Vanliga frågor
AKTA

Vi har en ny arbetstagare som tidigare haft tre månaders praktik i kommunen. Ska praktiktiden beaktas när den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg enligt AKTA beräknas?

Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.

AKTA kap. II § 12

Vanliga frågor
AKTA

Betalas semesterpenning när arbetstagaren häver en visstidsanställning? Orsaken till hävningen är att arbetstagaren fått en tillsvidareanställning hos en annan arbetsgivare.

Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.

AKTA kap. IV § 18 mom. 3

Vanliga frågor
AKTA

Kan arbetsgivaren och den anställde komma överens om att ingen semester tas ut under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9)?

Det är möjligt att ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren och den anställde kan till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 tas ut under perioden 1.1.2017–30.4.2018. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2018. När parterna kommer överens om semestern är det inget tvång att ta ut semester under semesterperioden 2.5–30.9.2017.

Överenskommelse ska ingås separat för varje semester. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om semestern ingåtts.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Vanliga frågor
AKTA

Måste alltid minst 10 dagar av semestern tas ut som en sammanhängande ledighet? Arbetstagaren skulle vilja dela upp semestern i flera delar, en vecka i taget. Arbetsgivaren skulle inte ha något emot det.

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8).

Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Vanliga frågor
AKTA

En tillsvidareanställd person med byråarbetstid är alterneringsledig 29.7.2016–30.4.2017. Hur tjänar personen in semester och hur beaktas dagar som är likställda med arbetade dagar?

Av alterneringsledighet beaktas högst 30 kalenderdagar per kvalifikationsår som dagar likställda med arbetade dagar. Den anställde ska ha arbetat minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses ha så många arbetstimmar som den skulle haft om den anställde hade arbetat den dagen.

Kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017:
April, maj, juni och juli 2016 är fulla kvalifikationsmånader.

Till perioden 1.4–28.7.2016 kan man förlägga både de förutsatta 22 arbetsdagarna och semesterdagar som tjänats in under kvalifikationsåret 2015–2016.

När alterneringsledighet övervägs är det viktigt att arbetsgivaren ser till att en så stor del som möjligt av det föregående kvalifikationsårets semesterdagar har tagits ut före alterneringsledigheten.

Arbetsgivaren kan också förlägga semesterdagar till alterneringsledigheten. Arbetsgivaren och den anställde kan avtala om uttagning av semester enligt 8 § i semesterlagen, likaså om sparad ledighet enligt 12 §.

Augusti 2016 är en full kvalifikationsmånad, eftersom högst 30 kalenderdagar annan arbetsledighet beaktas under kvalifikationsåret. I exempelsituationen räknas till dessa dagar 30 kalenderdagar under tiden 29.7–27.8.2016.

Från och med september 2016 tjänas inga semesterdagar in.

Kvalifikationsåret 1.4.2017–31.3.2018:
Den anställdes alterneringsledighet fortsätter till sista april 2017. April är en full kvalifikationsmånad, om den anställde i enlighet § 4 punkt 9 arbetar minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret 2017–2018.

AKTA kap. IV § 3, § 4 punkt 9

Vanliga frågor
AKTA

Kan en tjänsteinnehavares eller arbetstagares intjänade semesterdagar flyttas till följande anställning?

Arbetsgivaren och den anställde kan innan anställningen upphör komma överens om att intjänade semesterdagar överförs till följande anställningsförhållande. Ett sådant avtal är möjligt om arbetsgivaren innan anställningen upphör beslutar om ett nytt tjänsteförordnande eller om parterna avtalar om ett nytt arbetsavtalsförhållande. Avtalet ska ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen.

Semestern fastställs separat för varje anställning. Semester överförs i den omfattning som den skulle ha om den togs ut vid den tidpunkt då anställningen upphör. Förutsättningen för att denna avtalspunkt ska tillämpas är att det uppstår ett avbrott på minst en dag mellan anställningarna.

Om den nya anställningen börjar omedelbart då den föregående upphört utan en enda dags avbrott avbryts inte intjäningen av semester.

Det lönar sig att avtala om semesteröverföring bara om man med säkerhet vet att både den överförda semestern och den semester som tjänas in under följande anställning kan tas ut under den senare anställningen. Om tiden mellan anställningarna är lång är det i allmänhet inte ändamålsenligt att avtala om överföring av semesterförmåner.

Semesterpenning kan inte överföras. Den ska betalas när respektive anställning upphör.

AKTA kap. IV § 1 mom. 5 och 6 , § 7 och 8

Vanliga frågor
AKTA

Hur ska semesterersättning betalas om anställningen för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare med full arbetstid varar 25.5–3.7.2017? I maj och juli blir det sammanlagt 45,9 arbetstimmar. Anställningstiden under maj och juli är sammanlagt 10 kalenderdagar.

När semesterersättningen fastställs har den anställde bara en full kvalifikationsmånad (juni). Om anställningen under den första och sista månaden (maj och juli) hade omfattat sammanlagt 16 kalenderdagar skulle dessa tillsammans utgöra en full kvalifikationsmånad. Då skulle båda förutsättningarna ha uppfyllts, dvs. anställningen hade varat 16 kalenderdagar och i de hopslagna månaderna skulle det ha ingått sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller minst 14 arbetsdagar.

Om personen har tagit ut en enda dag semester under anställningen, sammanslås inte den månad då anställningen börjar med den månad då anställningen slutar.

AKTA kap. IV § 16 mom. 2

Vanliga frågor
AKTA

Kan en arbetstagares individuella tillägg sänkas eller slopas helt?

I allmänhet sänks eller höjs ett individuellt tillägg i samma proportion som arbetstiden förändras. Om arbetstiden ändras från heltid till deltid sänks också ett individuellt tillägg i euro. Sänkningen görs i samma proportion som arbetstidsförkortningen, om inget annat har beslutats när tillägget beviljades.

Ett individuellt tillägg kan sänkas om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens arbetsprestation försämras betydligt av ett skäl som beror på den anställde själv. Den anställde ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation innan sänkningen görs. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet. Det individuella tillägget kan sänkas också när arbetsuppgifterna ändras väsentligt och lönegrunderna därför omvärderas.

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillägg. I så fall slopas tillägget när den utsatta tiden gått ut.

AKTA kap. II § 11 mom. 1 och 5

Vanliga frågor
AKTA

En arbetstagare tar sig på morgonen med egen bil från hemmet direkt till ett arbetsställe som inte är hans huvudsakliga verksamhetsställe. Ska kilometerersättningen betalas?

En arbetsresa, dvs. resa från bostaden till en verksamhets-, arbets- eller mötesplats och tillbaka berättigar i allmänhet inte till ersättningar. Om en resa från bostaden till det första arbetsstället eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till det arbetsställe som gäller i första hand, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader. I detta fall gäller det alltså att utreda om arbetsresan blir dyrare för arbetstagaren än resan från bostaden till det arbetsställe som gäller i första hand. I så fall ersätts skillnaden.

AKTA bilaga 16, § 2 mom.1–2

Vanliga frågor
AKTA

En arbetstagare blir sjuk under sin semester. Finns det någon självrisktid för flyttning av semester?

Självrisktiden vid flyttning av semester återinfördes genom en ändring av 25 § i semesterlagen 1.4.2016. Förändringen gäller situationer där en arbetstagare blir sjuk under sin semester.

Lagändringen påverkar ändå inte kommunsektorn, eftersom de kommunala kollektivavtalen har avvikande bestämmelser om flyttning av semester på grund av sjukdom.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, (förlossning eller olycksfall,) flyttas semesterdagarna eller de lediga dagarna från och med dagen för insjuknandet till en senare tidpunkt. Den anställde ska anhålla om flyttningen utan obefogat dröjsmål eller innan semestern börjar, om det är möjligt.

AKTA kap. IV § 11, SemesterL 25 §

Vanliga frågor
AKTA

Huvudförtroendemannen är förhindrad att sköta sitt förtroendemannauppdrag och ersättaren sköter dem. Till vem betalas förtroendemannaersättning?

Förtroendemannaersättning betalas också till huvudförtroendemannens ersättare, om ersättaren sköter uppdraget i minst två veckor utan avbrott. Ersättningen betalas från och med den tidpunkt då vikariatet börjar. Chefen ska meddelas om att ersättaren börjar sköta uppdraget. Förtroendemannaersättningen betalas till både den ordinarie huvudförtroendemannen och ersättaren som sköter uppdraget.

Ersättningen betalas dock inte till en huvudförtroendeman som har arbets- eller tjänstledighet utan lön.

AKTA kap. VII § 10 mom. 2

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas semesterlönen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus?

Enligt § 9 mom. 1 i allmänna delen i LÄKTA 2014–2016, som gäller 1.1.2016, höjs den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

 

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

 

När semesterlönen räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

 

Om anställningen har börjat efter 1.4 eller senare under pågående kvalifikationsår blir det ingen förhöjning av semesterlönen på grund av arvoden, eftersom det under det föregående kvalifikationsåret inte har betalats sådana arvoden i samband med denna anställning.

 

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

 

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

 

För hälsocentralläkaren fastställs semester i fyra hela veckor (4.7.2017–31.7.2017). Den ordinarie lönen är 5 750 euro. I semesterlön betalas ((5 750 €/31) x 28) x 122 % = 6 336,13 €.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas lönen under avlönad tjänstledighet för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus?

Den ordinarie lön som betalas under avlönad tjänstledighet höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid (LÄKTA allmänna delen § 7).

 

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

 

När lönen under tjänstledighet räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

 

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

 

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

 

Hälsocentralläkaren har tjänstledighet med lön i en vecka. För veckan betalas en ordinarie lön på 1 345 euro, som höjs.

 

Lön för avlönad sjukledighet = 1 345 € +(1 345 € x 22 %) = 1 345 € + 295,90 € = 1 640,90 €

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas lönen för en veterinärmedicinestuderande under avlönad tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet?

Lönen för en veterinärmedicinestuderande under avlönad tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet beräknas på personens egen ordinarie lön. LÄKTA allmänna delen § 8 mom. 2 tillämpas inte.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas lönen för en praktiserande veterinär under avlönad tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet?

I § 8 mom. 2 i allmänna delen i LÄKTA föreskrivs att om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker, betalas till veterinären vid avlönad tjänstledighet, utbytesledighet och av arbetsgivaren anvisad eller godkänd utbildning grundlönen för en hygieniker och eventuellt också arbetserfarenhetstillägg, som räknats på grundlönen. Om den praktiserande veterinärens egen uppgiftsrelaterad lön är lika stor som den lön som beräknats på detta sätt, betalas veterinärens egen ordinarie lön för de nämnda ledigheterna.

 

Exempel:

En heltidsanställd hygieniker har en grundlön på 4 185,26 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 334,82 €, sammanlagt 4 520,08 euro.

 

Praktiserande veterinär A:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. A har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 266 euro. A:s ordinarie lön är lägre än garantilönen enligt § 8 mom. 2, så lönen under tjänstledigheten, utbildningen eller utbytesledigheten betalas enligt garantilönen.

 

Praktiserande veterinär B:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. B har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro och ett individuellt tillägg på 350 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 616 euro. Eftersom B:s egen ordinarie lön är högre än en lön som beräknats enligt § 8 mom. 2, får B sin egen ordinarie lön under tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet. Se tillämpningsanvisningen för § 8.