Sysselsättningsfonden föreslår sänkning av arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2027
Sysselsättningsfonden föreslår en sänkning av arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för år 2027. Arbetsgivarnas avgift skulle sjunka med i genomsnitt 0,18 procentenheter inom kommunsektorn och 0,19 procentenheter inom välfärdssektorn. Detta skulle innebära inbesparingar på cirka 22 miljoner euro för arbetsgivarna inom kommunsektorn och cirka 29 miljoner inom välfärdssektorn.
Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgift inom alla sektorer skulle nästa år vara 0,78 procent av lönen, vilket är 0,15 procentenheter mindre än 2026.
Arbetstagarnas avgift skulle också sjunka 0,15 procentenheter och skulle vara 0,74 procent av lönen 2027.
Dessutom föreslår Sysselsättningsfonden att den fulla koefficient som används vid fastställandet av omställningsskyddspremien skulle vara 1,8 år 2027, medan den var 2,2 år 2026.
En sänkning av arbetslöshetsförsäkringsavgiften skulle innebära inbesparingar på flera miljoner för arbetsgivarna inom kommun- och välfärdssektorn
Enligt förslaget skulle den lägre arbetslöshetsförsäkringsavgiften för arbetsgivare vara 0,26 procent av en lönesumma på upp till cirka 2,6 miljoner euro. Den högre avgiften, för den del av lönesumman som överstiger 2,6 miljoner, skulle vara 1,04 procent. Under det gångna året var avgifterna 0,31 och 1,23 procent av lönesumman.
De flesta arbetsgivare inom kommun- och välfärdssektorn omfattas av den högre avgiften, vilket innebär att de drar större nytta av avgiftssänkningarna än genomsnittet.
Arbetsgivarnas avgift sjunker i genomsnitt med cirka 0,18 procentenheter inom kommunsektorn och med 0,19 procentenheter inom välfärdssektorn. Detta är en inbesparing på uppskattningsvis cirka 22 miljoner euro inom kommunsektorn och cirka 29 miljoner inom välfärdssektorn. Välfärdsområdenas nytta minskas dock av välfärdsområdesindexet, där förändringar i bikostnaderna beaktas.
KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas, som är medlem i Sysselsättningsfondens styrelse, ser det som positivt att arbetsgivarnas och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter kunde sänkas.
– I den här ekonomiska miljön är en måttlig minskning av arbetsgivarnas arbetskraftskostnader och en förbättring av löntagarnas köpkraft en positiv sak. Det är alltid värdefullt när arbetsgivarnas och löntagarnas centralorganisationer kommer fram till ett enhälligt förslag i frågan.
Sysselsättningsfonden lämnar sitt förslag till Social- och hälsovårdsministeriet. De slutliga avgifterna fastställs på hösten. KT har två platser i fondens styrelse och tre platser i förvaltningsrådet.
Förändringar i arbetslöshetens struktur möjliggör en sänkning av avgifterna
Trots en ihållande, hög arbetslöshet har de kostnader för arbetslösheten som fonden ansvarar för minskat. Detta beror på förändringar i arbetslöshetsstrukturen: antalet personer som får inkomstrelaterad dagpenning har minskat och antalet personer som får allmänt stöd (tidigare arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning) har ökat. Dessutom har graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen minskat dagpenningsbeloppet.
Sysselsättningsfondens verkställande direktör Karo Nukarinen konstaterar i fondens pressmeddelande att ekonomin också förväntas vända uppåt. Prognoserna för en förbättring av ekonomin och förändringarna i arbetslöshetens struktur gör det möjligt att sänka avgifterna.
Sysselsättningsfondens ekonomi- och finansieringsdirektör Henri Pohjanen säger i samma pressmeddelande att det är svårt att bedöma när den förbättrade ekonomiska utvecklingen kommer att återspeglas i sysselsättningen och dess struktur. Han betonar att fonden i sitt förslag har beaktat den ekonomiska helhetsbilden och till exempel sin förmåga att återbetala ett masskuldebrevslån som förfaller 2027.
Sysselsättningsfondens konjunkturbuffert hade en nettoförmögenhet på 636 miljoner euro 30.6.2026. I slutet av 2025 var den 543 miljoner euro. Sysselsättningsfonden uppskattar att buffertens nettoförmögenhet kommer att öka till cirka 880 miljoner euro före utgången av 2026.
