Nyhet

Stort digitalt språng på arbetsplatserna

De preliminära resultaten av Arbetslivsbarometern 2020 visar att coronapandemin har lett till omvälvande förändringar på arbetsmarknaden. En av de positiva effekterna av pandemin är att den har påskyndat digitaliseringen på arbetsplatserna. Detta syns både som nya arbetsredskap och nya sätt att organisera arbetet.

Digitalisaatio

Enligt resultaten från Arbetslivsbarometern infördes nya arbetsmetoder på arbetsplatserna i högre grad än tidigare under coronaåret 2020. Andelen personer som använder digitala arbetsmiljöer och snabbkommunikationsmedel i sitt arbete ökade klart jämfört med år 2019. Förändringen syns inom alla sektorer och socioekonomiska grupper.

Digitaliseringen under coronatiden har inte bara inneburit att processerna har gjorts elektroniska, utan den har också medfört nya sätt att lära sig, arbeta och kommunicera. Detta visar att arbetsplatserna har haft en god beredskap för att ta ett digitalt språng och skapa förändringar. Detta stärker Finlands konkurrenskraft och möjligheter till tillväxt efter pandemin.

Multilokalitet i arbetet och distansarbete kan sätta fart på sysselsättningen

Genom coronapandemin tog distansarbetet ett närmare tio års kliv framåt. Enligt Arbetslivsbarometern blev distansarbete klart vanligare jämfört med år 2019. År 2020 arbetade cirka hälften (48 %) av löntagarna på distans. Många distansarbetade också oftare än tidigare. Majoriteten (92 %) av dem som arbetade på distans var nöjda med hur distansarbetet förlöpt under pandemins gång.

Arbetets multilokalitet och platsneutralitet gör det möjligt att arbeta och idka företagande oberoende av var man är. Detta kan ha positiva effekter på såväl sysselsättningen som till exempel minskningen av utsläppen.

Kontinuerlig inlärning stöder arbetsmarknadens förmåga att klara av pandemin

Finlands framgång beror på förmågan att utnyttja de möjligheter som en förändring erbjuder. Betydelsen av kontinuerlig inlärning framhävs på arbetsplatserna.

Enligt Arbetslivsbarometern 2020 minskade deltagandet i utbildning och antalet arbetsdagar som använts till utbildning från föregående undersökningsomgång. Coronatiden flyttade också studierna till webben och allt fler löntagare studerade i fjol med hjälp av webbmaterial.

Enligt förhandsuppgifterna i Arbetslivsbarometern ökade coronapandemin löntagarnas oro över att förlora sitt arbete jämfört med 2019. Osäkerheten som uppstått var dock klart mindre än vid någon tidigare ekonomisk kris under Arbetslivsbarometerns 30-åriga historia.

Arbetslivsbarometern följer upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur löntagarnas perspektiv. Resultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer. Uppgifterna i undersökningen år 2020 baserar sig på de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning under augusti och september.

 

Mer på webben