Suomeksi

FÖRKA

Kapitel 3 Arbetstid

A2 Vilotider

Anvisningar och vanliga frågor
Anvisningar, vanliga frågor och cirkulär om avtalet finns nere på sidan. Du hittar dem direkt via länkarna till höger.

§ 29 Vilotid per vecka och per dygn

mom. 1 Veckovila

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en 14-dygnsperiod. Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.


Tillämpningsanvisning

Vilotid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan på grund av till exempel semester eller någon annan tjänstledighet och ledigheten utan avbrott har varat minst den tid som anges i detta moment (35 eller 24 timmar), anses veckovilan ha uppfyllts. Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig vårdledighet under arbetsdagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan ändå inte anses motsvara det som anges i bestämmelsen.

Den genomsnittliga veckovilan ska förläggas så att arbetstagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbruten vilotid.


Exempel 8

Vilotiden under en vecka ska vara minst 24 timmar lång och vilotiden under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså veckovilan den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar, ska den sammanhängande vilotiden den andra veckan under en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om vilotiden den ena veckan har varit till exempel 30 timmar, ska minst 40 timmar oavbruten vilotid ges den andra veckan.


mom. 2 Undantag från veckovila

Veckovila behöver inte ges om

  • arbetstagarens ordinarie arbetstid är högst 3 timmar per dygn
  • arbetstagaren utför nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
  • arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet
  • arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin vilotid för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång som normalt
  • arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckovila.

mom. 3 Ersättning när veckovila inte ges

När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt behövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin veckovila ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes förkortas med en lika lång tid som veckovilan enligt mom. 1 inte har kunnat ges. Alternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det tillfälliga arbetet.


Tillämpningsanvisning

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.


Exempel 9

Om veckovilan blir kortare än vad som anges i arbetstidslagen, betalas ersättning till den del veckovilan inte uppfyllts. Om den planerade lediga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två timmar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.


mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete

I kontinuerligt skiftarbete kan vilotiden ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsvarande förfarande tillämpas med arbetstagarens samtycke.

mom. 5 Dygnsvila

Bestämmelser om dygnsvila finns i 25 § i arbetstidslagen.

§ 30 Daglig vilotid

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)

En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetstagarens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 timmars arbete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.


Tillämpningsanvisning

Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tidpunkten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3.


mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid

Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.


Tillämpningsanvisning

Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orimligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om måltider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägsnar sig från arbetsplatsen.


mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar

Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om arbetstagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

mom. 4 Rast (kafferast)

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.