Avtalssystemet i kommunsektorn förändras på ett avgörande sätt

Till SH-avtalet överförs uppskattningsvis omkring 177 500 anställda från det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Organisationerna inom sektorn kom överens om att ingå detta avtal under den förra avtalsomgången sommaren 2020.

Till de mest frekventa yrkesbeteckningarna inom det nya SH-avtalet hör sjukskötare och närvårdare. Nästan hälften (47 %) av dem som omfattas av avtalet har någon av dessa yrkesbeteckningar.

De kommande välfärdsområdena påverkar också det nuvarande förhandlingssystemet i kommunsektorn. I fortsättningen förhandlar Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT (tidigare KT Kommunarbetsgivarna) om arbetsmarknadsavtal för kommunerna, samkommunerna, välfärdsområdena och bolag som dessa äger.
SH-avtalet är ett stort steg i kollektivavtalssystemet för de kommande välfärdsområdena.

–  SH-avtalet ger bättre möjligheter att avtala om anställningsvillkoren inom social- och hälsovården och förbättra arbetsförhållandena. Förhoppningsvis kommer det också att leda till färre meningsskiljaktigheter, säger KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

SH-avtalet påverkar välfärdsområdenas kostnader

Välfärdsområdena är nya arbetsgivare och lönerna för deras anställda kommer att behöva harmoniseras. Harmoniseringsarbetet inleds år 2023 efter att personalen överförts. Kostnadsökningar är att vänta.

– De som omfattas av SH-avtalet kommer rätt säkert att få uppleva det mest omfattande jämställdhets- och löneprogrammet genom tiderna, när lönerna ska harmoniseras, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen. Harmoniseringen kommer att höja den allmänna lönenivån för social- och hälsovårdspersonalen utöver de avtalsenliga höjningarna.

– Det kommer att behövas regler för löneharmoniseringen i välfärdsområdenas kollektivavtal, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

Lönehöjningar inom social- och hälsovården har stor inverkan på de offentliga utgifterna

Kommunsektorns arbetskraftskostnader uppgår för närvarande till 22 miljarder euro per år. SH-avtalets andel är cirka 8,5 miljarder euro, dvs. 38,6 procent. SH-avtalet utgör det klart största kommunala avtalsområdet i fråga om både personalstyrka och arbetskraftskostnader, och lönehöjningar inom avtalet har därför en stor kostnadseffekt.

Om lönerna för hela kommunsektorn höjs med en procent ökar arbetskraftskostnaderna med 220 miljoner euro per år. SH-avtalets andel skulle då vara 85 miljoner euro.

Om till exempel de uppgiftsrelaterade lönerna för dem som omfattas av SH-avtalet höjs med 100 euro i månaden, stiger arbetskraftskostnaderna med 340 miljoner euro per år.

En motsvarande höjning för hela kommunsektorn skulle innebära kostnader på 790 miljoner euro, som skattebetalarna står för i slutändan. De offentliga social- och hälsovårdsarbetsgivarna har också fortfarande betydligt högre kostnader än de privata då pensionsavgiften är cirka fyra procentenheter högre.

– Med tanke på dessa utsikter och en dalande offentlig ekonomi finns det inte utrymme för stora avvikelser från den allmänna lönehöjningslinjen under följande avtalsomgång, säger Jalonen.