Modell för beräkning av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom AKTA 1.1.2019
KT har utarbetat en enkel kalkyleringsmodell i Excel med exempel på beräkningen av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom AKTA. Modellen innehåller inga komplicerade formler eller makron, utan allt baserar sig på grundläggande matematik. De kommunala arbetsgivarna kan använda modellen som utgångspunkt när de skräddarsyr eventuella egna kalkyleringsmodeller.
Grundläggande principer och anvisningar för kalkyleringsmodellen
Den grundläggande principen är att när de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller individuella tilläggen höjs, räknar kalkyleringsmodellen ut de nya lönerna och jämför dem med de nuvarande.
Skillnaden mellan summan av de nya och de gamla totallönerna är alltså lika med kostnaden för justeringspotten per månad – i det här fallet 1,2 %.
I modellen syns den tillgängliga kostnaden i den blå rutan till vänster och den verkliga kostnaden i den blå rutan till höger. Dessa kostnader ska vara lika stora.
I modellen har det beaktats att alla befattningar som är likvärdiga i fråga om uppgifternas svårighetsgrad får en lika stor höjning, dvs. en höjning för en befattning innebär automatiskt en lika stor höjning för de övriga.
Detta underlättar beräkningen, eftersom höjningen behöver antecknas bara på ett ställe. I tabellen har dylika befattningar markerats med asterisk (*).
Lägg alltså inte till förhöjningar för andra likvärdiga befattningar.
Höjningar av den uppgiftsrelaterade lönen skrivs in bara i de gröna fälten.
Höjningar av individuella tillägg görs däremot individuellt för respektive person.
Observera att i kalkyleringsmodellen är person 2 deltidsanställd med en deltidsprocent på 60. Detta har beaktats i formeln.
Automatiska och icke-automatiska tillägg
Arbetserfarenhetstillägget och exempelvis arbetstidstilläggen är s.k. automatiska, dvs. procentuella tillägg. Arbetserfarenhetstillägget höjs automatiskt i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetstidstilläggen höjs automatiskt i samma proportion som den ordinarie lönen.
Till exempel årstillägget och de övriga s.k. icke-automatiska, dvs. eurobaserade tilläggen höjs inte, även om den uppgiftsrelaterade eller ordinarie lönen höjs. Därför höjs summan av de ordinarie lönerna en aning mer (i modellexemplet 1,21 %) än summan av de totala lönerna.
Lönetillägg i modellen
Modellen bygger på individmaterial, där lönetilläggen är indelade i följande grupper:
- Uppgiftsrelaterad lön
- Individuellt tillägg
- Arbetserfarenhetstillägg 0 %, 3 % eller 8 % (automatiskt, dvs. procentuellt tillägg, höjs automatiskt i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen)
- Övriga tillägg till den ordinarie lönen, dvs. fjärrortstillägg, språktillägg, rekryteringstillägg, förtroendemannaersättning och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktig (icke automatiska, dvs. eurobaserade tillägg)
- Ordinarie lön (punkt 1–4 sammanlagt)
- Andra eurobaserade tillägg än de som avses i punkt 4, t.ex. utryckningspenning
- Arbetstidsersättningar (automatiska, dvs. procentuella tillägg, höjs automatiskt i samma proportion som den ordinarie lönen)
- Totallön (punkt 5, 6 och 7 sammanlagt)
De olika lönefaktorerna kan också specificeras i skilda kolumner (t.ex. varje typ av arbetstidsersättning i en egen kolumn).
Bekanta dig med de enkla formlerna i modellen. Ändra inte formlerna, för då blir inte resultatet rätt!
Närmare anvisningar om beräkningen av den lokala justeringspotten inom AKTA 1.1.2019 finns i KT:s cirkulär 7/2018 >
KT:s enhet för arbetsmarknadsutredningar ger de kommunala arbetsgivarna råd om kostnadsberäkningen för olika avtal:
- AKTA och TS: Anne Hotti, ledande arbetsmarknadsutredare
- TIM-AKA och LÄKTA: Juho Ruskoaho, arbetsmarknadsutredare
- UKTA: Riikka Krause, arbetsmarknadsutredare
Anne Hotti
Juho Ruskoaho
