Suomeksi
Blogginlägg
Ville Rautio
Ville Rautio

Arbetskraftsbristen hotar social- och hälsovårdstjänsterna också i välfärdsområdena

Arbetskraftsbristen är ett stort problem inom social- och hälsovårdssektorn och problemet sprids från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena. Trots välfärdsområdenas bredare axlar försvinner inte problemen kring tillgång till personal och servicebehov. Social- och hälsovårdstjänsterna befinner sig i den största förändringen på årtionden och de nuvarande servicekostnaderna bestämmer finansieringsbasen och resurserna för tjänsterna i framtiden.

I den offentliga debatten om arbetsmarknaden har begreppet arbetskraftsbrist förekommit allt oftare på sistone. Den nuvarande bristen på arbetskraft i synnerhet i social- och hälsovårdssektorn har blivit ett gemensamt, kroniskt problem som börjar hota medborgarnas välfärd.

Arbetet inom social- och hälsovårdssektorn upplevs meningsfullt men belastningen har ökat till exempel i vården. Arbetet blir belastande när det finns för få att fördela arbetet på. Anledningarna bakom arbetskraftsbristen är många. Det är uppenbart att det utbildats för få inom branschen och att behovet kommer att öka ytterligare när finländarna blir äldre och i allmänhet använder vårdtjänster i större utsträckning. 

KT:s projekt Soteliiderit har som mål en framgångsrik välfärdsområdesreform som är väl ledd och främjar en god serviceproduktion. I takt med att reformen framskrider är det också bra att närmare granska arbetskraftsbehovets utveckling i sin helhet inom vårdsektorn, för snart måste välfärdsområdena tackla frågan om tillgången på kvalificerad personal. Om det inte finns tillräckligt med personal för serviceproduktionen blir alternativet att gallra eller skära ned i servicen. Att upprätthålla den nuvarande servicenivån verkar vara ett mer realistiskt alternativ än en betydande förbättring av den.

Social- och hälsovårdssektorn är en stor arbetsgivare

Enligt Arbets- och näringsministeriets statistik från 2019 sysselsätter social- och hälsovårdssektorn upp till 440 000 personer. Finansministeriet kom redan 2020 till att pensionsavgången de kommande 15 åren kommer att medföra ett arbetskraftsbehov på upp till 200 000 nya arbetstagare. Lite mer än 70 procent av arbetskraften i branschen arbetar inom den offentliga sektorn.

Coronapandemin lyfte tydligt fram situationen i branschen. Personalbristen blev uppenbar i social- och hälsovårdssektorn särskilt under semestersäsongen år 2020 och 2021. Bristen har märkts konkret den senaste tiden till exempel som problem med att nå sakkunniga inom hälso- och sjukvård samt att få tillgång till vård. Utöver den läkarbrist som det talats om redan länge har vi nu också brist på vårdare. 

Lösningar endast genom samarbete

Välfärdssamhällets omfattning och produktionen av offentligt finansierade tjänster grundar sig på politiska beslut och värderingar. Frågorna måste granskas tillräckligt brett och lösningar behöver dryftas tillsammans med olika aktörer. Utan samarbete är svårt att vänta sig långsiktiga lösningar som fungerar t.ex. på arbetskraftsbristen inom social- och hälsovården. Oberoende av vilka politiska värderingar eller målsättningar vi har måste de praktiska åtgärderna för till exempel arbetskraftsutbudets del dimensioneras så att målen realistiskt kan uppnås. Statens roll består i att främja internationell rekrytering och utbildning samt att uppmärksamma personalförsörjningen i dimensioneringarna. En dellösning till bristen på arbetskraft är ökad arbetskraftsinvandring. Också utbildningsvolymerna måste dimensioneras så att man därmed kan väga upp den rådande bristen på arbetskraft och det ökade behovet av service, bland annat med tanke på de mer omfattande servicelöftena. Det är också nödvändigt att bedöma behörighetsvillkoren för olika uppgifter, innehållet i dimensioneringarna och garantierna så att det blir möjligt att uppfylla servicelöftet.

Ledarskapets betydelse accentueras vid personalbrist

Social- och hälsovårdssektorn förändras i en allt snabbare takt. Detta innebär också ett ökat tryck på ledningen. Med framgångsrikt ledarskap kan man uppnå goda resultat också i rekryteringen. Ledningens roll är särskilt viktig vid byggandet av arbetsgivarimagen och i skapandet av en positiv och fungerande arbetsmiljö.

Den oro och osäkerhet som övergången till välfärdsområden kan medföra hos personalen kan man försöka minska med gott och förnyande ledarskap. Genom att ta tag i de rätta problemen kan man minska personalomsättningen och förbättra arbetshälsan, som är av största vikt.

KT vill för sin del stöda arbetsgivare också i personalfrågor inom social- och hälsovården. Vi vill lyfta fram och sprida idéer och framgångsrika exempel i den rådande personalbristen. Följande webbinarium i KT:s projekt Soteliiderit är på torsdag 24.11 kl. 9–10.30. Webbinariet Osaavan henkilöstön turvaaminen nykyisille ja tuleville sote-työnantajille tar en närmare titt på utmaningarna i kompetensförsörjningen.

 

Bloggen kan kommenteras cirka två månader efter publiceringsdatum. Kommenterandet avslutas 3.1.2022.

 

Ville Rautio

Ville Rautio

Ville Rautio är projektkoordinator för projektet Soteliiderit. Inom projektet utvecklas den strategiska personalledningen och arbetsgivarverksamheten inom social- och hälsovården i en tid av förändringar.

Utbildning inom samhällsvetenskaper och annan erfarenhet har gett Ville insyn i sysselsättningsfrågor och den offentliga sektorns uppgifter.

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.