Lönestrukturen inom välfärdssektorn
Lönestrukturen inom välfärdssektorn varierar mellan de olika avtalsområdena. Inom alla avtalsområden består ändå största delen av de totala inkomsterna av uppgiftsrelaterad lön.
De totala lönernas struktur enligt avtalsområde
Den uppgiftsrelaterade lönen utgår från arbetets svårighetsgrad. Individuella tillägg kan betalas utgående från arbetsprestationen och yrkesskickligheten. Tillägg som är bundna till anställningstiden baserar sig på arbetserfarenhet.
Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete.
Resultatbonus i välfärdssektorn år 2023
Resultatbonus betalades till omkring 4 300 anställda, dvs. knappt tre procent (2,6 %) av personalen i välfärdssektorn.
Bonusbeloppet var i genomsnitt 540 €/person/år.
Resultatbonusarna utgjorde sammanlagt 0,4 % av lönesumman för heltidsanställda med huvudsakligt anställningsförhållande i välfärdssektorn.
Olika inkomstbegrepp
Uppgiftsrelaterad lön eller karriärstegslön
Den uppgiftsrelaterade lönen eller karriärstegslönen bestäms enligt lönebestämmelserna för respektive avtalsområde.
Den bestäms lokalt på basis av arbetsvärdering (VÄLKA och SH-avtalet) eller enligt bestämmelserna för lönesystemet (LÄKTA).
Ordinarie lön
Den ordinarie lönen består av den uppgiftsrelaterade lönen eller karriärstegslönen samt eventuella uppgiftstillägg, lönetillägg som är bundna till anställningstiden och andra individuella tillägg. De individuella tilläggen baserar sig på individuella arbetsresultat, yrkesskicklighet och individuella färdigheter.
Begreppet ordinarie lön behövs till exempel när lön betalas för semester, sjukledighet eller föräldraledighet.
Inkomst för ordinarie arbetstid
Inkomsten för ordinarie arbetstid inkluderar ordinarie lön och arbetstidsersättningar som betalas för ordinarie arbetstid, såsom kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och söckenhelgsarbete. Övertimarvoden som betalas regelbundet till lärare statistikförs också som inkomster för ordinarie arbetstid.
Resultatbonus ingår i begreppet inkomst för ordinarie arbetstid, men faller i praktiken utanför statistiken eftersom bonusarna vanligtvis betalas som en engångsersättning en gång per år.
Totalinkomst
Totalinkomsten utgörs av lönen för ordinarie arbetstid samt ersättningar för mertids- och övertidsarbete. Läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar.
Semesterpenning
Semesterpenningen ingår inte i de nämnda inkomstbegreppen. Semesterpenningens storlek bestäms främst av antalet anställningsår och den kan vara 50–70 procent av den anställdas månadslön.
Andra begrepp
Inkomstutvecklingen utgörs av avtalshöjningar och löneglidningar under avtalsperioden.
Löneglidning avser skillnaden mellan den faktiska inkomstutvecklingen och avtalshöjningarna. Löneglidningen kan basera sig på strukturförändringar, tillägg som betalas på basis av anställningens längd eller lönejusteringar som överskrider avtalshöjningarna.
Direkta arbetskraftskostnader utgörs av de lönekostnader som arbetsgivaren betalar.
Indirekta arbetskraftskostnader utgörs av de lönebaserade socialskyddsavgifter, arbetslöshetsförsäkringspremier och pensionsförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar till bland annat FPA och Keva.
