Kommunsektorns förhandlingar har avbrutits

De löneförhöjningar som löntagarorganisationerna krävt vid förhandlingarna är ohållbara för den offentliga ekonomin.

– Den kommunala personalen förtjänar högre löner. De extra lönehöjningar som nu föreslagits överskrider ändå välfärdssamhällets bärkraft och skulle leda till skattehöjningar och skuldsättning. Vi vill trygga tjänsterna och personalens välbefinnande i hela kommunsektorn också i framtiden, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.

Den tidigare överenskommelsen om ett enhetligt avtalssystem har också ifrågasatts.

– Det ligger i skattebetalarnas intresse att villkoren för den offentligt finansierade servicen i kommunerna och välfärdsområdena förhandlas fram som en helhet. KT håller fast vid det som parterna kommit överens om tidigare, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

Lönekraven höjer skatterna

För löntagarorganisationerna räcker det inte med en förhöjning enligt den allmänna linjen, dvs. cirka två procent under det första avtalsåret. Organisationerna kräver också separata fleråriga löneprogram. Kraven överskrider välfärdssamhällets och skattebetalarnas betalningsförmåga.

Sote rf har föreslagit att personalen inom social- och hälsovården utöver de allmänna förhöjningarna ska få en lönehöjning på 3,6 procentenheter per år under fem års tid. Löneprogrammet skulle då sammanlagt kräva en finansiering på omkring 4,8 miljarder euro. Också de andra huvudavtalsorganisationerna har krävt löneprogram av minst samma storleksklass.

Löneprogrammen för hela kommunsektorn skulle kräva en finansiering på minst 12,4 miljarder euro under fem år. Om programmen realiseras skulle arbetskraftskostnaderna stiga med 19,2 procent under fem år. Det betyder ett årligt skattehöjningstryck på i genomsnitt 871 euro per skattebetalare.

I välfärdsområdena genomförs dessutom en löneharmonisering som enligt KT:s uppskattning kommer att kosta cirka 680 miljoner euro per år med det nuvarande lönesystemet.

– Harmoniseringen höjer avsevärt den allmänna lönenivån för social- och hälsovårdspersonalen, på motsvarande sätt som löneprogrammet, påpekar Jalonen.

Underskottet i de offentliga finanserna i Finland är oroväckande. Dessutom uppskattas kriget i Ukraina och de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland försämra de ekonomiska utsikterna.

– Det är svårt att binda sig till fleråriga löneprogram i ett osäkert och oförutsägbart ekonomiskt läge, säger Mika Juutinen, utredningschef på KT.

Lösning behövs för arbetslivsutvecklingen

KT anser det vara viktigt att tillsammans med fackorganisationerna nå en överenskommelse om en fortsättning på utvecklingen av arbetslivet och arbetsförhållandena. Målet är att stärka det gemensamma utvecklingsarbetet med beaktande av behoven hos olika personalgrupper i kommunerna och välfärdsområdena. Arbetslivskvaliteten och resultaten behöver utvecklas också i syfte att trygga tillgången till personal och service.

Kollektivavtalen för kommunsektorn går ut den 28 februari 2022. Avtalen fortsätter ändå att tillämpas tills nya kollektivavtal har förhandlats fram. Kollektivavtalen omfattar omkring 425 000 anställda.