Kommunerna och samkommunerna som arbetsgivare
I oktober 2024 arbetade 216 500 personer i kommunsektorn. Dessutom hade 12 300 personer arbets- eller tjänstledighet utan lön. Personalstyrkan i kommunsektorn utgör ungefär en tiondel av löntagarna i Finland.
De tio största kommunala arbetsgivarna enligt personalstyrka
Kommunernas uppgifter omfattar i nuläget bland annat utbildning, småbarnspedagogik, kultur- och fritidstjänster, miljö och markanvändning samt, från början av 2025, sysselsättningstjänster.
Personalstyrkan i kommunerna och samkommunerna minskade när social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena i början av 2023. Ett undantag är Helsingfors stad, som fortfarande själv ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet.
År 2024 var 293 kommuner och 66 samkommuner arbetsgivare. Hälften av kommunerna hade mellan 100 och 499 anställda. Sett till personalstyrkan är samkommunerna mindre arbetsgivare. Omkring hälften av dem hade färre än hundra anställda.
De största arbetsgivarna är Helsingfors, Esbo och Tammerfors stad. Bland samkommunerna är Esboregionens utbildningssamkommun Omnia, Jyväskyläs utbildningssamkommun Gradia och utbildningssamkommunen OSAO de största arbetsgivarna.
Uppsägningar av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker i kommun- och välfärdssektorn
Lokalförvaltningen har traditionellt hållit kvar sin fast anställda personal. Mest uppsägningar vidtogs under recessionen i början av 1990-talet. Nu har de senaste årens ekonomiska utmaningar synts i form av fler uppsägningar, särskilt inom välfärdsområdena. År 2025 ökade uppsägningarna till över 1 500. Tidigare under 2000-talet förekom väldigt få uppsägningar, allt från några tiotal till några hundra årligen.
Permitteringar i kommun- och välfärdssektorn
Permitteringar har i allmänhet förekommit sparsamt inom lokalförvaltningen. För det mesta sparar kommunerna och samkommunerna på andra sätt än genom att permittera och säga upp personal. Kommunerna och samkommunerna tar till permitteringar nästan bara då arbetsgivaren och de anställda inte genom lokala avtal lyckats komma överens om andra åtgärder för att anpassa ekonomin. Ett undantag var permitteringarna under recessionsåren i början av 1990-talet och under coronaåren. Också under de senaste åren har det förekommit exceptionellt många permitteringar, särskilt inom några välfärdsområden.
Pensionsavgångar
Över hälften av de kommunalt anställda går i pension inom 20 år. Enligt Kevas pensionsprognos går cirka 53 procent av de anställda i pension under åren 2025–2044. Mellan åren 2025 och 2029 går mindre än en femtedel i pension. I siffrorna ingår ålders-, invalid- och delinvalidpension. Procenttalen beskriver de nuvarande anställdas förväntade pensionsavgång.
Pensionsavgången varierar mellan olika landskap. Minst är den i Nyland. Skillnaderna beror på personalens åldersstruktur
Pensionavgångar 2024–2028
Pensionavgångar 2024–2043