Suomeksi

Kommunerna och samkommunerna som arbetsgivare

I oktober 2024 arbetade 216 500 personer i kommunsektorn. Dessutom hade 12 300 personer arbets- eller tjänstledighet utan lön. Personalstyrkan i kommunsektorn utgör ungefär en tiondel av löntagarna i Finland.

De tio största kommunala arbetsgivarna enligt personalstyrka

Kommunernas uppgifter omfattar i nuläget bland annat utbildning, småbarnspedagogik, kultur- och fritidstjänster, miljö och markanvändning samt, från början av 2025, sysselsättningstjänster.

Personalstyrkan i kommunerna och samkommunerna minskade när social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena i början av 2023. Ett undantag är Helsingfors stad, som fortfarande själv ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet.

År 2024 var 293 kommuner och 66 samkommuner arbetsgivare. Hälften av kommunerna hade mellan 100 och 499 anställda. Sett till personalstyrkan är samkommunerna mindre arbetsgivare. Omkring hälften av dem hade färre än hundra anställda.

De största arbetsgivarna är Helsingfors, Esbo och Tammerfors stad. Bland samkommunerna är Esboregionens utbildningssamkommun Omnia, Jyväskyläs utbildningssamkommun Gradia och utbildningssamkommunen OSAO de största arbetsgivarna. 

De tio största kommunala arbetsgivarna efter personalmängd 2024

Arbetsgivare

antal

 

Helsingfors (exkl. social- och hälsovård och räddningstjänst)

22 400

Esbo

10 600

Tammerfors

8 500

Vanda

8 400

Uleåborg

6 900

Åbo

6 400

Jyväskylä

4 500

Kuopio

3 600

Lahtis

3 400

Björneborg

3 000

Uppsägningar av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker i kommun- och välfärdssektorn

Lokalförvaltningen har traditionellt hållit kvar sin fast anställda personal. Mest uppsägningar vidtogs under recessionen i början av 1990-talet. Nu har de senaste årens ekonomiska utmaningar synts i form av fler uppsägningar, särskilt inom välfärdsområdena. År 2025 ökade uppsägningarna till över 1 500. Tidigare under 2000-talet förekom väldigt få uppsägningar, allt från några tiotal till några hundra årligen.  

* Prognos

Permitteringar i kommun- och välfärdssektorn

Permitteringar har i allmänhet förekommit sparsamt inom lokalförvaltningen. För det mesta sparar kommunerna och samkommunerna på andra sätt än genom att permittera och säga upp personal. Kommunerna och samkommunerna tar till permitteringar nästan bara då arbetsgivaren och de anställda inte genom lokala avtal lyckats komma överens om andra åtgärder för att anpassa ekonomin. Ett undantag var permitteringarna under recessionsåren i början av 1990-talet och under coronaåren. Också under de senaste åren har det förekommit exceptionellt många permitteringar, särskilt inom några välfärdsområden.

* Prognos

Pensionsavgångar

Över hälften av de kommunalt anställda går i pension inom 20 år. Enligt Kevas pensionsprognos går cirka 53 procent av de anställda i pension under åren 2025–2044. Mellan åren 2025 och 2029 går mindre än en femtedel i pension. I siffrorna ingår ålders-, invalid- och delinvalidpension. Procenttalen beskriver de nuvarande anställdas förväntade pensionsavgång.

Pensionsavgången varierar mellan olika landskap. Minst är den i Nyland. Skillnaderna beror på personalens åldersstruktur

Pensionavgångar 2024–2028

Pensionavgångar 2024–2043

 

Pensionavgångar 2025–2029 (%)

Södra Karelen

16

Egentliga Tavastland

16

Kymmenedalen

17

Päijänne-Tavastland

16

Egentliga Finland

14

Nyland

13

Södra Österbotten

16

Mellersta Finland

15

Birkaland

14

Österbotten

14

Satakunta

16

Södra Savolax

18

Kajanaland

17

Mellersta Österbotten

14

Lappland

18

Norra Karelen

17

Norra Österbotten

15

Norra Savolax

16

Pensionavgångar 2025–2044 (%)
 

Södra Karelen

57

Egentliga Tavastland

56

Kymmenedalen

59

Päijänne-Tavastland

57

Egentliga Finland

53

Nyland

49

Södra Österbotten

55

Mellersta Finland

53

Birkaland

52

Österbotten

53

Satakunta

58

Södra Savolax

59

Kajanaland

58

Mellersta Österbotten

53

Lappland

56

Norra Karelen

56

Norra Österbotten

54

Norra Savolax

56