Suomeksi

Arbetstider inom kommunsektorn

Inom kommunsektorn tillämpas flera olika arbetstidsformer. Arbetsgivaren väljer inom ramen för arbetstidslagen och tjänste- och arbetskollektivavtalen den arbetstidsform som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten och arbetsuppgifterna.

Personalen inom kommunsektorn enligt arbetstidsform

Allmän arbetstid är den vanligaste arbetstidsformen inom kommunsektorn och tillämpas på cirka hälften av personalen. Till övriga arbetstidsformer hör bland annat årsarbetstid, periodarbetstid och familjedagvårdarnas arbetstidsform.


 

Andel
Allmän arbetstid (38,25 tim./vecka) 47,3
Undervisningsskyldighet 20,9
Byråarbetstid (36,25 tim./vecka) 16,6
Andra arbetstidsformer 15,2

Sjukfrånvaro i kommunsektorn

Inom kommunsektorn ökade antalet sjukfrånvarodagar under 2000-talet ända till år 2008, då sjukfrånvaron var i genomsnitt 19,4 dagar per årsverke. Därefter minskade sjukfrånvarodagarna fram till år 2015 med i genomsnitt 2,9 dagar, och var år 2015 i genomsnitt 16,5. Efter år 2015 låg det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar på lite under 17 ända till år 2021.  

År 2022 började det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar öka kraftigt. Det året var sjukfrånvaron i genomsnitt 20,7 dagar. Toppen verkar ha varit tillfällig. År 2023 återgick antalet sjukfrånvarodagar till samma nivå som tidigare år.

Social- och hälsovårdsreformen medförde en stor förändring i yrkesfördelningen i kommunerna, så det går inte längre att direkt jämföra sjukfrånvarons utveckling med tidigare siffror. År 2024 hade de kommunalt anställda sjukfrånvaro på i genomsnitt 16,3 dagar/årsverke, vilket är 0,1 procent mindre än år 2023.
I de kommuner som ingick i Kommun10-undersökningen hade 21,4 % av personalen inte varit frånvarande en enda dag på grund av egen sjukdom år 2024. Andelen arbetstagare utan sjukfrånvaro var då något större än år 2023. 

Genomsnittligt antal sjukledighetsdagar per årsverke (kalenderdagar)

Källa: Arbetshälsoinstitutet, undersökningsprojektet Kunta10 + Helsingfors.

År

Alla

Män

Kvinnor

Effekter

Visstids-anställda

2024

16,3

12,6

17,6

16,4

16,0

2023

16,4

13,1

17,6

16,3

16,6

2022

20,7

16,0

22,1

21,1

19,3

2021

16,7

11,7

18,4

17,4

14,7

2020

16,7

11,4

18,4

17,3

14,6

2015

16,5

12,9

17,6

17,5

12,8

2010

18,4

14,9

19,5

19,5

14,5

2005

19,0

15,6

20,3

20,7

13,8

2000

16,8

14,6

17,6

18,5

12,1

Mer om ämnet

Anvisning

Arbetstidsarrangemang för timavlönade under söckenhelgsveckor år 2026

Bestämmelser om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

Työntekijä tutustuu laitoshuoltajan työhön. Kuva: Eeva Anundi.
Nyhet

Stora besparingar kan göras i kostnaderna för arbetsoförmåga – läs vad arbetsgivaren bör fästa uppmärksamhet vid

En noggrannare uppföljning av riskerna för arbetsoförmåga kan medföra betydande besparingar enligt Keva.

Anvisning

KT:s och huvudavtalsorganisationernas gemensamma anvisningar om tillämpningen av 1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen (förmåner som är beroende av anställningsförhållandets längd)

KT och huvudavtalsorganisationerna har 25.6.2025 sammanställt en promemoria med gemensamma anvisningar om tillämpningen av 1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen.
 

Anvisning

Arbetstidsarrangemang för timavlönade under söckenhelgsveckor år 2025

Bestämmelser om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade.

Nyhet

Nedåtgående trend inom sjukfrånvaro i kommunsektorn

Sjukfrånvaron bland kommunalt anställda minskade år 2023. Detta framgår av en uppföljning som gjorts av Arbetshälsoinstitutet. Social- och hälsovårdsreformen har på ett betydande sätt förändrat kommunsektorns yrkesstruktur, och de senaste siffrorna kan därför inte längre direkt jämföras med tidigare. Övrig statistik stöder dock hypotesen om att sjukfrånvaron minskat.

Lapsi lähestyy punaisia liikennevaloja liikennepuistossa. Kuva: Mostphotos.
Nyhet

Arbetsskiftsplanering minskar belastningen och ökar säkerheten inom vården

Trafikljusmodellen för arbetstider hjälper arbetsgivarna att bedöma hur belastande arbetsskiften är. Modellen bygger på nationella rekommendationer om arbetsskiftsergonomi som Arbetshälsoinstitutet nyligen har uppdaterat. Nya forskningsresultat visar att efterlevnad av rekommendationerna leder till minskad belastning.

Lääkäri ja hoitaja kävelevät sote-keskuksen käytävällä. Kuva: Eeva Anundi.
Blogginlägg

Arbetstidsarrangemangen tillgodoser servicebehovet och stöder arbetsförhållandena – personalen har goda möjligheter att påverka

Enligt enkäten om arbetstider har social- och hälsovårdspersonalen goda möjligheter att delta i och påverka arbetstidsplaneringen. Arbetstidsarrangemangen påverkar både arbetsförhållandena och hur väl man kan tillgodose servicebehoven. Det är inte fråga om någon liten sak. Det teoretiska timantalet per kalendermånad för dem som omfattas av SH-avtalet ligger uppskattningsvis på 23 miljoner timmar.

 

 

Cirkulär

Kollektivavtalen från 1.1.2025 för den personal som övergår från statlig anställning till kommunerna i samband med AN2024-reformen

Cirkulär

Bemyndigande att ingå avtal om anställningsvillkoren för lärare med årsarbetstid vid sjukhusskola

Anvisning

Arbetstidsarrangemang för timavlönade under söckenhelgsveckor 2024

Bestämmelser om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade. I § 9 mom. 2 räknas upp vilka söckenhelger som förkortar den ordinarie arbetstiden. De dagar för vilka söckenhelgsersättning betalas anges i § 27. I § 23 anges hur lönen betalas för söckenhelgsveckor. För dem som arbetar dagtid räknas dagen i fråga som söckenhelg från kl. 00 till kl. 24. För dem som arbetar i skift har tidsgränserna bestämts separat för varje söckenhelg.

Visa fler