§ 14 Ordinarie lön

Läkarnas och tandläkarnas ordinarie lön består av följande delar:

1. karriärstegslön eller motsvarande uppgiftsspecifika lön enligt § 7 (utan naturaförmåner)
2. uppgiftstillägg
3. individuellt tillägg
4. arbetserfarenhetstillägg och årstillägg
5. fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011)
6. språktillägg
7. rekryteringstillägg
8. fackombudsersättning
9. ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig
10. ersättning för utvidgad verksamhet 
11. Prestationskompensation enligt § 16 (i utbildnings- och handledningsuppgifter samt i vissa ledningsuppgifter) 

Om läkarens/tandläkarens lön bestäms som helhetslön enligt § 8, utgör helhetslönen ordinarie lön.

Tillämpningsanvisning

Begreppet ordinarie lön behövs för beräkning av bland annat timlön, dagslön, semesterlön och sjuklön.

Protokollsanteckning om årstillägg

Det årstillägg som betalats 31.8.2004 kvarstår fr.o.m. 1.9.2004 till oförändrat belopp så länge som anställningen hos kommunen eller samkommunen fortgår utan avbrott, om inget annat föranleds av § 4 i detta kapitel.

Protokollsanteckning om fjärrortstillägg

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal som gällde 31.12.2011 betalas fortfarande fjärrortstillägg enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011.

Gemensam tillämpningsanvisning för bestämmelsen

Ordinarie lön under tjänst- eller arbetsledighet för dem som omfattas av bilaga 1–4, se § 15 i detta kapitel.

Semesterlön till dem som omfattas av LÄKTA och grunden för beräkning av semesterpenning, se § 17 i detta kapitel.

§ 15 Ordinarie lön under avlönad tjänst- eller arbetsledighet

mom. 1 

Vid avlönad tjänst- eller arbetsledighet höjs den ordinarie lönen för läkare och tandläkare med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden samt prestationsarvoden enligt detta avtal som tjänats in för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som tjänats in för samma tid.

mom. 2 

Om anställningen börjat först efter att föregående kvalifikationsår gått ut eller om läkaren/tandläkaren varit arbets- eller tjänstledig under föregående kvalifikationsår och därför inte tjänat in några åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden eller prestationsarvoden under ordinarie arbetstid, används vid bestämningen av förhöjningsprocenten de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden och prestationsarvoden som i genomsnitt betalats läkare och tandläkare på samma karriärsteg under det föregående kvalifikationsåret. Förhöjningsprocenten kan också avtalas lokalt i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. 

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Den ordinarie lönen höjs också vid avlönad tjänst- eller arbetsledighet under en del av en dag. Som hjälp används då timlön.

§ 16 Prestationskompensation i utbildnings- och handledningsuppgifter samt i vissa ledningsuppgifter

När en läkare eller tandläkare som hör till systemet med prestations- eller åtgärdsarvoden utför eller delvis övergår till att utföra chefs-/ledningsuppgifter inom bilaga 1–2 och 4 eller utbildnings-/handledningsuppgifter (t.ex. 20–40 % av den ordinarie arbetstiden), ska också minskningen eller avsaknaden av prestationsarvoden/åtgärdsarvoden för ordinarie arbetstid beaktas vid bestämningen av lönen. 

Prestationskompensationen beräknas som genomsnittet av de prestationsarvoden/åtgärdsarvoden som betalats läkaren/tandläkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Lokalt kan man alternativt fastställa prestationskompensationen på basis av de genomsnittliga prestationsarvodena/åtgärdsarvodena för läkare och tandläkare på samma karriärsteg. Prestationskompensationen utgör en del av den ordinarie lönen.

Denna bestämmelse tillämpas på läkare och tandläkare som omfattas av prestationslönesystemet/åtgärdsarvodessystemet. Bestämmelsen tillämpas också på läkare och tandläkare som saknar eller har lägre prestationsarvoden/åtgårdsarvoden på grund av uppdrag som fackombud.

Tillämpningsanvisning

Med prestationer avses i bilaga 1–2 och 4 avsedda prestationsarvoden samt åtgärds- och besöksarvoden som betalas för ordinarie arbetstid. 

Karriärstegslönen fastställs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Även uppgiftstillägg betalas, om förutsättningarna för det uppfylls. En så rättvis lönebildning som möjligt främjar kvaliteten på undervisningen och handledningen.

Prestationskompensationens storlek ska ses över minst en gång per kvalifikationsår, om inget annat har avtalats lokalt. 

Både för de läkare och tandläkare som inom organisationen övergår till att utföra dessa uppgifter och för nyanställda ska lönen fastställas jämbördigt med beaktande av prestationskompensationen. I fråga om nyanställda används det genomsnittliga prestationsarvodet/åtgärdsarvodet för anställda på samma karriärsteg.

Om läkaren/tandläkaren har varit helt frånvarande under föregående kvalifikationsår till exempel på grund av tjänst- eller arbetsledighet, beräknas prestationskompensationen på det genomsnittliga prestationsarvodet/åtgärdsarvodet för dem som hör till samma karriärsteg. 

§ 17 Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning

mom. 1

Den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärdsarvodena, arvodena för intyg och utlåtanden samt prestationsarvoden som tjänats in för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som tjänats in för samma tid. Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt denna bestämmelse.

Semesterersättningen, som betalas när anställningen upphör, beräknas på de arvoden och den ordinarie lön som tjänats in under det kvalifikationsår då anställningen upphör.

mom. 2

Semesterpenningen för läkare och tandläkare beräknas på lönen enligt mom. 1.

mom. 3

Om anställningen börjat först efter att föregående kvalifikationsår gått ut eller om läkaren/tandläkaren varit arbets- eller tjänstledig under föregående kvalifikationsår och därför inte tjänat in några åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden eller prestationsarvoden under ordinarie arbetstid, används vid bestämningen av förhöjningsprocenten de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden och prestationsarvoden som i genomsnitt betalats läkare och tandläkare på samma karriärsteg under det föregående kvalifikationsåret.

Protokollsanteckning

Se VÄLKA kap. IV § 13 angående bestämning av semesterlönen.

§ 18 Deltidslön

mom. 1

I deltidsarbete är karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön och tillägg i euro lägre i samma proportion som läkarens/tandläkarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt LÄKTA.

Tillämpningsanvisning

Om deltidsarbetstiden ändras till exempel till heltid, ökar karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön och tilläggen i euro i samma proportion, om inget annat har beslutats eller förutsatts till exempel i fråga om det individuella tillägget.

mom. 2

Bestämmelserna i mom. 1 ändrar inte lönegrunderna i ett deltidsarbete som inletts före 1.1.1998, förutsatt att arbetstiden är densamma som tidigare och anställningen fortgår utan avbrott.

Gemensam tillämpningsanvisning för bestämmelsen

Se bilaga 1, 3 och 4 om lönen i bitjänster och bibefattningar.

Anställningsvillkoren för sådana innehavare av bitjänst och bibefattning vid universitetssjukhus som avses i 34 b § i lagen om ordnande av social- och hälsovård följer bilaga 3 § 4 på samma sätt som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare med huvudtjänst eller huvudbefattning.

Arvoden

§ 19 Resultatbonus

mom. 1

Arbetsgivaren kan införa ett resultatbonussystem för betalning av resultatbonus till de anställda. Resultatbonus baserar sig på att de mål som satts upp för resultatförbättring i serviceverksamheten uppnåtts eller överträffats.

mom. 2

Till anställda som omfattas av resultatbonussystemet betalas i efterskott för uppföljningsperioden en separat resultatbonus i euro enligt på förhand fastställda grunder. Om det under uppföljningsperioden för resultatbonusen uppstår något annat avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet än semester eller de sammanlagt 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna för en anställd som har rätt till graviditetsledighet eller de 105 första föräldraledighetsdagarna för en annan anställd som har rätt till föräldraledighet, minskas resultatbonusen i proportion till avbrottet, om inte den behöriga myndigheten beslutar något annat.

mom. 3

Resultatbonusen hör inte till den ordinarie lönen, och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

Tillämpningsanvisning (mom. 1–3)

Mål till grund för resultatbonus

Till grund för resultatbonus vid en resultatenhet läggs i allmänhet två eller flera mål som på ett så mångsidigt sätt som möjligt beskriver hur verksamheten har utfallit. I vilken mån dessa mål har uppnåtts eller överträffats är, enligt vad som beslutats på förhand, avgörande för om och till vilket belopp resultatbonus ska betalas.

Målen bör sättas upp på nytt med vissa tidsintervaller, varvid man beaktar den utveckling som skett och de eventuella problem som för ögonblicket är aktuella. Målen får inte vara alltför anspråkslösa men inte heller ställas orealistiskt högt.

Det är meningen att såväl arbetsgivaren som de anställda ska ha nytta av systemet med resultatbonus.

Nyttan kan synas bland annat i form av smidigare arbetsprocesser, bättre servicekvalitet, kostnadsbesparingar, förändringar i antalet prestationer, större kunnande bland personalen eller bättre utnyttjande av kunnandet.

Uppföljningsperiod

Den uppföljningsperiod som resultatbonus baserar sig på kan vara till exempel ett år, ett halvt år eller ett kvartal. Om uppföljningsperioden är ett halvt år eller längre, är det med tanke på personalens motivation befogat att under uppföljningsperioden ge personalen mellanrapporter om i vilken mån resultatmålen har uppnåtts. Det är i allmänhet ändamålsenligt att använda en uppföljningsperiod på ett år.

Personalens medverkan i beredningen av ärendet

När resultatbonussystemet och införandet av resultatbonus beretts preliminärt, behandlas ärendet tillsammans med personalen eller dess representanter. Målet är att hela personalen förbinder sig att eftersträva resultat.

Arbetsgivaren beslutar om bland annat följande frågor som gäller resultatbonus:

• definitionen av resultatenheterna
• vilken personal som omfattas av resultatbonus
• de mål som ligger till grund för bonusen
• uppföljningsperiodens längd
• vilken andel av nyttan som ska tillfalla personalen
• resultatbonusens maximala storlek
• om bonusen ska vara lika stor för alla eller till exempel stå i proportion till karriärstegslönerna eller motsvarande uppgiftsspecifika löner
• konstaterande av i vilken mån de uppställda målen uppnåtts
• hur stor bonuspott som ska delas ut
• hur stor bonus som eventuellt betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare.

Personalfond

Resultatbonus kan också betalas till en personalfond när förutsättningarna i personalfondslagen uppfylls. Bestämmelser om personalfonder finns i personalfondslagen (934/2010, hänvisningsbestämmelse; se KT:s cirkulär 23/2011).

§ 20 Engångsarvode

mom. 1

Engångsarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare om den behöriga myndigheten bedömer att det är motiverat. Engångsarvode kan användas till exempel när arbetsgivaren vill belöna en individ eller en grupp.

Tillämpningsanvisning

Angående grunderna för lönesystemet, se § 3 i lönekapitlet.

Den behöriga myndigheten avgör hur stora engångsarvodena ska vara.

mom. 2

Engångsarvode kan betalas också av något annat särskilt skäl, om den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen bedömer att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning

Ett särskilt skäl kan vara till exempel att en anställd deltar i ett organs möte på anmodan av den behöriga myndigheten. Engångsarvode betalas inte om den anställda får mertids-, övertids-, kvälls-, natt- eller söndagsersättning för den tid som mötet pågår eller separat lön eller arvode för en uppgift som utförs vid mötet. 

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Om betalning av engångsarvoden är allmän praxis hos arbetsgivaren är det ändamålsenligt att betalningsgrunderna utreds tillsammans med personalen. På grund av engångsarvodets natur förs inga officiella lokala förhandlingar.