Inverkan av jämförelsebranscherna och det protokoll som upprättats av KT, FOSU rf och JAU rf 8.6.2022 på UKTA, lokala justeringspotter och den allmänna förhöjningen inom UKTA 1.6.2023

I detta cirkulär redogörs för effekterna av den så kallade stupstocken, dvs. hur kollektivavtalen i vissa branscher påverkar tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal (allmän förhöjning, lokal pott, engångsarvode) samt sommarens potter enligt det så kallade utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2022–2027.

Dessutom redogörs för det engångsarvode inom UKTA del G som fördelas enligt det protokoll som upprättats av KT, FOSU rf och JAU rf 8.6.2022. Närmare information om detta protokoll finns i KT:s cirkulär 9/2023.

Anvisningarna för 2024 ges senare.

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med FOSU rf och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

1 Hur den så kallade stupstocken och det protokoll som upprättats 8.6.2022 påverkar tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA)

KT och alla huvudavtalsorganisationer har godkänt förhandlingsresultaten 7.3.2023.

KT, JAU rf, FOSU rf och SOTE rf har nått ett förhandlingsresultat enligt klausulen om avtalshöjningarna 2023 och 2024 i underteckningsprotokollen till kollektivavtalen. Un-derteckningsprotokollen gör det möjligt att justera avtalshöjningarna 1.2.2023 oberoende av tidpunkten eftersom avtalsparterna har haft för avsikt att beakta kostnadseffekten av kollektivavtalen inom vissa branscher i samband med avtalshöjningarna 2023–2024.

Kollektivavtalen är Teknologiindustrins kollektivavtal för arbetare, kollektivavtalet för den kemiska basindustrin och kollektivavtalet för lastbilsbranschen.

1.1 Procenttalen för den allmänna förhöjningen och de lokala justeringspotterna enligt UKTA ändras

Till den allmänna förhöjningen 1.6.2023 som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 0,7 procent.

Till den allmänna förhöjningen 1.6.2024 som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 1.5.2024 en allmän förhöjning på 0,77 procent.

Till de lokala justeringspotter som avtalats i underteckningsprotokollet läggs 0,30 procent år 2023 och 0,33 procent år 2024.

1.2 Engångsarvoden enligt UKTA i juni 2023

1.2.1 Engångsarvode enligt UKTA i juni 2023

Till de anställda som omfattas av UKTA betalas dessutom ett engångsarvode på 467 euro. Engångsarvodet betalas 30.6.2023 till de arbetstagare och tjänsteinnehavare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.5.2023–31.5.2023. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 31.5.2023.

På engångsarvodena till personalen inom UKTA tillämpas exemplen i AKTA-cirkuläret 6/2023, som gäller bland annat oavbruten anställning, deltidsarbete och ändring av arbetstidsprocenten under maj månad, ledighet utan lön eller sjukfrånvaro med partiell lön.

Hos en och samma arbetsgivare betalas engångspotten endast en gång och eventuella överskridningar av arbetstiden på heltid höjer inte engångsarvodet, dvs. engångsarvodet är högst 467 euro. Till exempel får lärare i del C ett engångsarvode på högst 467 euro även om årsarbetstiden överstiger 1500 timmar. Å andra sidan får de ett partiellt engångsarvode endast i situationer där antalet timmar underskrider 1500.

Beräkning av engångsarvodet för lärare på deltid:

För deltidsanställda tjänsteinnehavare/timlärare i huvudsyssla är engångspotten mindre i samma proportion som arbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid enligt avtalet. I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid.

För timlärare i bisyssla beräknas engångspotten genom följande formel:
(fastställda timmar per vecka / 22) x 467 €

För timlärare i bisyssla i del C betalas engångspotten i samma proportion som timantalet i den arbetstidsplan som gäller 31.5.2023 utgör av full arbetstid (1500 timmar/år eller 37,5 timmar/vecka).

Hur engångsarvodet för timlärare beräknas

Andelen deltidsarbete för timlärare i huvud- eller bisyssla bestäms enligt den gällande arbetsplanen 31.5.2023. Som timantal för deltidsanställda betraktas de genomsnittliga timmar som enligt arbetsplanen ligger till grund för löneutbetalningen – inte till exempel enbart antalet timmar i maj.

I fråga om fasta anställningar och visstidsanställningar som varar hela läsåret har arbetsplanen vanligen gjorts upp för hela läsåret/arbetsåret och i fråga om anställningar som varar kortare tid än ett år för hela anställningstiden. För lärare som på grund av tjänstledighet inte har en gällande arbetsplan 31.5.2023 används vid beräkningen av andelen deltidsarbete det minimiantal timmar som tjänsteförordnandet eller arbetsavtalet garanterar. Till exempel gränsen för heltidsarbete för timlärare i huvudsyssla.

Exempel på beräkning av engångsarvodet för timlärare i bisyssla:

Exempel 1: Engångsarvode för timlärare i bisyssla inom yrkesutbildningen (Del C)

En timlärare i bisyssla som omfattas av del C anställs som vikarie för perioden 2.5–31.5.2023. Enligt arbetstidsplanen är timlärarens arbetstid under denna period i genomsnitt 10 timmar/vecka.

Lärarens oavbrutna tjänsteförhållande har börjat senast 2.5.2023 och gäller 31.5.2023. Läraren har således rätt till den engångspott som betalas 30.6.2023. Pottens storlek bestäms utifrån arbetstidsplanen.

Engångspotten beräknas enligt det genomsnittliga antalet veckotimmar:

10 timmar/det genomsnittliga antalet veckotimmar för heltidsanställda 37,5
→ 26,67 % av 467 euro = 124,55 euro

Exempel 2: Ändring av arbetsplanen och engångsarvodet för timlärare i bisyssla som är klasslärare i grundskolan (Del B bilaga 1)

En timlärare i bisyssla som omfattas av del B bilaga 1 anställs som vikarie för perioden 2.5–31.5.2023. Enligt arbetsplanen är timlärarens arbetstid under denna period i genomsnitt 10 timmar/vecka. Under anställningsförhållandet behöver lärarens arbetsplan ändras så att det genomsnittliga antalet timmar under perioden 2.5-31.5.2023 stiger till i genomsnitt 13 timmar/vecka.

Lärarens oavbrutna tjänsteförhållande har börjat senast 2.5.2023 och gäller 31.5.2023. Läraren har således rätt till den engångspott som betalas 30.6.2023. Pottens storlek bestäms utifrån den ändrade arbetsplanen.

Engångspottens storlek beräknas på basis av det fastställda genomsnittliga antalet veckotimmar och talet 22, som avtalats för alla timlärare i bisyssla i systemet med undervisningsskyldighet:

13/22
→ 59,09 % av 467 euro = 275,94 euro

Exempel 3 Engångsarvode för en timlärare i bisyssla som har en oavbruten anställning genom ett tjänsteförordnande för grundskolan (del B bilaga 1) och ett tjänsteförordnande för gymnasiet (del B bilaga 2)

En timlärare i bisyssla anställs som vikarie i en grundskola för perioden 2.5–14.5.2023. Enligt arbetsplanen är timlärarens arbetstid under denna period i genomsnitt 10 timmar/vecka.
Vikariebehovet fortsätter i gymnasiet i samma kommun och ett nytt tjänsteförordnande utfärdas för läraren för perioden 15.5–31.5.2023. I arbetsplanen fastställs arbetstiden för denna period till i genomsnitt 7 timmar/vecka.

Lärarens oavbrutna tjänsteförhållande har börjat senast 2.5.2023 och gäller 31.5.2023. Läraren har således rätt till den engångspott som betalas 30.6.2023.

Engångspottens storlek beräknas på basis av det antal veckotimmar som fastställts i det tjänsteförordnande till gymnasiet som gäller 31.5.2023 och talet 22, som avtalats för alla timlärare i bisyssla i systemet med undervisningsskyldighet:

7/22
→ 31,82 % av 467 euro = 148,59 euro

1.2.2 Engångsarvode inom del G (Undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken) i juni 2023

Till de anställda som omfattas av UKTA del G betalas utöver punkt 1.2.1 ett engångsarvode på 150 euro. Engångsarvodet betalas 30.6.2023 till de arbetstagare och tjänsteinnehavare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.5.2023–31.5.2023. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 31.5.2023.

Engångspottens belopp bestäms för deltidsanställda enligt punkt 1.2.1. Anvisningar om denna engångspott ges också i KT:s cirkulär 9/2023.

2 Lokala justeringspotter 1.6.2023

2.1 Den lokala justeringspotten enligt UKTA

Den lokala justeringspotten 1.6.2023 baserar sig på två olika punkter i underteckningsprotokollet till UKTA:

Den lokala justeringspotten är sammanlagt 0,7 (0,4 + 0,3) procent av lönesumman inom tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt A, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt 2.1 B, fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas.

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal.

I KT:s cirkulär 2/2023 finns anvisningar om och exempel på hur den lokala justeringspotten 1.6.2023 beräknas.

Fördelning av de lokala justeringspotterna (punkterna A och B)

När den lokala justeringspotten fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och pro-duktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra som står utanför den uppgiftsrelaterade lönesättningen står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

Den lokala justeringspotten används för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

Användning av och förhandlingar om den lokala justeringspotten

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationens representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Till god praxis hör att man då går igenom beräkningsprinciperna tillsammans (se KT:s cirkulär 2/2023) vid den första förhandlingen. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor.

Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

Utredning om justeringspotten

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats. I utredningen ska det göras åtskillnad mellan den lokala justeringspotten enligt punkt A (0,4 %) och den lokala justeringspotten enligt punkt B (0,3 %).

2.2 Den lokala justeringspotten 1.6.2023 enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 (1,2 %)

Utvecklingsprogrammet har behandlats i KT:s cirkulär 15/2022.

Parterna har kommit överens om att potten enligt utvecklingsprogrammet år 2023 är en lokal justeringspott.

Utgångspunkten för utvecklingsprogrammet är att utveckla lönesättningen och lönesystemen.

Målet för utvecklingsprogrammet är att inom kommun- och välfärdssektorn förbättra arbetsplatsernas konkurrenskraft, tillgången till arbetskraft, arbetslivskvaliteten och resultaten i serviceproduktionen. Det är meningen att lönesystemen ska ändras så att det kunnande och det ansvar som behövs i arbetet samt belöningen av enskilda anställda för goda arbetsprestationer kan beaktas bättre än för närvarande.

Beloppet av den justeringspott som fördelas enligt utvecklingsprogrammet i juni 2023 är 1,2 procent av lönesumman för UKTA. Även om utvecklingsprogrammet innehåller de separata punkterna ”3.2 UKTA-småbarnspedagogik” och ”3.3 UKTA”, är det för år 2023 fråga om en lokal pott som gäller hela UKTA. Därmed finns det till exempel inte med tanke på förhandlingsförfaranden, fördelningen av justeringspotten och dokumentationen någon separat lokal justeringspott som gäller del G.

Den lokala justeringspotten kan användas bland annat för att främja tillgången på arbetskraft. Potten kan riktas till de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller individuella tilläggen.

Vad gäller användningen av justeringspotten tillämpas samma förfaranden som i allmänhet vid förhandlingarna om justeringspotter. I fråga om de lokala justeringspotter som omfattas av utvecklingsprogrammet ska arbetsgivaren förhandla med representanter för huvudavtalsorganisationen i fråga för att i mån av möjlighet nå samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av justeringspotten enligt de preciseringar och begränsningar som anges i utvecklingsprogrammet.

Ovan nämnda förhandlingsklausuler om de lokala justeringspotterna för UKTA gäller också vid förhandlingarna om den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet.

3 Allmän förhöjning 1.6.2023

Den allmänna förhöjningen 1.6.2023 baserar sig på två olika punkter i underteckningsprotokollet till UKTA:

*) Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten i punkt 2.1 B, fördelas hälften som en allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas. I så fall är den allmänna förhöjningen på lokal nivå 2,17 (2,02 + 0,15) procent.

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas uppgiftsrelaterade löner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.6.2023 genom den allmänna förhöjning som anges i tabellen. De individuella tilläggen enligt § 11 i lönekapitlet höjs med lika många procent.

De höjda grundlönerna och eurobaserade tilläggen 1.6.2023 i UKTA finns i cirkulärbilaga 1.

4 Ordningsföljden för beräkningen av lönehöjningarna

Eftersom den allmänna förhöjningen, den lokala justeringspotten och potten för ut-vecklingsprogrammet träder i kraft vid samma tidpunkt, 1.6.2023, ska alla förhöjningar beräknas separat på lönerna. Beräkningen görs på en lönesumma som inte inkluderar höjningar som görs samtidigt. Se KT:s cirkulär 2/2023.

5 Betalning av justerade löner

Följande principer ska iakttas för de lokala justeringspotter och allmänna förhöjningar som beskrivs ovan.

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos stora arbetsgivare där dessa tidsfrister av uträkningstekniska skäl inte kan iakttas i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.
    
I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör Hannu Freund
 

Bilaga 1 De höjda grundlönerna och eurobaserade tilläggen 1.6.2023 i UKTA