Sök

Arbetsmarknadsåret har börjat med fart såväl i kommunsektorn som i centralorganisationerna. I avtalssystemet för Finlands största arbetsmarknadssektor, kommunsektorn, ingår mer än 30 bestående och för avtalsperioden tillsatta arbetsgrupper, som leds av KT Kommunarbetsgivarna och där både KT och huvudavtalsorganisationerna är representerade.

På tröskeln till reformen av arbets- och näringstjänsterna är det befogat att fråga vad vi väntar oss av de kommunledda arbetskraftsmyndigheterna som går utöver det staten inte har kunnat ge.

De potter som avtalas lokalt ger arbetsgivarna inom kommun- och välfärdssektorn möjligheter att rikta löneförhöjningar i synnerhet till uppgifter som kräver kunnig personal.

Ett år har gått sedan KT startade utbildningar för sina arbetsgivarmedlemmar i egen regi. Efter det har vi ordnat över 100 olika utbildningar för våra medlemmar – såväl på webben som på plats – om tillämpningen av kollektivavtal, frågor som gäller anställningsförhållanden, arbetslivslagstiftning, ledarskap, chefsarbete, personalledning, arbetslivets kvalitet och kompetensutveckling.

Regeringen har för avsikt att slopa vuxenutbildningsstödet. Det oroar arbetsgivarna i kommun- och välfärdsområdena. Förslaget bygger på missuppfattningar om vuxenutbildningsstödet.

Arbetskraftsbristen är ett stort problem inom social- och hälsovårdssektorn och problemet sprids från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena. Trots välfärdsområdenas bredare axlar försvinner inte problemen kring tillgång till personal och servicebehov.

Kommun- och välfärdssektorns arbete borde inte granskas enbart ur en ekonomisk synvinkel. Arbetets värde ligger i hur mycket det gynnar det allmänna välbefinnandet och tillväxten.

Arbets- och näringsministeriet frågade i början av hösten 2021 nästan tvåtusen anställda om deras erfarenheter av arbetet. Den största överraskningen för mig var dock hur lite svaren hade förändrats jämfört med tidigare år. För många frågor var det som om tidsserierna hade fortsatt i samma riktning och det aldrig hade funnits någon coronapandemi. Problemet med många enkäter är att det läggs ner en ansenlig mängd arbete på att samla in uppgifter, men väldigt lite på att analysera resultaten och göra fortsatta undersökningar. Hur kan man ytterligare utnyttja uppgifterna som samlats in för arbetslivsbarometern?

Trakasserier och osakligt bemötande på arbetsplatsen förbrukar resurser och inverkar negativt på organisationens verksamhet, arbetsklimatet och arbetsgivarens rykte. Om situationen blir långvarig kan den leda till arbetsoförmåga och därmed till minskad produktivitet och sämre resultat, för att inte tala om mänskligt lidande. Det ligger i allas intresse att ingripa i trakasserierna. Det är också arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att ingripa.