§ 37 Hur tjänstledighet inverkar på lönen 

mom. 1 

Hur tjänstledighet inverkar på lönen bestäms enligt detta kapitel och AKTA kap. V, om inget annat bestäms någon annanstans i detta avtal. När en kortvarig ferie vid skolan/läroanstalten infaller i samband med en lärares oavlönade tjänstledighet, bestäms lönen under ferien enligt mom. 2 och mom. 3. 

mom. 2 

Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet i högst en vecka innan skolans/läroanstaltens kortvariga ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov) och inte ansökt om ledighet för ferien, påverkar den oavlönade tjänstledigheten inte lönen under ferien. Om den oavlönade tjänstledigheten innan skolans/läroanstaltens kortvariga ferie varar längre än en vecka, är tiden för den kortvariga skolferien oavlönad, med de undantag som anges i mom. 3. 

mom. 3

Betalning av löneförmåner under skolans/läroanstaltens kortvariga ferie förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar (undervisningsdagar eller andra arbetsdagar) före och/eller efter den kortvariga ferien. 

Tillämpningsanvisning

Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om en sammanhängande tjänstledighet så att tjänstledigheten inte avbryts bara för den kortvariga skolferien.

mom. 4

Om en lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd. Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten. Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1. 

Tillämpningsanvisning

Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdrag görs inte om en lärartjänsteinnehavare har haft oavlönad ledighet under hela läsåret (12 mån.) eller om lärarens oavlönade tjänstledighet som överstiger 60 kalenderdagar varar minst fram till början av den kalkylerade semestern 16.6. Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.  

Exempel 1: 

En lärare har beviljats oavlönad studieledighet under tiden 1.9–30.10.2023 och 1.3–30.4.2024 (tjänstledigheten har sökts efter 31.5.2023). Lärarens oavlönade tjänstledighet under läsåret varar sammanlagt 121 kalenderdagar. 

Avdraget enligt del A § 37 mom. 4 görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdraget görs här för 61 kalenderdagar. Dessa 61 kalenderdagar omfattar 41 skolarbetsdagar. Lärarens dagslön (ordinarie månadslön / 30) är 118,50 euro. 

Avdraget räknas ut enligt följande: 

118,50 x 41 x 0,1 = 485,85 euro 

Löneavdraget på 485,85 euro för sommaravbrottet görs från lönebetalningen för juni 2024.

Exempel 2: 

En lärare har beviljats en oavlönad andra period av vårdledighet under tiden 10.8.2023–15.6.2024. Lärarens oavlönade tjänstledighet varar åtminstone till början av den kalkylerade semestern, så det görs inget separat löneavdrag för sommaravbrottet. 

Tillämpningsanvisning vid årsarbetstid 

De arbetsdagar som infaller under sommaravbrottet för en elevhandledare i grundskolan eller en studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid i gymnasiet dras av från de skolarbetsdagar som minskar lönen för sommaravbrottet.

Exempel 3: 

En elevhandledare med årsarbetstid har beviljats oavlönad studieledighet under tiden 1.9–30.10.2023 och 1.3–30.4.2024 (tjänstledigheten har sökts efter 31.5.2023). Elevhandledarens oavlönade tjänstledighet under läsåret varar sammanlagt 121 kalenderdagar. 

Avdraget enligt del A § 37 mom. 4 görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdraget görs här för 61 kalenderdagar. Dessa 61 kalenderdagar omfattar 41 skolarbetsdagar. Elevhandledarens dagslön (ordinarie månadslön / 30) är 118,50 euro. 

Enligt arbetsplanen för elevhandledaren har 5 arbetsdagar förlagts till skolans avbrott 2024. Dessa dagar beaktas som arbetade dagar (41 - 5).

Avdraget räknas ut enligt följande: 

118,50 x 36 x 0,1 = 426,60 euro 

Löneavdraget på 426,60 euro för sommaravbrottet görs från löneutbetalningen i juni 2024

§ 38 Sjukfrånvaro 

mom. 1        

På sjuklön tillämpas AKTA kap. V § 1–3, med undantag av § 2 mom. 5. 

Tillämpningsanvisning

Sjukfrånvaron kan inte avbrytas så att veckoslut eller ferier som infaller under arbetsperioden under skolans läsår (bl.a. höst-, jul-, sport- och påsklov) inte ingår i sjukfrånvaron, om läkarintyget visar att läraren varit arbetsoförmögen också dessa dagar. 

Däremot är det inte nödvändigt att anhålla om sjukfrånvaro under skolans/läroanstaltens sommaravbrott. 

Övertimmar och timmar med särskilda uppgifter ersätts dock utan avdrag också om den avlönade tjänstledigheten pågår i mer än 60 kalenderdagar. 

mom. 2 

När karenstiderna för sjukfrånvaro enligt AKTA kap. V § 2 mom. 2 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har arbetat som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänsteutövningen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår. 

Protokollsanteckning

Om en tjänsteinnehavares anställning har fortgått som visstidsanställning till 31.7 och tjänsteinnehavaren har valts till ett tidsbegränsat eller tillsvidare gällande tjänsteförhållande från 1.8, betalas sjuklön när förutsättningarna i denna avtalsbestämmelse uppfylls om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen den första ordinarie arbetsdagen i augusti.

mom. 3 

Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande på det sätt som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 4 även om skolans sommaravbrott, andra ferier (t.ex. höstlov), semester, kalkylerad semester, en ledig period eller tid med rehabiliteringsstöd infaller under sjukledigheten. 

§ 39 Hur kalkylerad semester inverkar på antalet avlönade sjukfrånvarodagar 

mom. 1 

Kalkylerad semester räknas inte till antalet avlönade lediga dagar på grund av sjukfrånvaro, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd, även om personen är tjänstledig vid tidpunkten i fråga.

mom. 2 

Om sjukfrånvaron, olycksfallet i arbetet, yrkessjukdomen eller sjukdomen som leder till pensionsfall eller rehabilitering har infallit innan skolans sommaravbrott börjat och fortsätter efter att sommaravbrottet upphört, räknas till denna tjänstledighet också sådana sommaravbrottsdagar utanför den kalkylerade semestern då personen inte är tjänstledig. 

§ 40 Lön under graviditets- och familjeledighet

mom. 1

En gravid lärartjänsteinnehavare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen har rätt till sin ordinarie lön under graviditetsledigheten under de förutsättningar som anges i AKTA kap. V § 7 mom. 1. 

mom. 2 

En lärartjänsteinnehavare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen har rätt att under föräldraledigheten få löneförmåner i enlighet med sin ordinarie lön för den tidsperiod som bestäms i AKTA kap. V § 8. Förutsättningarna för betalning av löneförmåner bestäms enligt AKTA kap. V § 8. 

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2) 

Betalningen av löneförmåner förutsätter att personen har tjänstledigt under tiden i fråga. 

§ 40 a Lön under graviditets- och föräldraledighet (träder i kraft 1.8.2022)

mom. 1

En gravid lärartjänsteinnehavare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen har rätt till sin ordinarie lön under graviditetsledigheten under de förutsättningar som anges i AKTA kap. V § 7 mom. 1.

mom. 2

En lärartjänsteinnehavare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen har rätt att under föräldraledigheten få löneförmåner i enlighet med sin ordinarie lön för den tidsperiod som bestäms i AKTA kap. V § 8. Förutsättningarna för betalning av löneförmåner bestäms enligt AKTA kap. V § 8.

Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)

Betalningen av löneförmåner förutsätter att personen har tjänstledigt under tiden i fråga.

mom. 3

När karenstiderna för graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har varit anställd som lärare i kommunen ända till slutet av föregående arbetsår och anställningen fortgår i kommunen när följande arbetsår inleds. 

§ 41 Dag-, graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar 

mom. 1 

Arbetsgivaren har rätt att få den del av dag-, graviditets- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat under tjänsteinnehavarens sjukfrånvaro eller graviditets- eller föräldraledighet.

mom. 2 

Arbetsgivaren har rätt enligt mom. 1 till dagpenning, rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringspenning trots att tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet om det är fråga om en tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet. Arbetsgivaren har dock inte rätt till dessa ersättningar för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6. I fråga om de tjänsteinnehavare på vilka del C tillämpas har arbetsgivaren inte rätt till dessa ersättningar för de 34 första vardagarna räknat från sommarledighetens början. 

mom. 3 

Till den del den avlönade graviditets- och/eller föräldrapenningsperioden (UKTA del A § 40 och AKTA kap. V § 7 och 8) för en lärartjänsteinnehavare som är berättigad till graviditetspenning infaller helt eller delvis under en kalkylerad semester som börjar 16.6 eller under de 34 första vardagarna under sommarledighetsperioden enligt UKTA del C § 18, betalar arbetsgivaren för den nämnda graviditets- och/eller föräldraledighetsperioden utöver den ordinarie lönen dagpenningsandelen enligt sjukförsäkringslagen som en särskild ersättning som inte hör till den ordinarie lönen. Storleken på ersättningen motsvarar den dagpenning enligt sjukförsäkringslagen som betalas till arbetsgivaren för dessa dagar. Från ersättningen innehålls inte så kallade arbetsgivarbikostnader och den utgör inte en del av den inkomst som ligger till grund för pension. En förutsättning för utbetalning av ersättningen är att läraren har ansökt om tjänstledighet för tiden i fråga och att dagpenning enligt sjukförsäkringslagen betalas till arbetsgivaren.

mom. 4

Vad som avtalats i mom. 1–2 gäller även sådan ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar eller ersättning från annat håll som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 7 och 8.

mom. 5

För att få löneförmåner under sjukfrånvaro samt graviditets- och föräldraledighet ska den anställda iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dagpenning, graviditets- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna vid sjukfrånvaro, graviditetsledighet, föräldraledighet samt olycksfall eller yrkessjukdom med ett belopp som motsvarar förlusten. 

§ 42 Lön under partiell tjänstledighet och tjänsteutövning 

I deltidsarbete är grundlönen och de andra tillägg som hör till den ordinarie lönen lägre i samma proportion som tjänsteinnehavarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta tjänste- och arbetskollektivavtal. 

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. När de skyldigheter som hör till den ordinarie lönen slås fast tillämpas en deltidsprocent. I årsarbetstiden enligt del C motsvarar en arbetstid på 1 500 timmar per år eller i genomsnitt 37 timmar och 30 minuter per vecka full arbetstid.

§ 43 Partiell vårdledighet

mom. 1 

En lärare som följer helhetsarbetstid har rätt till partiell vårdledighet enligt kap. V i AKTA. Den partiella vårdledigheten beviljas som minskning av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av helhetsarbetstiden per vecka. Under avbrott i skolarbetet tas den partiella vårdledigheten i sin helhet från den övriga arbetstiden. För en rektor eller biträdande rektor med helhetsarbetstid kan den partiella vårdledigheten också ordnas så, att den i första hand tas från undervisningstimmarna. 

mom. 2 

För en lärare vars arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte kan nås ska lärarens antal undervisningstimmar fastställas till i snitt 18 timmar per vecka. 

mom. 3

Till en lärare med årsarbetstid enligt del C ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte nås fastställs lärarens arbetstid till i genomsnitt 30 timmar per vecka. Den partiella vårdledigheten fördelas på bunden och icke-bunden arbetstid i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av lärarens årsarbetstid. 

§ 44 Hur hälsoundersökningar inverkar på lönen

När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver, ska ordinarie lön betalas för denna tid. Likaså betalas ordinarie lön om tjänsteutövningen är avbruten på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar eller till medicinska undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av att hon genomgår en sådan läkarundersökning som krävs för graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen. 

Tillämpningsanvisning

Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov. Avtalsbestämmelsen gäller inte besök på eget initiativ hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett läkarbesök på eget initiativ av en tjänsteinnehavare. Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet beror på ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd. För att lön ska betalas krävs det att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstid. 

§ 45 Repetitionsövningar i reserven och befolkningsskyddsutbildning (träder i kraft 1.8.2025) 

Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller som med stöd av lagen kallats till befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. För de lärartjänsteinnehavare som inte har rätt till semester görs inget sådant avdrag under skolans avbrott eller lediga perioder. 

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i en frivillig repetitionsövning eller frivillig kompletterande tjänstgöring. 

§ 46  Lönen under uppdrag som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller Europaparlamentet och vid fullgörande av värnplikt eller civiltjänst

Till en tjänsteinnehavare betalas inte lön för den tid tjänsteinnehavaren är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller finländsk representant i Europaparlamentet eller då tjänsteinnehavaren fullgör sin värnplikt eller civiltjänst.