtal bilda samarbetsorgan eller samarbetsenheter på två eller tre nivåer för enskilda förvaltningar, serviceområden eller verksamhetsområden eller för ett verk, en inrättning eller någon annan ändamålsenlig, till exempel regional, helhet.

9 § Arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan

En medlem i arbetarskyddskommissionen har rätt att lägga fram förslag till ärenden som ska tas upp i kommissionen, ge förslag till utveckling av samarbetet och få motiverad respons på förslagen.

Lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006):

Val av arbetarskyddskommission samt arbetarskyddskommissionens sammansättning (39 §)

Arbetarskyddsfullmäktige är medlemmar i arbetarskyddskommissionen.

• Arbets- och tjänstekollektivavtal om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn (27.10.2022) i KT:s rekommendationer > (Rekommendationen från 27.10.2022 ersätter det tidigare kommunala avtalet om arbetarskyddssamarbete från 2008.)

Mer på webben

• Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) i Finlex>

Sidan har uppdaterats 21.3.2024 med bland annat länken till det senaste tjänste- och arbetskollektivavtalet om samarbete.

Ja, chefen kan vägra arbeta.

Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
    
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.

En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.

Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.

Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.

Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.

• Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >, s. 34

Med partiell strejk avses vägran att utföra vissa arbetsuppgifter.

Tjänsteinnehavare kan inte gå i partiell strejk. Däremot kan arbetstagarna göra det.

Vid arbetskonflikter har endast arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet (arbetsledningsrätt).

Om en företrädare för arbetsgivaren som utövar arbetsledningsrätt deltar i en strejk, ska arbetsledningsrätten under strejken överföras till en person som står utanför strejken.

• Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >, s. 23 ja 31

Ja, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2). Den anställda är sjukledig under den tid som anges i läkarintyget.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet. Den anställda som omfattas av strejken insjuknade innan strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är sjukledighet, inte strejk.

Nej, sjuklön betalas inte.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltagit i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så frånvarogrunden medan strejken pågått är strejk, inte sjukledighet. Den anställda strejkade till dess att strejken upphört.

Den anställda betalas sjuklön från den tidpunkt då strejken upphört, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2).