Suomeksi
Cirkulär
9/11
Till kommunstyrelserna och samkommunerna

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringsmöjligheter för dem

Syftet med detta cirkulär är att informera kommunerna om vikten av arbetslivsutvecklingen och om tillgängliga finansieringsmöjligheter för utvecklingsprojekt. Vi rekommenderar att cirkuläret behandlas i kommunens ledningsgrupp och i arbetarskydds- och samarbetsorganisationerna.

 

Vikten av arbetslivsutveckling i kommunerna

Målet för kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt är att förbättra resultaten i serviceverksamheten, utveckla den strategiska personalledningen och förbättra personalens arbetslivskvalitet och arbetshälsa. Eftersom arbetslivsutvecklingen bygger på lokala behov bör varje kommunorganisation ta reda på sina egna utvecklingsbehov och utarbeta egna utvecklingsplaner för arbetet och personalen.

 

Arbets- och arbetslivsutvecklingen är en kontinuerlig och daglig verksamhet på arbetsplatserna. Arbetet utförs i huvudsak av kommunerna eller samkommunerna själva. Det kan finnas tillgänglig expertis för utvecklings-arbetet och stödjandet av arbetsplatserna i den egna organisationen eller i någon annan kommunorganisation inom regionen.

 

En god arbetslivsutveckling kan också stödjas av forskning, då utvecklingsprojekten genomförs med hjälp av vedertagna, evidensbaserade forsknings- och utvecklingsmetoder. Funktionsdugligheten och effekterna hos de utvecklingsverktyg som används i metoderna har säkerställts i samband med tidigare forsknings- och utvecklingsprojekt. Genom ett forskningsbaserat tillvägagångssätt kan man nå önskad effekt säkrare än med andra metoder och undvika skadeverkningar.

 

Ett framgångsrikt utvecklingsprojekt för arbetslivet förutsätter samarbete. Det är viktigt att säkerställa att ledningen och personalen förbinder sig att utveckla arbetslivet och utnyttja utvecklingsresultaten i den dagliga verksamheten efter projektet.

 

I samband med utvecklingsverksamheten bör arbetsgivaren också reda ut om det finns behov av och tillgång till  extern experthjälp. Kommunen kan också kontakta eventuella finansiärer (se bilaga) för att få en uppfattning om huruvida det är möjligt att få externt stöd för projektet.

 

Det är också fördelaktigt för kommunernas utvecklingsverksamhet att genom gemensamma projekt bilda nätverk med andra kommuner och samkommuner, organisationer inom tredje sektorn och till och med lokala företag.

 

I bilagan presenteras några nationella finansieringsalternativ för kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt.

 

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

 

Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen


Utredningschef Margareta Heiskanen


Bilaga

Promemoria om kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt 
och finansieringen av dem på 2010-talet