A3 Arbetstidshandlingar
§ 31 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod
mom. 1 Utjämning av arbetstiden
Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid under en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 29 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstidsarrangemangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 32 nedan.
mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd
När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras fackombud på begäran få uttrycka sin åsikt. Arbetstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.
§ 32 Arbetsskiftsförteckning
mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp
För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska fackombudet på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.
Tillämpningsanvisning
Enligt 30 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.
Arbetstiden planeras i regel som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen dvs. upp till mertids- eller övertidsgränsen (planeringsgränsen). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke antecknas övertid på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tidpunkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Däremot kan timantalet planeras som ofullständigt i arbetsskiftsförteckningen när kompensationsledighet ges (till exempel kompensation för nattarbete).
Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byråarbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel arbetstid enligt 12 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan klockan 11.00 och 13.00. Avtal om flexibel arbetstid ersätter arbetsskiftsförteckningen.
Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteckningar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i arbetsskiftsförteckningen.
mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen
Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.
Tillämpningsanvisning
Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör i arbetsskiftsförteckningen göras endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på inrättningens verksamhet. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.
Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bland annat sådana verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens produktion, service eller övriga verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbemanning, som ofta uppstår till exempel vid sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd frånvaro.
Om arbetsskift måste ändras på grund av att en arbetstagare insjuknat, kan det i vissa fall undantagsvis vara motiverat att arbetsskiftsförteckningen ändras efter sjukfrånvaron eller annan frånvaro också för den arbetstagare som förorsakat omställningen av arbetsskiften. Motiveringen till en sådan ändring får inte vara att undvika arbetstidsersättningar. Arbetsskiftsförteckningen ska i sistnämnda fall ändras så fort som möjligt efter att man fått veta att arbetstagaren kommer att vara frånvarande på grund av sjukdom.
Ett arbetsskift som redan börjat får ändras endast enligt överenskommelse med arbetstagaren.
Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt.