Suomeksi

Kommunerna och samkommunerna som arbetsgivare

I oktober 2023 arbetade 218 600 personer i kommunsektorn. Dessutom hade 27 600 personer arbets- eller tjänstledighet utan lön. Antalet motsvarar ungefär en tiondel av löntagarna i Finland.

De tio största kommunala arbetsgivarna enligt antal anställda

Antalet anställda i kommunerna och samkommunerna minskade när social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena i början av 2023. Ett undantag är Helsingfors stad, som fortfarande själv ansvarar för social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Kommunernas uppgifter omfattar i nuläget bland annat utbildning, småbarnspedagogik, kultur- och fritidstjänster, miljö och markanvändning samt, från början av 2025, sysselsättningstjänster.

År 2023 fanns det 293 kommuner som var arbetsgivare och 66 dito samkommuner. Hälften av kommunerna hade mellan 100 och 499 anställda. Sett till personalstyrkan är samkommunerna mindre. Omkring hälften av dem hade färre än hundra anställda.

De största arbetsgivarna är Helsingfors, Esbo och Tammerfors stad. Bland samkommunerna är Esboregionens samkommun för utbildning Omnia, Jyväskyläs samkommun för utbildning Gradia och Helsingforsregionens miljötjänster HRM de största arbetsgivarna. 

De tio största kommunala arbetsgivarna efter personalmängd 2023

Arbetsgivare

antal

 

Helsingfors (exkl. social- och hälsovård och räddningstjänst)

37 700

Esbo

10 100

Tammerfors

8 400

Vanda

7 300

Uleåborg

7 300

Åbo

6 500

Jyväskylä

4 700

Kuopio

3 800

Lahtis

3 400

Björneborg

3 000

Uppsägningar av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker i kommun- och välfärdssektorn

Kommunsektorn har traditionellt hållit kvar sin fast anställda personal. Antalet uppsägningar var högst under recessionen i början av 1990-talet, tills uppsägningarna 2024 steg till cirka tusen.  Före det var uppsägningarna i kommunsektorn mycket få på 2000-talet, allt från några tiotal till några hundra årligen. 

* Prognos

Permitteringar i kommun- och välfärdssektorn

Också permitteringar har varit ovanliga i kommunsektorn. För det mesta använder kommunerna och samkommunerna andra sparåtgärder än permittering och uppsägning av personal. Kommunerna och samkommunerna tar till permitteringar nästan bara då arbetsgivaren och de anställda inte genom lokala avtal lyckats komma överens om andra åtgärder för att anpassa ekonomin. Undantag har varit permitteringarna under recessionen i början av 1990-talet samt permitteringarna under coronaåret. Enligt uppskattningar kan dock permitteringarna inom några välfärdsområden bli exceptionellt höga 2025.

* Prognos

Pensionsavgångar

Över hälften av de kommunalt anställda går i pension inom 20 år. Enligt Kevas pensionsprognos går cirka 54 procent av de anställda i pension under åren 2024–2045. Mellan åren 2024 och 2028 går mindre än en femtedel i pension. I siffrorna ingår ålders-, invalid- och delinvalidpension. Procenttalen beskriver de nuvarande anställdas förväntade pensionsavgång.

Pensionsavgången varierar mellan olika landskap. Minst är den i Nyland. Skillnaderna beror på personalens åldersstruktur

Pensionavgångar 2024–2028

Pensionavgångar 2024–2043

 

Pensionavgångar 2024–2028 (%)

 

Södra Karelen

18,7

Egentliga Tavastland

18,4

Kymmenedalen

19,4

Päijänne-Tavastland

18.1

Egentliga Finland

16,9

Nyland

15,5

Södra Österbotten

18,4

Mellersta Finland

18,0

Birkaland

16.6

Österbotten

17,2

Satakunta

18,8

Södra Savolax

20,1

Kajanaland

20,0

Mellersta Österbotten

16,5

Lappland

20,7

Norra Karelen

19,6

Norra Österbotten

17,2

Norra Savolax

19,0

Pensionavgångar 2024–2043 (%)

 

Södra Karelen

58,2

Egentliga Tavastland

56,4

Kymmenedalen

59,1

Päijänne-Tavastland

57,8

Egentliga Finland

54,2

Nyland

51,0

Södra Österbotten

55,3

Mellersta Finland

55,5

Birkaland

53,9

Österbotten

54,3

Satakunta

57.8

Södra Savolax

58,4

Kajanaland

57.8

Mellersta Österbotten

53,1

Lappland

57,1

Norra Karelen

57,2

Norra Österbotten

54,7

Norra Savolax

56,3