Sök
Arbetsfred för nästan tre år inom kommun- och välfärdssektorn
Alla avtalsparter inom kommun- och välfärdssektorn har godkänt ett förhandlingsresultat. Avtalshöjningarna i uppgörelsen följer den allmänna linjen och är sammanlagt 7,37 procent under nästan tre år. Dessutom har parterna kommit överens om en fortsättning på löneutvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2026–2028.
Kommundirektörer och välfärdsområdesdirektörer måste ha direktörsavtal
Enligt kommunallagen ska ett direktörsavtal ingås mellan kommunen och kommundirektören. I avtalet kommer man överens om förutsättningarna för ledningen av kommunen. I lagen om välfärdsområden finns en motsvarande bestämmelse om välfärdsområdesdirektörer. Syftet med direktörsavtalet är att ge spelregler och goda förutsättningar för ledningsarbetet i kommuner och välfärdsområden.
Inkomsterna i kommunsektorn ökade mer än de avtalsenliga förhöjningarna år 2021
Enligt Statistikcentralens färska lönestatistik ökade totalinkomsten i kommunsektorn med 2,5 procent från oktober 2020 till oktober 2021. Den månadsavlönade personalen förtjänade i snitt 3 449 euro per månad.
Välfärdsområdena blir av. Minns du varför?
Det kan vara bra att återkalla i minnet hur vi landade här. Varför behövs en välfärdsområdesreform? Diskussionen om strukturer och utveckling av servicen har pågått så länge att behovet av förnyelse emellanåt tycks fördunklas.
Flexibelt förhandlingssystem i kommun- och välfärdssektorn
Alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar på fastlandet omfattas av kommun- och välfärdssektorns förhandlingssystem. Också företag som ägs av dessa kan bli medlemmar i KT. Vid kommun- och välfärdssektorns förhandlingar kommer parterna överens om riksomfattande kollektivavtal.
Det program för lika lön som regeringen utarbetat i samarbete med arbetsmarknadens centralorganisationer har nu publicerats
Regeringen och organisationerna har kommit överens om gemensamma åtgärder för lika lön för åren 2024-2027. Målet för likalönsprogrammet är att ytterligare minska löneskillnaden mellan könen. På löneskillnaden inverkar också andra åtgärder än de som ingår i programmet.
Arbetsmarknadens centralorganisationer: Delat familjeansvar ökar välbefinnandet i arbetet och jämlikheten i arbetslivet
Arbetsmarknadens centralorganisationer uppmuntrar arbetsplatserna att stödja en jämnare fördelning av familjeansvaret. Familjeledighetsreformen gör det möjligt att förbättra jämställdheten i arbetslivet på arbetsplatserna, men dessutom behövs gemensamma spelregler på arbetsplatserna, utveckling av god praxis och en familjevänlig inställning inom hela arbetskollektivet, betonar Finlands näringsliv, Akava, Kyrkans arbetsmarknadsverk, kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, FFC, STTK och Statens arbetsmarknadsverk. Organisationerna publicerar material åt arbetsplatserna på familjernas dag.
Fler arbetsdagar än vanligt förlorades i arbetskonflikter
Förra året var antalet genomförda arbetskonflikter 99 och antalet hot om arbetskonflikt 8. Antalet arbetstagare som deltog i arbetskonflikter uppgick till cirka 161 000 och antalet förlorade arbetsdagar var cirka 378 000.
Social- och hälsovårdspersonal inom kommunsektorn byter sällan bransch
Av de kommunalt anställda med examen inom social- och hälsovård bytte 1–2 procent bransch år 2018. Antalet personer som avlagt examen inom social- och hälsovård men som arbetar med annat än social- och hälsovårdsuppgifter uppgick till 2 700–5 000. Siffrorna är betydligt lägre inom kommunsektorn än i andra arbetsgivarsektorer.