TIM-AKA 2017, i kraft från 1.2.2017

Arbetstid

§ 8 Allmänt

Utöver bestämmelserna i arbetstidslagen och i övriga lagar som begränsar arbetstiden för arbetstagare inom detta avtals tillämpningsområde tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta avtal.

§ 9 Arbetstid i dagarbete enligt 6 § i arbetstidslagen och i tvåskiftsarbete

mom. 1 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är, utom för deltidsanställda, 7–8 timmar om dygnet, om inte de kommunala verksamheternas särskilda karaktär förutsätter något annat, och 38 timmar 45 minuter i veckan.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden per vecka förläggs till exempel på följande sätt i arbetsskiftsförteckningen:

mån	tis	ons	tor	fre	lör	sön
8	8	8	7 3/4	7	–	–

Om de kommunala verksamheterna har sådan särskild karaktär att det inte är ändamålsenligt att tillämpa en arbetsskiftsförteckning enligt ovan, kan man till exempel i tvåskiftsarbete eller vid tillämpning av genomsnittlig veckoarbetstid också iaktta något annat förfarande.

mom. 2 Arbetstiden under söckenhelgsveckor

Nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul är extra lediga dagar, om det är möjligt med beaktande av arbetets natur.

Om en ovan nämnd dag infaller på någon annan dag än lördag eller söndag, är arbetstiden under veckan eller arbetsperioden 7 timmar 45 minuter kortare än den arbetstid per vecka som anges i § 9 mom. 1. Övriga söckenhelger förkortar inte arbetstiden under respektive vecka eller arbetsperiod.

Tillämpningsanvisningar

Under en söckenhelgsvecka med en enda söckenhelg uppfylls den ordinarie arbetstiden på 31 timmar till exempel så att veckans två första arbetsdagar är 8 timmar, den tredje 7 timmar 45 minuter och den sista 7 timmar 15 minuter.

Om julveckan har två söckenhelger uppfylls den ordinarie arbetstiden på 23 timmar 15 minuter till exempel så att veckans två första arbetsdagar är 8 timmar och den tredje 7 timmar 15 minuter. Om tre söckenhelger infaller under veckan uppfylls den ordinarie arbetstiden på 15 timmar 30 minuter till exempel så att veckans första arbetsdag är 8 timmar och den andra 7 timmar 30 minuter.

mom. 3 Utjämningsperiod

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan med iakttagande av minst 6 timmars och högst 9 timmars arbetstid per dygn arrangeras även så att den i medeltal överensstämmer med vad som anges i mom. 1 under en period på högst 6 veckor, förutsatt att det för arbetet på förhand har utarbetats och på vederbörligt sätt tillkännagetts en arbetsskiftsförteckning, enligt vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till nämnda medeltal.

Tillämpningsanvisning

Detta utjämningssystem kan inte användas i tvåskiftsarbete.

mom. 4 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att tillfälligt eller varaktigt ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna i detta avtal, ska en överenskommelse om detta ingås med arbetstagaren eller förtroendemannen. I ett arbetstidsarrangemang som avses här ska den ordinarie arbetstiden under högst ett års tid utjämnas till att i genomsnitt överensstämma med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att "arbeta in" en mellandag i någon söckenhelgsvecka, betalas för "inarbetningstiden" inte eventuella arbetstidsersättningar och inte heller söndagsersättningar i enlighet med detta kollektivavtal.

mom. 5 Arbetstidsbank

Kommunen eller samkommunen kan införa en arbetstidsbank genom att ingå ett i § 13 i det kommunala huvudavtalet avsett lokalt avtal om införande av en arbetstidsbank och villkoren för den.

Med arbetstidsbank avses ett på frivillighet baserat system där penningförmåner som omvandlats till ledig tid kan sparas för att tas ut i form av ledighet under en längre tidsperiod.

Av det lokala avtalet ska framgå åtminstone vilken personal som omfattas av avtalet, vilka poster och ersättningar som kan överföras till arbetstidsbanken, det maximala ledighetssaldot i banken, villkoren för att ta ut ledighet som sparats i banken, de situationer då ledighet som sparats i banken kan ersättas i pengar samt hur man ansluter sig till banken och lämnar den.

Tillämpningsanvisning

Avtalsparterna har gett närmare anvisningar om arbetstidsbanker. Anvisningarna utgör inte en del av det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

§ 10 Definition av skiftarbete

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter. I skiftarbete vid trafikverk och vid renhållningsarbeten som gäller gator och allmänna vägar får den ordinarie arbetstiden även ordnas så att skiften inte behöver avlösa varandra regelbundet även om de ska växla vid på förhand överenskomna tidpunkter. En förutsättning för ett sådant arrangemang är att man lokalt kommit överens om de övriga villkoren i anslutning till arbetstidsarrangemanget.

I sim- och idrottshallar och vid andra jämförbara inrättningar samt på idrottsplaner kan den ordinarie arbetstiden i skiftarbete även arrangeras så att skiften inte alltid avlöser varandra regelbundet, utan till exempel delvis sammanfaller, dock inte med mer än en timme.

Tillämpningsanvisning

Att skiften avlöser varandra betyder t.ex. att ett morgonskift omedelbart följs av ett kvällsskift.

Att skiften ska växla betyder att en arbetstagare till exempel efter att ha haft morgonskift i en vecka arbetar följande vecka i kvällsskift.

Exempel

Arbetet har ordnats så att man från måndag till fredag har morgonskift kl. 7–15 och kvällsskift kl. 15–23 samt på lördag och söndag endast ett "skift" kl. 9–17. I detta fall är arbetet från måndag till fredag tvåskiftsarbete och arbetet på lördag och söndag är dagarbete. Detta inverkar bland annat på betalningen av skift- och söndagspåslag.

§ 11 Beredskap

mom. 1 Fri beredskap

Arbetsgivaren har, efter att vid behov ha kommit överens om saken med arbetstagarens fackförening, rätt att ordna sådan beredskap där arbetstagaren fritt kan välja vistelseplats inom de gränser som arbetsgivaren bestämmer, men där arbetstagaren är skyldig att meddela arbetsgivaren varifrån han eller hon vid behov kan inkallas till arbetet. För sådan beredskapstid betalas en ersättning på 20–30 % som beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

mom. 2 Överenskommelse med arbetstagaren

Om arbetstagarens anställning har börjat 1.2.2003 eller senare ingås överenskommelse om fri beredskap med arbetstagaren.

mom. 3 Bostadsberedskap

Om en arbetstagare enligt överenskommelse måste uppehålla sig i sin bostad, varifrån arbetstagaren vid behov kan inkallas till arbetet, ska för beredskapen betalas ersättning enligt arbetstidslagen. Som penningersättning för sådan beredskapstid betalas en ersättning på 50 % som beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

Med bostad avses här arbetstagarens egentliga bostad och hem.

mom. 4 Rättigheter och skyldigheter i samband med beredskap

Om arbetsgivaren har för avsikt att ändra tidigare beredskapspraxis ska förhandlingar om rättigheter och skyldigheter i samband med beredskap föras med arbetstagarna eller deras representanter.

Tillämpningsanvisning

Beredskapstid räknas inte in i arbetstiden.

§ 12 Arbetstid i kontinuerligt treskiftsarbete

mom. 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på arbete som arrangerats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen, som utförs under dygnets samtliga timmar alla dagar i veckan och där den ordinarie arbetstiden per arbetsskift och dygn är 8 timmar och i medeltal 36 timmar per vecka under högst en ettårsperiod, och där arbetsskiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter.

Tillämpningsanvisning

Den mest ändamålsenliga ett år långa utjämningsperioden är 1.5–30.4, eftersom semestern ska tas ut mellan 2.5 och 30.4 och årsarbetstiden bestäms enligt semesterns längd.

mom. 2 Årsarbetstid

Den årliga arbetstiden bestäms utgående från semesterns längd enligt följande:

Rätt till semester	Årsarbetstid

28 semesterdagar	1 678,4 timmar	= 209,8 arbetsskift
30 semesterdagar	1 664,0 timmar	= 208,0 arbetsskift
38 semesterdagar	1 606,4 timmar	= 200,8 arbetsskift

Om semestern avviker från de nämnda antalen semesterdagar är den årliga arbetstiden 7,2 timmar kortare för varje semesterdag som överskrider den nämnda rätten till semester och 7,2 timmar längre för varje semesterdag som underskrider den nämnda rätten till semester.

Arbetstiden utjämnas till de nämnda årsarbetstiderna under en period på fem år.

Årsarbetstiderna gäller endast dem som under hela utjämningsperioden utför kontinuerligt treskiftsarbete.

mom. 3 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn inleds när morgonskiftet börjar och en arbetsvecka inleds när måndagens morgonskift börjar.

mom. 4 Femskiftssystem

En veckoarbetstid på i medeltal 36 timmar genomförs med ett femskiftssystem, vid behov med ett fyrskiftssystem.

För att arbetstiden ska jämnas ut till i medeltal 36 timmar per vecka under ett års tid ges de anställda, utöver ledigheten per vecka och veckans andra lediga dag, en extra ledig dag (8 timmar) för varje 7 arbetsskift som utförs som ordinarie arbete. Ledighet per vecka, veckans andra lediga dag och extra lediga dagar ska räknas in i det årliga femskiftssystemet.

Till arbetstagare som under en utjämningsperiod tillfälligt arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete ges extra lediga dagar på det sätt som anges i andra stycket ovan. Tidpunkten för extra lediga dagar avtalas lokalt.

Tillämpningsanvisning

I femskiftssystemet sköts ett arbete av fem personer. Under dygnet arbetar tre personer och två är lediga.

Semester ges enligt ett rullande system.

Femskiftssystemet bygger på följande arbetstidsuträkning:

Om inrättningen tillämpar kontinuerligt treskiftsarbete hela året, är den årliga driftstiden 365 x 24 timmar = 8 760 timmar.

I femskiftssystemet är årsarbetstiden för ett skift därmed

8 760 timmar : 5 = 1 752 timmar, dvs. 219 arbetsskift.

Eftersom det för anställda som hela utjämningsperioden arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete har avtalats en årsarbetstid som är bunden till semesterns längd, ska det i arbetsskiftsförteckningen till exempel för en person med 30 semesterdagar och en årsarbetstid på 1 664 timmar antecknas ledighet i stället för arbetsskift enligt följande:

1 752 – 1 664 = 88 timmar = 11 lediga dagar; den årliga arbetsskyldigheten är alltså totalt 219 – 11 = 208 arbetsskift.

Om årsarbetstiden är 1 678,4 eller 1 606,4 timmar antecknas på motsvarande sätt lediga dagar enligt följande:

1 752 – 1 678,4 = 73,6 timmar. 72 timmar = 9 lediga dagar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 9 = 210 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

1 752 – 1 606,4 = 145,6 timmar. 18 lediga dagar = 144 timmar; årlig arbetsskyldighet totalt 219 – 18 = 201 arbetsskift. De återstående 1,6 timmarna ledighet utjämnas inom fem år.

Arbetsskiftsförteckningen görs upp i perioder på 20 dygn. I varje period ingår 12 arbetsskift och 8 lediga dagar. När arbetsskiftsförteckningen görs upp på detta sätt blir varje anställds genomsnittliga arbetstid 33,6 timmar per vecka, vilket är det samma som antalet driftstimmar dividerat med antalet anställda, dvs. 168:5 = 33,6 timmar. Eftersom den genomsnittliga ordinarie arbetstiden ska vara 36 timmar uppstår en 2,4 timmars ”skuld” per vecka för varje anställd. På grund av detta ska semestrarna läggas in i arbetsskiftsförteckningen i stället för arbetsskift och lediga dagar på så sätt att den årliga arbetstiden nås. För att den årliga arbetstiden ska fyllas kan fyllnadsskift behövas.

Också andra arbetsskiftsförteckningar som uppfyller de allmänna förutsättningarna för kontinuerligt treskiftsarbete kan användas.

Om en anställd mitt under en utjämningsperiod permanent övergår till en annan arbetstidsform eller om anställningen upphör mitt under en utjämningsperiod, ska arbetstidsunderskott arbetas in som fyllnadsskift och outtagna lediga dagar ska om möjligt tas ut innan arbetstidsformen byts eller anställningen upphör. Om outtagna lediga dagar inte kan tas ut, betalas för varje outtagen ledig dag en lön för åtta timmar som räknats ut enligt § 35 mom. 1.

Om arbetstidsformen byts tillfälligt och arbetstiden inte fylls för övergångsveckan, ska arbetstagarna ges möjlighet att arbeta in underskottet på en vardag som ordinarie dagarbete.

mom. 5 Treskiftstillägg och betalning av tillägget

Till en arbetstagare i kontinuerligt treskiftsarbete betalas för varje timme av ordinarie arbetstid inom ramen för denna arbetstidsform ett treskiftstillägg som utgör 7,4 % av arbetstagarens medeltiminkomst enligt § 35 mom. 1. De intjänade tilläggen betalas löneperiodvis. Lokalt kan man avtala om en annan betalningstidpunkt enligt behoven i det skiftsystem som används.

Treskiftstillägget betalas dock inte till en sådan arbetstagare som under utjämningsperioden har arbetat mindre än sju arbetsskift i kontinuerligt treskiftsarbete.

Treskiftstillägg betalas inte heller för frånvaro enligt mom. 6 nedan.

mom. 6 Frånvaro som likställs med arbetstid

Som ordinarie arbetsskift utförda i kontinuerligt treskiftsarbete betraktas, med undantag av semester, de frånvarodagar för vilken arbetstagaren har rätt att få lön och högst 7 kalenderdagar oavlönad frånvaro som arbetsgivaren godkänt.

mom. 7 Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden

Årsarbetstiden förlängs med ett arbetsskift (8 timmar) för varje 136 timmar som utförts i andra arbetstidsformer.

Bestämmelsen gäller till exempel situationer där en arbetstagare som i regel utför kontinuerligt treskiftsarbete tillfälligt övergår till dagarbete på grund av produktionsstopp. Under den tillfälliga omplaceringen tillämpas de bestämmelser som gäller dagarbete.

För att årsarbetstiden ska förlängas med 16 timmar ska arbetstagaren ha arbetat minst 272 timmar i andra arbetstidsformer.

mom. 8 Definition av övertid och mertid i skiftarbete och ersättning för dem

Med övertid i skiftarbete avses sådant arbete under utjämningsperioden som utförs utöver mertid i skiftarbete och som inte är övertid per dygn eller per vecka.

För övertid i skiftarbete betalas en med 100 % förhöjd timlön.

Tillämpningsanvisning

Också för en arbetstagare som utför treskiftsarbete under en del av utjämningsperioden (1.5–30.4) är tröskeln för övertid i skiftarbete 104 timmar under utjämningsperioden.

Med mertid i skiftarbete avses arbetstimmar som utförs under dagar som enligt arbetsskiftsförteckningen är lediga dagar och som inte på förhand antecknats som fyllnadsskift och som inte överskrider 104 timmar under utjämningsperioden och som inte utgör övertid per dygn eller vecka.

För mertid i skiftarbete betalas en med 65 % förhöjd timlön.

Exempel

En arbetstagare i treskiftsarbete arbetar kl. 15–07 på en lördag som är en ledig dag. De första 8 timmarna är mertid i skiftarbete (65 %) och följande 8 timmar är övertid per dygn (2 tim. 50 % och 6 tim. 100 %). I kvällsskift kl. 15–23 betalas kvällsskiftstillägg och i nattskift kl. 23–07 betalas nattskiftstillägg som ingår i timlönen på basis av vilken övertidsersättningen och söndagsersättningen (kl. 18–07) räknas ut.

mom. 9 Arbetsskiftsförteckning

Arbetsskiftsförteckningen ska iakttas, om det inte finns en grundad anledning att ändra den. I mån av möjlighet ska man inhämta arbetstagarens samtycke till ändringen, och den som berörs av ändringen ska alltid så fort som möjligt underrättas på ett efter förhållandena lämpligt sätt.

En arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om detta. När en person uteblir eller uteblivit från sitt arbetsskift bör man i första hand försöka få någon annan än en anställd som nyss avslutat sitt arbetsskift som ersättare.

mom. 10 Semester

En arbetstagare som permanent arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och vars arbetstid bestäms som årsarbetstid tjänar in full semester.

§ 13 Arbetstid i avbrutet treskiftsarbete

mom. 1 Ordinarie arbetstid

I avbrutet treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden 8 timmar om dygnet och under en högst ett år lång period i medeltal 38 timmar i veckan.

mom. 2 Tillämpning av bestämmelserna

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas då arbetstagaren utan avbrott arbetat i morgon-, kvälls- och nattskiftsperioder i avbrutet treskiftsarbete.

mom. 3 Arbetsskiftsförteckning och skiftledigheter

För arbetet ska det på förhand göras upp en arbetsskiftsförteckning minst för den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till i medeltal 38 timmar. Skiftledigheter ges vid en med tanke på arbetet lämplig tidpunkt inom ramen för en arbetsskiftsförteckning som görs upp för en utjämningsperiod på högst ett år.

Arbetstiden förkortas genom att arbetstagaren beviljas skiftledigheter, dvs. tidsutjämningsledigheter, som motsvarar det arbete som utförts i avbrutet treskiftsarbete. Ledigheten beviljas så att arbetstiden utjämnas till i medeltal 38 timmar per vecka under en period av högst ett år.

En arbetstagare tjänar in en skiftledighet per 20 ordinarie arbetsskift.

mom. 4 Frånvaro som räknas som ordinarie arbetsskift

Som ordinarie arbetsskift i avbrutet treskiftsarbete räknas också sådana arbetsskift enligt arbetsskiftsförteckningen som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar sjuklön. När skiftledigheter ges räknas såsom utförda arbetsskift i avbrutet treskiftsarbete även sådana arbetsskift enligt arbetsskiftsförteckningen vilka infaller under tiden för sådan utbildning som arbetet förutsätter och som arbetsgivaren anvisat, dock högst 30 kalenderdagar under ett kalenderår. Skiftledigheter (tidsutjämningsledigheter) åtgår också under tid för vilken arbetsgivaren betalar sjuklön eller arbetstagaren deltar i utbildning som avses ovan.

För avlönade frånvarodagar enligt detta moment betalas inte tillägget på 1,8 % enligt mom. 6 nedan.

mom. 5 Flyttning av skiftledighet

Om en arbetstagare har arbetat under en i arbetsskiftsförteckningen antecknad skiftledighet, ska ledigheten skjutas upp till en senare tidpunkt.

mom. 6 Skiftledighetstillägg

Till en arbetstagare i avbrutet treskiftsarbete betalas för varje timme av ordinarie arbetstid inom ramen för denna arbetstidsform ett tillägg i euro som utgör 1,8 % av arbetstagarens medeltiminkomst enligt § 35 mom. 1. Tidpunkten för betalning av tillägget avtalas lokalt.

mom. 7 När skiftledighet ges

Skiftledigheterna ska normalt ges under kvalifikationsperioden för skiftledigheter (ett kalenderår). Om arbetstagaren inte har kunnat få skiftledigheter i enlighet med mom. 3 ovan, ersätts outtagna skiftledigheter genom att de uppskjuts för att ges före utgången av februari följande år eller genom att det för varje outtagen skiftledighetsdag betalas 4 timmars lön på basis av medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1, senast under den lönebetalningsperiod som löper vid utgången av kvalifikationsperioden för skiftledigheter eller under därpå följande lönebetalningsperiod.

mom. 8 Byte av arbetstidsform

När man varaktigt övergår från avbrutet treskiftsarbete till en annan arbetstidsform ersätts outtagna skiftledigheter (tidsutjämningsledigheter) i ledig tid eller alternativt betalas för varje outtagen skiftledighetsdag åtta timmars lön på basis av medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1. Extra skiftledigheter ska arbetas in.

mom. 9 Ersättande av skiftledigheter

När en arbetstagares anställning upphör samt vid varaktig övergång från avbrutet treskiftsarbete till en annan arbetstidsform ska delar av skiftledigheter ersättas i pengar. Regeln för uträkningen är att arbetstagaren för varje ordinarie arbetsskift tjänar in 0,05 timmar skiftledighet.

§ 14 Arbetstidsarrangemang enligt 7 § i arbetstidslagen

När ett arbetstidsarrangemang som avses i 7 § i arbetstidslagen (periodarbete) tillämpas och ersättningar som baserar sig på arrangemanget betalas, iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, vid behov genom lokala förhandlingar. I periodarbete tillämpas därför inte bestämmelserna i § 9 mom. 2, § 10 och § 15–23 i detta avtal.

De ersättningar för avlönad frånvaro enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet som betalas till timavlönade i periodarbete beräknas på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

Denna paragraf tillämpas i allmänhet inte i byggnadsarbeten vid inrättningar som nämns i 7 § 1 mom. 2 punkten i arbetstidslagen eller vid dessa inrättningars maskin- och reparationsverkstäder och över huvud taget inte på arbetstagare som arbetar i sim- och idrottshallar e.d. inrättningar. En arbetsinrättnings maskin- eller reparationsverkstad betraktas dock inte som en ovan avsedd verkstad.

Vid trafikverk tillämpas denna paragraf endast på sådana arbetstagare vars arbetstid också hittills har arrangerats i enlighet med 7 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen.

§ 15 Arbetsveckans och arbetsdygnets början

Arbetsdygnet anses börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete eller, i skiftarbete, vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för morgonskiftet, dvs. i allmänhet kl. 7, och arbetsveckan anses börja på måndag vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete eller morgonskift.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten då arbetsdygnet och arbetsveckan börjar är av speciell betydelse bl.a. när det gäller att avgöra till vilket dygn eller vilken vecka arbetad tid hänför sig och om den utgör övertidsarbete per dygn eller per vecka.

§ 16 Arbetstidens början och slut samt arbetsskiftsförteckningen

mom. 1 Hur arbetstiden förläggs

I annat arbete än skiftarbete förläggs den ordinarie arbetstiden i allmänhet till mellan kl. 7 och 16 och, såvida inte verksamhetens karaktär förutsätter något annat, till 5 arbetsdagar i veckan så att söndag och lördag är lediga dagar.

mom. 2 Flyttning av arbetstiden

Om arbetets karaktär eller andra giltiga skäl kräver det, kan arbetstidens början och slut antingen tillfälligt eller, med iakttagande av arbetstidsbestämmelserna i detta kollektivavtal, varaktigt bestämmas också på något annat sätt. När det gäller flyttning av arbetstiden ska man senast under förmiddagen föregående dag förhandla med huvudförtroendemannen. Meddelande om varaktig flyttning av arbetstiden ska ges arbetstagaren och förtroendemannen i god tid.

Förhandlingsskyldigheten gäller även sådana fall där arbetena arrangeras som skiftarbete för kortare tid än 3 dygn. De berörda arbetstagarna och förtroendemannen ska underrättas om övergången till skiftarbete i god tid, såvida arbetsgivaren är medveten om behovet av att övergå till skiftarbete. I annat fall ska meddelandet ges senast föregående arbetsdag.

mom. 3 Undantag i fråga om förläggning av arbetstiden

Oberoende av bestämmelserna i 26 § 1 mom. i arbetstidslagen kan underhåll och renhållning av allmänna vägar och gator och där belägna anordningar utföras också mellan kl. 23 och 6.

mom. 4 Arbetsskiftsförteckningar

Arbetsgivaren ska göra upp en arbetsskiftsförteckning som utvisar när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar och när måltids- och vilotiderna infaller. I arbetsskiftsförteckningen antecknas också lediga dagar.

mom. 5 Sammanhängande arbetsdag

Det anses som allmänt eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift ska vara sammanhängande (med undantag av viloraster), utom i de arbeten där det finns särskilda skäl för andra arrangemang.

mom. 6 Arbetstagarens underrättelseskyldighet

En arbetstagare som på grund av tvingande hinder inte kan infinna sig i arbetet på sitt skift ska så snart som möjligt underrätta sin chef om detta.

§ 17 Ledighet per vecka

Arbetstagarna ska under söndagen eller, om detta inte är möjligt, under någon annan tid av veckan ges en i 31 § i arbetstidslagen avsedd ledighet per vecka.

Såvida inget annat överenskommits kan man avvika från detta, om arbetstagaren går med på att stå i beredskap under sin veckoledighet.

§ 18 Tillfälligt inkallande under ledig dag

Om en arbetstagare tillfälligt måste inkallas under en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är arbetstagarens lediga dag eller, enligt de förutsättningar som arbetstidslagen föreskriver, under arbetstagarens ledighet per vecka, ska man

a) i första hand inkalla en arbetstagare som frivilligt samtyckt eller samtycker till detta,

b) försöka alternera vid inkallandet så att det inte alltid är samma arbetstagare som inkallas till sådant arbete, och

c) såvida det inte är fråga om nödarbete, försöka undvika inkallande, om detta medför oskäliga olägenheter för arbetstagaren.

§ 19 Dagliga vilotider

mom. 1 Vilo- eller måltidsrast

Arbetstagarna ska dagligen kring mitten av arbetsdagen ges en vilo- eller måltidsrast som varar en timme eller, enligt lokalt avtal, minst en halv timme, under vilken de fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen och vilken inte räknas in i arbetstiden. Om någon rast inte kan ordnas, ska arbetstagarna ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetets gång.

2mom. 2 Arbetsdag kortare än 5 timmar

Om en arbetstagares arbetsskift eller dagliga arbetstid är kortare än 5 timmar, ordnas inte någon måltidsrast enligt mom. 1 eller möjlighet att inta en måltid. En måltidsrast (vilorast) kan dock på begäran ges arbetstagaren även i dessa arbetsskift som är kortare än normalt, såvida inte uppgiftsarrangemangen kräver något annat.

mom. 3 Unga arbetstagare

I fråga om vilotider för arbetstagare under 18 år iakttas dessutom bestämmelserna i lagen om skydd för unga arbetstagare.

mom. 4 Vilo- eller kafferaster

Arbetstagarna ska under den ordinarie arbetstiden ges två 15 minuter långa vilo- eller kafferaster, vilka förläggs till mitten av för- och eftermiddagen. Om övertidsarbete börjar omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut och fortgår minst 2 timmar, ska arbetstagarna före och under övertidsarbetet utan att arbetet blir lidande ges en högst 15 minuter lång vilo- eller kafferast med ca 2 timmars mellanrum.

Om det i enlighet med § 9 mom. 4 har avtalats att den dagliga ordinarie arbetstiden underskrider 7 timmar (t.ex. 6 tim. 15 min), men är minst 4 timmar lång, ges endast en vilo- eller kafferast under dagen.

Rasterna räknas in i arbetstiden och i dem ingår också de tider som åtgår till att ta sig till och från raststället.

§ 20 Övertidsarbete

mom. 1 Allmänt

I fråga om övertidsarbete och betalning av förhöjd lön för detta iakttas med nedan nämnda undantag bestämmelserna i arbetstidslagen och i övriga lagar som begränsar övertidsarbete.

mom. 2 Utförande av övertidsarbete

Övertidsarbete ska om möjligt ordnas så att det utförs i omedelbar anslutning till den ordinarie arbetstiden.

mom. 3 Ersättningar för arbetsresor vid övertids- och nödarbete

Om övertids- eller nödarbete börjar eller slutar vid en sådan tidpunkt att arbetstagaren inte har möjlighet att anlita allmänna kommunikationsmedel, ska arbetsgivaren ordna skjuts till arbetet eller hem eller ersätta de faktiska resekostnaderna, såvida det kan anses skäligt med beaktande av arbetsresans längd.

mom. 4 Övertidsarbete per dygn

Med övertidsarbete per dygn avses sådant arbete som utförs utöver den i § 9, § 12 och § 13 nämnda ordinarie arbetstiden per dygn.

Övertidsarbete per dygn för deltidsarbetande arbetstagare är den arbetstid som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn enligt arbetstidslagen.

För de 2 första övertidstimmarna per dygn betalas en med 50 % och för de följande timmarna en med 100 % förhöjd lön. För sådant övertidsarbete per dygn som utförs efter det att minst 2 timmar förflutit sedan den ordinarie maximiarbetstiden per dygn eller per vecka enligt kollektivavtalet fullgjorts, betalas en med 100 % förhöjd lön.

mom. 5 Övertidsarbete per vecka

Med övertidsarbete per vecka avses arbete som utförs utöver den maximala fulla arbetstiden per vecka enligt § 9 och som inte är övertidsarbete per dygn enligt mom. 4.

Till en arbetstagare betalas för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka en med 50 % och för de därpå följande timmarna en med 100 % förhöjd lön. För sådant övertidsarbete per vecka som utförs på en helgfri måndag mellan kl. 00.00 och 7.00 betalas en med 100 % förhöjd lön.

Under en söckenhelgsvecka betalas för arbetstimmar som överstiger den förkortade arbetstiden per vecka förhöjd lön i enlighet med 2 stycket ovan, med undantag av sådana överskjutande arbetstimmar för vilka betalas förhöjd lön i enlighet med § 20 mom. 4 eller § 23 mom. 1 eller mom. 2 tredje stycket.

I avbrutet treskiftsarbete betraktas som övertidsarbete per vecka de timmar som utförts under friskift och som under respektive kalendervecka överstiger det antal arbetstimmar som i arbetsskiftsförteckningen fastställts som ordinarie arbetstid för veckan i fråga.

Om en arbetstagare som utför treskiftsarbete mitt i arbetsveckan permanent övergår från sitt ordinarie arbetsskift till ett annat eller byter arbetstidsform, räknas under övergångsveckan som övertidstimmar per vecka sådana timmar vilka överstiger den i § 9, § 12 eller § 13 nämnda veckoarbetstiden enligt den arbetsskiftsförteckning eller den arbetstidsform som under veckan innehåller flest arbetstimmar och vilka inte utgör övertid per dygn.

Tillämpningsanvisning

Till den grunddel av lönen på vilken övertidsförhöjningen räknas ut hör även individuella tillägg, tillägg för arbetserfarenhet, arbetsmiljötillägg, skiftpåslag samt kvälls- och nattillägg.

§ 21 Toffelpenning

Om en arbetstagare inkallas till arbete under en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är en ledig dag eller till övertidsarbete som inleds minst 2 timmar efter den ordinarie arbetstidens slut, betalas i ersättning för den tid som använts för arbetsresan en timmes lön beräknad på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1. Denna ersättning betalas dock inte när man med arbetstagaren kommit överens om beredskap eller när det är fråga om nödarbete som utförts under ordinarie arbetstid.

§ 22 Ersättning för veckoledighet

Då en arbetstagare tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet per vecka, betalas ersättning för detta enligt 32 § i arbetstidslagen.

§ 23 Söndagsarbete

mom. 1 Dagarbete

För annat arbete än skiftarbete som utförts kl. 00.00–24.00 på söndag eller en annan kyrklig helgdag, påskafton, första maj, midsommarafton, självständighetsdagen eller julafton betalas

en med 100 % förhöjd lön för de första arbetstimmar under kalenderdygnet för vilka betalas söckenhelgsersättning enligt § 27 nedan och
i övrigt en med 200 % förhöjd lön.

I ovan nämnda ersättningar ingår ersättning för eventuellt övertidsarbete per dygn och vecka.

mom. 2 Skiftarbete

För skiftarbete som utförts på söndag eller en kyrklig helgdag, första maj, midsommarafton och självständighetsdagen betalas en med 100 % förhöjd lön. Om arbetet är övertidsarbete, betalas dessutom en övertidsersättning som räknas ut på arbetstagarens oförhöjda lön.

Söndag och kyrkliga helgdagar samt midsommarafton anses börja kl. 18 föregående dag och sluta kl. 24 på söndagen eller helgdagen.

För skiftarbete som utförts på påskafton kl. 00.00–24.00, på midsommardagen eller på julafton som infaller på en lördag eller söndag betalas en med 200 % förhöjd lön, och för skiftarbete som utförts på julafton som infaller någon annan dag än på en lördag eller söndag betalas en med 100 % förhöjd lön. I dessa förhöjda löner ingår ersättning för eventuellt övertidsarbete per dygn eller vecka samt den förhöjning som nämns i första stycket ovan.

Julafton anses börja kl. 18 föregående dag och sluta kl. 24 på nämnda helgdagsafton.

§ 24 Kvälls- och nattillägg samt skiftpåslag

mom. 1 Kvälls- och nattillägg

Till en arbetstagare betalas för sådant arbete mellan kl. 18 och 22 som inte är skiftarbete ett kvällstillägg på 15 %, och mellan kl. 22 och 7 ett nattillägg på 30 %, vilka räknas ut på basis av medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1.

mom. 2 Skiftpåslag

Till en arbetstagare betalas i skiftarbete lönen förhöjd med 15 % för varje arbetad timme i kvällsskift och med 30 % för varje arbetad timme i nattskift.

Tillämpningsanvisning

Skiftpåslaget samt kvälls- och nattilläggen beaktas i lönens grunddel vid beräkning av bl.a. lördagspåslag, övertidsersättning, ersättning för övertid i skiftarbete och mertid i skiftarbete och söndagsersättning.

§ 25 Lördagspåslag

För arbetstimmar som utförts på lördag efter att arbetsdygnet enligt § 15 i detta kollektivavtal eller morgonskiftet i skiftarbete börjat, och för vilka inte betalas förhöjd lön enligt § 20 eller 23, betalas lönen förhöjd med 20 %.

§ 26 Förhöjning för exceptionell arbetstid

För arbetstimmar som inte utgör skiftarbete och som tillfälligt utförts på exceptionell tid i ett arrangemang som gäller högst 5 dygn och för vilka inte betalas förhöjd lön i enlighet med § 20, § 23 eller § 25, betalas lönen förhöjd med 20 %.

Tillämpningsanvisning
Exempel

Den ordinarie arbetstiden har förlagts till kl. 7–16. Arbetstiden flyttas till kl. 10–19. För tiden mellan kl. 16 och 19, dvs. för 3 timmar, betalas då lön som höjts med 20 %.

§ 27 Söckenhelgsersättning

mom. 1 Betalning av söckenhelgsersättning

För långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton och på någon annan veckodag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag och annandag jul betalas i söckenhelgsersättning lön för 5 timmar 9 minuter beräknad på medeltiminkomsten enligt § 35 mom. 1, oberoende av om arbetstagaren under de nämnda dagarna har arbetat eller varit ledig.

Till deltidsarbetande arbetstagare betalas, med avvikelse från vad som sägs i första stycket, söckenhelgsersättning enligt det timantal med vilket arbetstiden förkortas på grund av en dag som nämns i första stycket.

Söckenhelgsersättning betalas för arbetad tid kl. 00.00–24.00 under en dag som berättigar till söckenhelgsersättning, högst för de första 5 timmar 9 minuterna i arbete.

mom. 2 Begränsningar

Söckenhelgsersättning betalas inte om arbetstagaren olovligt har varit frånvarande från arbetet under en arbetsdag som föregår eller följer på en dag med söckenhelgsersättning och som enligt arbetsskiftsförteckningen är en arbetsdag, eller om arbetstagaren vardera dagen har varit frånvarande utan lön med arbetsgivarens tillstånd.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsersättningen betalas till fullt belopp så länge som lön betalas för sjukdomstid, också i de fall då partiell lön betalas för sjukdomstiden.

ons, 02/22/2017 - 11:58