Cirkulär
2/2021
Till kommunstyrelserna och samkommunerna

Ändringar i läkaravtalet 1.4.2021

Förhandlingsparterna KT Kommunarbetsgivarna och FOSU rf har avtalat om hur den centraliserade pott som avses i § 3 i underteckningsprotokollet till läkaravtalet 2020–2021 ska användas från 1.4.2021. Överenskommelsen innebär ändringar i lönepunkterna i bilagorna 1–4 till läkaravtalet. Samtidigt har parterna avtalat om hur den centraliserade potten ska fördelas mellan vissa läkar- och tandläkargrupper. Detta behandlas närmare i det här cirkuläret.

1 Bakgrund till reformen

KT Kommunarbetsgivarna och FOSU rf har förhandlat om ändringar i läkaravtalets lönesystem i enlighet med § 11 i underteckningsprotokollet till läkaravtalet 2020–2021.

Parterna eftersträvar en systemreform som omfattar hela lönesystemet och de olika lönefaktorerna. Reformen fokuserar särskilt på att stöda kontinuiteten inom primärvården samt på att belöna olika grupper av specialläkare och specialtandläkare enligt karriärutvecklingen, samtidigt som produktiviteten, välbefinnandet och orken i arbetet utvecklas. Läkaravtalets nuvarande lönesystem har kommit i obalans till följd av att bestämmelserna är olika i olika bilagor. Dessutom finns det betydliga skillnader mellan olika lokala lösningar. Syftet med ändringen är uppnå enhetlighet på såväl nationell som regional nivå inför välfärdsområdesreformen.

Utvecklingen av en läkares eller tandläkares kompetens ger färdigheter för mer krävande uppgiftshelheter. Avsikten är att dessa karriärskeden ska identifieras bättre än tidigare också i den riksomfattande modellen. Belöningsnivåer med anknytning till specialisering och ledning är dock fortsättningsvis starka element i modellen. För att belöningen av enskilda anställda i framtiden ska vara ändamålsenlig, måste alla löneelement omprövas. 

Reformen är ännu inte klar, men samförstånd har nåtts om reformens första skede. Den lönesättningsreform av bilagorna 1–4 som nu genomförs är en mellanetapp på vägen mot det nya lönesystemet.

Förhandlingarna om en reform av hela lönesystemet fortsätter. Målet är att reformen verkställs åren 2022–2023, dock med beaktande av den vårdreform som för närvarande behandlas av riksdagen. Om välfärdsområdena inrättas, övergår läkaravtalet till välfärdsområdena 1.1.2023. Detta beaktas i övergångsperioderna.

2 Ändringar i lönesättningen i bilagorna 1–4 

I den uppdatering av lönepunkterna som nu träder i kraft bestäms den uppgiftsrelaterade lönen enligt läkaravtalet fortsättningsvis i första hand enligt arbetets svårighetsgrad (LÄKTA kap. II § 1). Grundlönenivåerna i bilagorna 1–4 till läkaravtalet har dock delvis ändrats. Detta betyder att arbetsgivarna från 1.4.2021 ska iaktta de nya lönepunkterna och nedre gränserna för lönesättningen samt göra ändringar i de uppgiftsrelaterade lönerna. Även nivåerna på de lokala uppgiftsrelaterade lönerna ändras. Ändringarna presenteras i respektive bilaga. De ändrade grundlönerna framgår av cirkulärbilaga 1.

Meningen är att de ändringar som görs i bilagorna ska vara förenliga med det lokala arbetsvärderingssystemet och de lokala uppgiftsrelaterade lönerna (de s.k. arbetsvärderingsnivåerna). Eftersom reformen av lönesystemet är ännu inte är klar, är det inte ändamålsenligt att i detta skede föra omfattande lokala förhandlingar om uppdateringen av det nuvarande arbetsvärderingssystemet. 

I praktiken ska arbetsgivaren i det nuvarande arbetsvärderingssystemet eller de nuvarande principerna för bestämning av uppgiftsrelaterade löner bestämma vilka läkare och tandläkare som ska höra till de nya lönepunkterna (krävande uppgifter). På det lokala planet ska en ny uppgiftsrelaterad lönenivå fastställas för läkare och tandläkare med dessa krävande uppgifter.

3 Löneförhöjningarna i läkaravtalet 1.4.2021

Enligt underteckningsprotokollet till läkaravtalet ska följande förhöjningar fördelas från 1.4.2021:
•    en allmän förhöjning som varierar enligt bilaga
•    en centraliserad pott (0,5 %) och
•    en lokal justeringspott (0,3 %).

Disponeringen av den centraliserade potten avviker från det sedvanliga. Normalt kräver den centraliserade potten inga lokala förhandlingar, och arbetsgivaren har inga prövningsmöjligheter, men i den nuvarande uppgörelsen ingår även dylika element.

I april 2021 fördelas den centraliserade potten (0,5 %) enligt § 3 samt den lokala justeringspotten (0,3 %) enligt § 4 i underteckningsprotokollet till läkaravtalet. Det är ändamålsenligt att förhandlingarna om fördelningen av den tillbudsstående totala avtalspotten förs på en och samma gång (sammanlagt 0,8 %).  

Kostnaden för den centraliserade potten (0,5 %) riktas till justeringar av de nedre gränserna, s.k. justering av eftersläpande löner, till ändringen av lönesättningen och till uppgiftsrelaterade löner. Gällande anvisningar om fördelningen av den lokala justeringspotten (0,3 %) finns i cirkulär 6/2020. Lönesättningsreformen kan medföra behov att höja uppgiftsrelaterade löner. Om sådana behov återstår efter det att den centraliserade potten (0,5 %) är förbrukad, kan den lokala potten (0,3 %) användas för att stöda ändringarna av lönesättningen och förhöjningar riktas då till de uppgiftsrelaterade lönerna. Hos de arbetsgivare där minimibeloppet för det individuella tillägget uppfylls kan potten också användas till individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar. Förhandlingarna om hur potten riktas sker lokalt liksom fördelningen av potten.

4 Kostnader och kostnadsberäkning

Kostnadseffekten av den centraliserade potten är 0,5 procent av lönesumman inom respektive bilaga 1–4. Den lokala justeringspotten uppgår dessutom till 0,3 procent. I varje arbetsgivarenhet uppgår den sammanlagda kostnaden av åtgärderna enligt § 3 och 4 i underteckningsprotokollet till 0,8 procent. 

Av Excel-tabellen i bilaga 2 till cirkuläret framgår i vilken ordning de ändringar som träder i kraft 1.4.2021 ska verkställas. Vid samma tidpunkt ska lönerna höjas med den allmänna förhöjningen, den centraliserade potten verkställas och den lokala justeringspotten fördelas.

Den allmänna förhöjningen, den centraliserade potten och den lokala justeringspotten träder i kraft vid samma tidpunkt. Detta betyder att storleken på den centraliserade potten och den lokala justeringspotten ska beräknas på lönerna före den allmänna förhöjningen, dvs. de ändringar som den allmänna förhöjningen medför får inte ingå i lönesumman. Den allmänna förhöjningen ska likaså beräknas på löner som inte innehåller effekterna av den centraliserade potten eller den lokala justeringspotten. 

Beloppet av den centraliserade potten och den lokala justeringspotten ska beräknas för en så normal månad som möjligt, dvs. en månad då beloppet av t.ex. åtgärdsarvoden och jourersättningar motsvarar det normala. Till lönesumman räknas samtliga anställda som omfattas av bilagan och samtliga löneposter som betalats till dem med undantag för löneposter av engångsnatur såsom engångsarvoden, resultatbonus eller semesterpenningar. Kostnadsberäkningen ska göras för respektive bilaga. 

Användningen av den lokala justeringspotten ska i praktiken beräknas i tre delar, men för att underlätta beräkningen kan kostnadseffekten på 0,8 procent räknas ut på en och samma gång. Beräkningssättet framgår av den bifogade Excel-tabellen. I praktiken består beräkningen av flera delar som ska utföras i följande ordning:

1.    Först utreds beloppet av kostnadseffekten på 0,8 procent. Lönesumman, inklusive återverkningarna, måste alltså öka med detta belopp. I den här lönesumman ingår alltså inte effekten av den allmänna förhöjningen.

2.    Sedan utreds och säkerställs att den nedre gränsen för det individuella tillägget har varit uppfylld vid granskningstidpunkten (se § 6 i lönekapitlet i LÄKTA).

3.    I alla beräkningar ska beaktas återverkningarna samt att förhöjningarna av de uppgiftsrelaterade lönerna har återverkningar också på arbetserfarenhetstillägget, medan förhöjningarna av de individuella tilläggen inte har det. Förhöjningarna av uppgiftsrelaterade löner, arbetserfarenhetstillägg och individuella tillägg har däremot återverkningar på den ordinarie lönen. Förhöjningen av den ordinarie lönen påverkar arbetstidsersättningarna och de övriga automatiska tilläggen.

4.    Beslut fattas om vilka uppgifter som hör till de nya lönepunkterna.

5.    Av den totala kostnaden på 0,8 procent måste en kostnadseffekt på minst 0,5 procent bero på förhöjningarna av de uppgiftsrelaterade lönerna. De individuella tilläggen kan vara föremål för förhöjningar förutsatt att förhållandet mellan de uppgiftsrelaterade lönerna efter reformen är ändamålsenligt och villkoret om minimibeloppet för individuella tillägg är uppfyllt (§ 6 i lönekapitlet). Då de här villkoren uppfylls kan högst 0,3 procent av ökningen i lönesumman bero på förhöjningar av de individuella tilläggen.

6.    De uppgiftsrelaterade lönerna ska höjas med ett det belopp som krävs för att den nya nedre gräns som gäller från 1.4.2021 ska uppnås. Samtidigt ska den kommande allmänna förhöjningen beaktas. Det kan vara ändamålsenligt att kontrollera hur mycket enbart den här ändringen påverkar kostnaderna. Justeringen av den nedre gränsen medför nödvändigtvis inte kostnader för alla arbetsgivare.

Justeringen av den nedre gränsen borde inte leda till en situation där hela kostnadseffekten på 0,8 procent är förbrukad. Kostnadseffekterna i anslutning till den nedre gränsen gäller alltså endast och enbart anställda med en uppgiftsrelaterad lön som annars skulle ligga under de nedre gränserna enligt den nya lönesättning som gäller från 1.4.2021.

7.    Följande steg är att rikta förhöjningarna av de uppgiftsrelaterade lönerna till ändamål och lönepunkter som preciseras närmare i cirkuläret. De nya lönenivåerna fastställs, vilket innebär att en kostnadseffekt på minst 0,5 procent har uppnåtts. Om det dock är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen av lönesystemet, kan det till de uppgiftsrelaterade lönerna riktas en ännu större del av den totala avtalspotten. Då kostnadseffekten på 0,5 procent uppnåtts kan de uppgiftsrelaterade lönerna höjas lokalt också i andra lönepunkter än dem som nämns i detta cirkulär.

8.    Då en kostnadseffekt på minst 0,5 procent uppnåtts genom att de uppgiftsrelaterade lönerna höjts, kan den återstående kostnadseffekten nås genom höjningar av individuella tillägg, om den nedre gränsen för de individuella tilläggen är nådd.

9.    Förhöjningarna i bilagorna 3 och 4 gäller endast specialläkare eller läkare med specialtandläkarrättigheter. I bilagorna 1–2 är det möjligt att i enlighet med anvisningarna i cirkuläret rikta löneförhöjningar även till läkare som inte har specialiserat sig.

10.    Efter alla skeden är den kostnadseffekt som beräknats i punkt 1 inklusive återverkningarna uppnådd.


5 Förhandlingar om ändringarna 

Uppgörelsen samt anvisningarna om den centraliserade potten och den lokala justeringspotten delges lokalplanet beklagligt sent med tanke på att ändringstidpunkten är 1.4.2021. Betalningstidpunkten för de justerade lönerna bestäms enligt § 8 i underteckningsprotokollet, vilket ger tillräcklig tid för förhandlingar och verkställande på lokalplanet, även efter 1.4.2021. KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet understryker att den lokala aktiviteten och de lokala förhandlingarna är viktiga.

Arbetsgivaren ansvarar för att ändringarna i lönesättningen verkställs. Det finns dock alternativ för fördelningen av den totala avtalspott som reserverats för ändringarna. Arbetsgivaren måste ge de förtroendemän som representerar läkarna och tandläkarna tillfälle att framföra ett fördelningsförslag. Eftersom uppgörelsen och disponeringen av potten avviker från det sedvanliga (se kapitel 3), måste arbetsgivaren ge de förtroendemän som representerar läkarna och tandläkarna tillfälle att framföra ett fördelningsförslag. Arbetsgivaren ska för att möjliggöra detta före förhandlingarna ge förtroendemännen de nödvändiga löneuppgifter som nämns nedan i punkt 1–2 på ett sätt som ger förtroendemännen tillräckligt tid att fördjupa sig i uppgifterna och lägga fram ett eget förslag.

Parterna rekommenderar följande förfaranden för förhandlingarna och fördelningen av potten: 

1.    Förberedelser

För att förtroendemännen som representerar läkarna och tandläkarna ska kunna lägga fram ett fördelningsförslag, behöver de information om de uppgiftsrelaterade löner som tillämpas. Arbetsgivaren rekommenderas därför att lägga fram de nödvändiga statistiska uppgifterna per lönepunkt samt, då arbetsvärderingsgruppen består av minst 10 personer, antalet löntagare i arbetsvärderingsgruppen och de genomsnittliga uppgiftsrelaterade lönenivåerna. Excel-filen i bilaga 2 till cirkuläret kan användas vid utlämningen av förhandsuppgifterna på grupplanet.

2.   Justering av minimibeloppet för de individuella tilläggen.

För att det ska vara möjligt att vid behov även rikta den lokala justeringspotten på 0,3 procent till individuella tillägg, ska arbetsgivaren för varje lönesättningsbilaga lägga fram en utredning av läget för de individuella tilläggen enligt § 6 i lönekapitlet i LÄKTA. Den lokala potten kan inte användas för de individuella tilläggen om minimibeloppet enligt respektive bilaga inte uppfylls. 

3.    Utredning om fördelningen av potterna

För att säkerställa att den totala avtalspotten blir använd på det sätt som avses i läkaravtalet, ska arbetsgivaren också ge en tillförlitlig skriftlig utredning av hur löneökningsutrymmet (§ 3 och 4 i underteckningsprotokollet) har fördelats.

 

6 Bilaga 1 Läkare vid hälsocentraler 

6.1 Lönesättningen för specialläkare från 1.4.2021

För bilaga 1 innebär lönesättningsreformen att lönepunkten ”L1TK5100 Specialläkare/hälsocentralläkare med specialisträttigheter” som är i kraft 31.3.2021 delas i två delar med egna lönepunkter. Tekniskt genomförs reformen genom att två nya lönepunkter, L1TK4100 och L1TK4200, införs.

Specialläkare med krävande uppgifter L1TK4200
L1TK4200 (Specialläkare med krävande uppgifter) är en ny lönepunkt. Lönepunkten omfattar sådana krävande uppgifter för specialläkare som i huvudsak består av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Det är fråga om arbetsuppgifter som kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialläkare. Den kliniska kompetensen kan även härstamma från någon annan specialitet.

Specialläkare L1TK4100
Läkaren arbetar med grundläggande arbetsuppgifter inom sin specialitet och har grundläggande yrkeskunskap inom specialiteten.

Arbetsgivarens åtgärder
Arbetsgivaren bestämmer om lönepunktsindelningen (se avsnitt 5 om förhandlingarna). Arbetsgivaren ska bedöma och avgöra vilka specialläkare enligt lönepunkt L1TK5100 i den tidigare lönesättningen som uppfyller kraven för den nya lönepunkten L1TK4200 Specialläkare med krävande uppgifter och överföra dem till den nya lönepunkten från 1.4.2021. Se närmare om användningen av den centraliserade potten i avsnitt 6.3.

Allmän beskrivning av förändringarna i lönepunkterna:

Tidigare lönepunkt 31.3.2021

Åtgärder i den nya lönepunkten 

Ny lönepunkt 1.4.2021

L1TK2000

ingen ändring

L1TK2000

L1TK5100

Specialläkare med krävande uppgifter överförs från den tidigare lönepunkten L1TK5100

L1TK4200

Teknisk ändring av lönepunkten.

 

Lönepunkten fortsätter att gälla de specialläkare i den tidigare lönepunkten L1TK5100 som inte överförs till den nya lönepunkten L1TK4200.

L1TK4100

L1TK5200

ingen ändring

L1TK5200

L1TK6100

ingen ändring

L1TK6100

L1TK6200

ingen ändring

L1TK6200

6.2 Övriga ändringar i bilaga 1

I tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 1 har införts anvisningar om hur den uppgiftsrelaterade lönen fastställs. 

I tillämpningsanvisningen finns det nu anvisningar för tillämpningen av lönepunkt L1TK5200 Hälsocentralläkare. Enligt anvisningarna ska vid bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för en hälsocentralläkare med arbetsuppgifter som i högre grad än för övriga läkare fokuserar på vård av patienter i en särgrupp (t.ex. diabetes, lungsjukdom eller reumatism) eller något annat särskilt ansvar, till exempel ett sektorspecifikt ansvar, detta beaktas vid arbetsvärderingen enligt § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

Med något annat särskilt ansvar avses någon annan omständighet som ökar kraven såsom ansvar för rådgivningen, skolhälsovården, studerandehälsovården, hemsjukvården eller någon annan motsvarande verksamhet, till exempel datasystem.

I tillämpningsanvisningen har vikt även fästs vid att det vid bestämningen av lönen för utbildare och handledare bör beaktas vilken inverkan undervisnings- och handledningsuppgiften har på arbetets svårighetsgrad. Sådana uppgifter har till exempel handledare inom särskild allmänläkarutbildning och utbildare inom specialistläkarutbildningen. I fråga om tutorverksamhetens inverkan på den uppgiftsrelaterade lönen eller det individuella tillägget finns det anvisningar sedan tidigare i tillämpningsanvisningen för § 6 i lönekapitlet i läkaravtalet.

De lokala arbetsgivarna kan ha olika praxis för belöningen av utbildare, handledare och tutorer, och belöningen för dessa uppgifter kan ha skett med andra löneelement än som en del av den uppgiftsrelaterade lönen. Samma praxis kan iakttas även i fortsättningen.

6.3 Fördelningen av den centraliserade potten i bilaga 1

Den centraliserade potten på 0,5 procent enligt bilaga 1 kan användas för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna i lönepunkt L1TK4200. Om de uppgiftsrelaterade lönerna för specialläkare som överförts till lönepunkten blir mindre än grundlönen i lönepunkten, ska av potten användas den andel som behövs för att höja lönerna till minst grundlönenivå. Återstoden används för övrig justering av de uppgiftsrelaterade lönerna i ifrågavarande lönepunkt. Om inga justeringar av de nedre gränserna behövs, ska hela potten användas för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna i första hand i lönepunkt L1TK4200.

Potten kan också användas för legitimerade hälsocentralläkare som saknar specialisträttigheter men som har arbetsuppgifter som i högre grad än för övriga läkare fokuserar på vård av patienter i en särgrupp (t.ex. diabetes, lungsjukdom eller reumatism) eller något annat särskilt ansvar, till exempel ett sektorspecifikt ansvar.

Lönesättningsreformen genomförs också i prestationsbaserade system för hälsocentralläkare med iakttagande av principerna i det lokala avtalet.

 

7 Bilaga 2 Tandläkare vid hälsocentraler

7.1 Lönesättningen för specialtandläkare från 1.4.2021

För bilaga 2 innebär lönesättningsreformen att lönepunkten ”L2TH5100 Specialtandläkare/hälsocentraltandläkare med specialtandläkarrättigheter” som är i kraft 31.3.2021 delas i två delar med egna lönepunkter. Tekniskt genomförs reformen genom att två nya lönepunkter, L2TH4100 och L2TH4200, införs.

Specialtandläkare med krävande uppgifter L2TH4200
Den nya lönepunkten L2TH4200 (Specialtandläkare med krävande uppgifter) tillämpas på tandläkare med specialtandläkarrättigheter som arbetar som specialtandläkare i uppgifter som kräver fördjupad kompetens. Lönepunkten omfattar sådana krävande uppgifter för specialtandläkare som i huvudsak består av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialtandläkare. Den kliniska kompetensen kan även härstamma från någon annan specialitet.

Uppgifter som avses i lönepunkten är till exempel uppgiften som så kallad ansvarig specialtandläkare/senior eller någon annan uppgift som kräver fördjupad och/eller omfattande kompetens eller specialkunskap.

Specialtandläkare L2TH4100
Villkoren för tillämpning av lönepunkt L2TH4100 har inte ändrats jämfört med lönepunkt L2TH5100. 

Arbetsgivarens åtgärder
Arbetsgivaren bestämmer om lönepunktsindelningen (se avsnitt 5 om förhandlingarna).  Arbetsgivaren ska bedöma och avgöra vilka specialtandläkare enligt lönepunkt L2TH5100 i den tidigare lönesättningen som uppfyller kraven för den nya lönepunkten L2TH4200 Specialtandläkare med krävande uppgifter och överföra dem till den nya lönepunkten från 1.4.2021.

Allmän beskrivning av förändringarna i lönepunkterna:

Tidigare lönepunkt 
31.3.2021

Åtgärder i den nya lönepunkten

Ny lönepunkt  1.4.2021

L2TH2000

ingen ändring

L2TH2000

L2TH5100

Specialtandläkare med krävande uppgifter överförs från den tidigare lönepunkten L2TH5100

L2TH4200

Teknisk ändring av lönepunkten.

 

Lönepunkten fortsätter att gälla de specialtandläkare i den tidigare lönepunkten L2TH5100 som inte överförs till den nya lönepunkten L2TH4200.

L2TH4100

L2TH5200

ingen ändring

L2TH5200

L2TH6100

ingen ändring

L2TH6100

L2TH6200

ingen ändring

L2TH6200

7.2 Hälsocentraltandläkare med uppgifter som kräver fördjupad kompetens

Avtalsparterna har identifierat kännetecknen för fördjupad kompetens hos hälsocentraltandläkare. Den fördjupade kompetensen karaktäriseras till exempel av att
-    de kliniska färdigheterna och interaktionsförmågan har utvecklats och fördjupats i arbetet  
-    tandläkaren kan planera och genomföra mer omfattande vårdlösningar som har en bättre effekt och
-    tandläkaren behärskar mera krävande vårdhelheter än tandläkare som är i början av sin karriär.

En tandläkare som är i början av sin karriär kan inte utföra sådana uppgifter.  

Den fördjupade kompetens som avses här är inte detsamma som avses med kunnande i punkt 4 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 2 ”bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen för tandläkare med särskilt kunnande”. Ändringarna i denna tillämpningsanvisning trädde i kraft redan 1.4.2020.

7.3 Fördelningen av den centraliserade potten i bilaga 2 

Grundlönerna i lönepunkterna L2TH2000 (övertandläkare/tandläkare i motsvarande ställning) och L2TH5200 (övriga hälsocentraltandläkare) har höjts med mer än den allmänna förhöjningen. Om de uppgiftsrelaterade lönerna för tandläkare som hör till dessa lönepunkter efter den allmänna förhöjningen blir mindre än den nya grundlönen, ska den centraliserade potten användas för att höja den uppgiftsrelaterade lönen till grundlönenivån. 

Om de uppgiftsrelaterade lönerna för specialtandläkare som överförts till den nya lönepunkten L2TH4200 efter den allmänna förhöjningen blir mindre än grundlönen enligt lönepunkten, ska den centraliserade potten användas för att höja den uppgiftsrelaterade lönen till grundlönenivå. 

Efter det används den centraliserade potten vid behov till nivåförhöjningar av de uppgiftsrelaterade lönerna för specialtandläkare som överförts till lönepunkt L2TH4200.

Återstoden av den centraliserade potten fördelas på hälsocentraltandläkare i lönepunkt L2TH5200, vars uppgifter kräver fördjupad kompetens (se avsnitt 7.2 ovan).    

Den centraliserade potten kan inte fördelas på tandläkare med särskilt kunnande (se avsnitt 7.2 ovan).

 

8 Bilaga 3 Sjukhusläkare

8.1 Lönesättningen för specialläkare från 1.4.2021

För bilaga 3 innebär lönesättningsreformen att lönepunkten ”L3SL3000 Specialläkare/sjukhusläkare med specialisträttigheter” som är i kraft 31.3.2021 delas i två delar med egna lönepunkter. Tekniskt genomförs reformen genom att två nya lönepunkter, L3SL3100 och L3SL3200, införs.

Specialläkare med krävande uppgifter L3SL3200 
L3SL3200 (Specialläkare med krävande uppgifter) är en ny lönepunkt. Lönepunkten omfattar sådana krävande uppgifter för specialläkare som i huvudsak består av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Det är fråga om arbetsuppgifter som kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet.

Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialläkare. Den kliniska kompetensen kan även härstamma från någon annan specialitet. Uppgifterna blir ofta mer krävande i takt med att läkarens kunnande ökar. Jämfört med de grundläggande uppgifterna kräver uppgifterna fördjupad och/eller mer omfattande kompetens eller kunnande/specialkunskaper.

Specialläkare L3SL3100
Läkaren arbetar med grundläggande arbetsuppgifter inom sin specialitet och har grundläggande yrkeskunskap inom specialiteten.

Arbetsgivarens åtgärder
Arbetsgivaren bestämmer om lönepunktsindelningen (se avsnitt 5 om förhandlingarna). Arbetsgivaren ska bedöma och avgöra vilka specialläkare enligt lönepunkt L3SL3000 i den tidigare lönesättningen som uppfyller kraven för den nya lönepunkten L3SL3200 Specialläkare med krävande uppgifter och överföra dem till den nya lönepunkten från 1.4.2021. Se närmare om användningen av den centraliserade potten, avsnitt 8.2.

Om en ST-läkare som saknar specialisträttigheter är placerad i den tidigare lönepunkten L3SL3000 till exempel för att läkaren är vikarie för en specialläkare, hör läkaren ifråga dock till lönepunkt L3SL4103 eller L3SL4100 oberoende av uppgiftens innehåll (teknisk korrigering av lönepunkten). Tillämpningen av rätt lönepunkt betyder dock inte att ifrågavarande läkares uppgiftsrelaterade lön skulle sänkas, om läkarens uppgifter fortsättningsvis är lika krävande. Särskild vikt ska dock fästas vid lönen för ST-läkare under specialiseringens slutskede (uppgifternas svårighetsgrad i relation till specialläkarna). 

Allmän beskrivning av förändringarna i lönepunkterna:

Tidigare lönepunkt 
31.3.2021

Åtgärder i den nya lönepunkten

Ny lönepunkt
1.4.2021

L3SL1100

ingen ändring

L3SL1100

L3SL1200

ingen ändring

L3SL1200

L3SL3000

Specialläkare med krävande uppgifter överförs från den tidigare lönepunkten L3SL3000

L3SL3200

Teknisk ändring av lönepunkten.

 

Lönepunkten fortsätter att gälla de specialläkare i den tidigare lönepunkten L3SL3000 som inte överförs till den nya lönepunkten L3SL3200.

L3SL3100

L3SL4103

ingen ändring

L3SL4103

L3SL4100

ingen ändring

L3SL4100

L3SL5000

ingen ändring

L3SL5000

8.2 Fördelningen av den centraliserade potten i bilaga 3

Den centraliserade potten på 0,5 procent enligt bilaga 3 kan användas för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna i lönepunkt L3SL3200. Om de uppgiftsrelaterade lönerna för specialläkare som överförts till lönepunkten blir mindre än grundlönen i lönepunkten, ska av potten användas den andel som behövs för att höja lönerna till minst grundlönenivå. 

Dessutom kan potten användas för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna för överläkare eller läkare i motsvarande ställning. Vid arbetsvärderingen för anställda som hör till lönepunkt L3SL1200 (överläkare och läkare i motsvarande ställning) ska beaktas kliniska arbetsuppgifter som fokuserar på ansvar för vårdkedjor, utveckling, serviceprocessen eller forskning. Avsikten är att inte fördela potten på överläkare vars arbete fokuserar på administrativt arbete.

I lönepunkt L3SL3100 har grundlönenivån höjts. Om de uppgiftsrelaterade lönerna för specialläkare blir mindre än den nya grundlönen, ska potten användas också för att justera den uppgiftsrelaterade lönen i denna lönepunkt till grundlönenivån.

Om inga justeringar av de nedre gränserna behövs, ska hela potten användas för att justera de uppgiftsrelaterade lönerna i första hand till lönenivåerna i lönepunkterna L3SL3200 och L3SL1200 genom att rikta justeringen till specialläkare med sådana arbetsuppgifter som beskrivs ovan. 

Avsikten är inte att fördela den centraliserade potten på ST-läkare.

 

9 Liite 4 Sjukhustandläkare

9.1 Lönesättningen för specialtandläkare från 1.4.2021

För bilaga 4 innebär lönesättningsreformen att lönepunkten ”L4SH5000 Specialtandläkare/sjukhustandläkare med specialtandläkarrättigheter” som är i kraft 31.3.2021 delas i två delar med egna lönepunkter. Tekniskt genomförs reformen genom att två nya lönepunkter, L4SH4100 och L4SH4200, införs.

Specialtandläkare med krävande uppgifter L4SH4200

Den nya lönepunkten L4SH4200 (Specialtandläkare med krävande uppgifter) tillämpas på tandläkare med specialtandläkarrättigheter som arbetar som specialtandläkare i uppgifter som kräver fördjupad kompetens. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialtandläkare. Den kliniska kompetensen kan även härstamma från någon annan specialitet. 

Sådana uppgifter är till exempel uppgiften som så kallad ansvarig specialtandläkare/senior eller någon annan uppgift som kräver fördjupad och/eller omfattande kompetens eller specialkunskap.

Lönepunkten omfattar sådana krävande uppgifter för specialtandläkare som i huvudsak består av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning).    

Specialtandläkare L4SH4100
Villkoren för tillämpning av lönepunkt L4SH4100 har inte ändrats jämfört med lönepunkt L4SH5000.

Arbetsgivarens åtgärder
Arbetsgivaren bestämmer om lönepunktsindelningen (se avsnitt 5 om förhandlingarna). Arbetsgivaren ska bedöma och avgöra vilka specialtandläkare enligt lönepunkt L4SH5000 i den tidigare lönesättningen som uppfyller kraven för den nya lönepunkten L4SH4200 Specialtandläkare med krävande uppgifter och överföra dem till den nya lönepunkten från 1.4.2021.

Allmän beskrivning av förändringarna i lönepunkterna:

Tidigare lönepunkt  31.3.2021

Åtgärder i den nya lönepunkten

Ny lönepunkt 1.4.2021

L4SH1000

ingen ändring 

L4SH1000

L4SH2000

ingen ändring 

L4SH2000

L4SH5000

Specialtandläkare med krävande uppgifter överförs från den tidigare lönepunkten L4SH5000

L4SH4200

Teknisk ändring av lönepunkten.

 

Lönepunkten fortsätter att gälla de specialtandläkare i den tidigare lönepunkten L4SH5000 som inte överförs till den nya lönepunkten L4SH4200.

L4SH4100

L4SH7003

ingen ändring 

L4SH7003

L4SH7000

ingen ändring 

L4SH7000

9.2 Fördelningen av den centraliserade potten i bilaga 4

Grundlönen i lönepunkt L4SH4100 (specialtandläkare) har höjts mer än den allmänna förhöjningen. Om de uppgiftsrelaterade lönerna för specialtandläkare i lönepunkt L4SH4100 efter den allmänna förhöjningen blir mindre än grundlönen, ska den centraliserade potten användas för att höja den uppgiftsrelaterade lönen till grundlönenivå.

Om de uppgiftsrelaterade lönerna för specialtandläkare som överförts till lönepunkt L4SH4200 blir mindre än grundlönen i lönepunkten, ska av den centraliserade potten användas den andel som efter den allmänna förhöjningen behövs för att höja lönerna till minst grundlönenivå.

Då ovan nämnda justeringar av de nedre gränserna är gjorda, ska återstoden av den centraliserade potten i första hand användas för att höja de uppgiftsrelaterade lönerna i lönepunkt L4SH4200. Den centraliserade potten kan fördelas mellan anställda som hör till lönepunkt L4SH2000 enligt de kriterier som enligt bilaga 3 gäller fördelningen av den centraliserade potten mellan anställda som hör till lönepunkt L3SL1200.

Den centraliserade potten kan också användas till att höja de uppgiftsrelaterade lönerna i lönepunkt L4SH4100 (specialtandläkare) men inte fördelas till ST-tandläkare/legitimerade tandläkare. 

 

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Arbetsmarknadsdirektör    Markku Jalonen

Förhandlingschef    Henrika Nybondas-Kangas

 

Bilagor

1 Ändrade bestämmelser i bilagorna 1–4
2 Excel-verktyg för beräkning av potterna som stöd för den lokala verksamheten

 

Ytterligare information

Henrika Nybondas-Kangas

Henrika Nybondas-Kangas

förhandlingschef
Telefon:
+358 9 771 2100
Mobiltelefon:
+358 50 357 4233
E-post:
Henrika.Nybondas-Kangas@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
Sosiaali- ja terveydenhuollon ja varhaiskasvatuksen osaamisalue

Virpi Taavitsainen

ledande arbetsmarknadsombudsman
Telefon:
+358 9 771 2185
Mobiltelefon:
+358 50 570 3882
E-post:
Virpi.Taavitsainen@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
Sosiaali- ja terveydenhuollon ja varhaiskasvatuksen osaamisalue