Blogginlägg

Reformen av sysselsättningsförvaltningen är halvfärdig

Med en revidering av sysselsättningsförvaltningen ville regeringen stödja sysselsättningen. På grund av missnöje med arbetsförvaltningen och kommunerna har regeringen sökt en lösning i företagsverksamheten. Över två år har vi nu hållit oss till vad som visat sig vara en törnbeströdd stig.

Det utlovade heltäckande förslaget har ännu inte getts. Helhetsbilden skapas som en följd av flera olika processer och författningsprojekt – parallella beredningar har avancerat i olika takt, men avhängiga av varandra.

Exempelvis har man bett arbetsmarknadsparterna om ståndpunkter i frågan om sanktioner inom utkomstskyddet, fastän det ännu är oklart hurdan den kommande arbetskraftsservicen kommer att vara och hur den ska ordnas.

Regeringen har skapat osäkerhet genom sin riktlinje att lägga ner arbets- och näringsbyråerna och påbörda landskapen ansvaret för skötseln av sysselsättningen. Arbetskraftsservicen ska ordnas med hjälp av företag för tillväxttjänster.

Stora kommuner har erbjudit hjälp

I synnerhet de stora kommunerna har föreslagit att de åtar sig ett större ansvar för att främja sysselsättningen.

Som arbetsgivare sysselsätter kommunerna och samkommunerna ungefär en femtedel av arbetskraften. Kommunerna producerar och tillhandahåller tjänster vars existens är en förutsättning för företagssektorns framgång. De använder omkring 850 miljoner per år på främjande av sysselsättningen. Kommunerna främjar också den lokala näringsverksamheten.

Det sysselsättningspolitiska kommunförsöket genererade goda erfarenheter. De pågående regionala sysselsättningsförsöken skapar i varje fall en grund för praktiska åtgärder för att uppfylla landskapens sysselsättningsansvar. Till följd av förseningen i landskaps- och vårdreformen är det nödvändigt att fortsätta försöken fram till 2020.

Arbets- och näringsministeriets beredning har väckt kritik i kommunerna som anser att deras kunnande, goda praxis och resurser går förlorade i den kommande reformen. Åtminstone borde man göra det möjligt för landskapen att avtala om att kommunen kan vara den som tillhandahåller servicen.

Det finns ännu tid för att sammanslå resurserna och sysselsättningsansvaret så som det skrevs in i regeringsprogrammet enligt den danska modellen.

Många lagar är ännu oskrivna

Lagen om regionutveckling och tillväxttjänster är på politisk nivå öppen. De så kallade substanslagarna, förslagen gällande offentliga rekryterings- och kompetenstjänster, finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster samt privata rekryteringstjänster, är fortfarande under tjänstemannaberedning.

Flera detaljer måste ytterligare ses över. Därför är det fortfarande möjligt att beakta kommunsektorns förslag.

När systemet för social-, hälsovårds- och arbetskraftstjänster revideras i grunden bör man också fästa särskild vikt vid integreringen av tjänsterna och vid att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en multiprofessionell service för de arbetssökande som behöver denna typ av service.

Jorma Palola

Neuvottelupäällikkö Jorma Palola

Jorma Palola är förhandlingschef inom KT:s kompetensområde för utveckling av personalresurserna. Till utbildningen är han juris licentiat. Palola har arbetat med olika uppgifter vid KT sedan början av 1990-talet med undantag för arbetsperioder vid Helsingfors universitet, Kommunförbundets Brysselkontor och Undervisningsministeriet.

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.