Suomeksi
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppnaStäng
    TIM-AKA 2022–2025, i kraft från 1.5.2022

    Löner

    § 28 Effektiv användning av arbetstiden

    När tidlön eller andra löneformer är utgångspunkten att arbetstiden används effektivt.

    § 29 Bestämning av lönegrupp

    Oberoende av löneform bör en lönegrupp bestämmas för varje arbetstagare.

    § 30 Löneformer

    Löneformer enligt detta avtal är

    1. Tidlön
    2. Ackordslön
      a) Rakt ackord
      b) Delackord

    Utöver tid- eller ackordslön kan som kompletterande löneform användas särskilda arvoden enligt § 33.


    Tillämpningsanvisning

    Valet av löneform för varje arbete bör grunda sig på att löneformen bidrar till att arbetet sköts på ett ändamålsenligt sätt.

    Oberoende av löneformen betalas arbetstidsersättningar enligt detta avtal (ersättning för skift-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och övertidsarbete m.m.), och minimitiminkomsten för varje arbete är den inkomst som arbetstagaren skulle få om han eller hon utförde samma arbete mot tidlön.

    Ackordslön och särskilt arvode ger arbetstagaren större möjligheter att själv påverka sin lön. I egenskap av sporrande löneformer främjar de också produktiviteten i arbetet. Ackordslönen bestäms helt eller delvis utgående från arbetsmängden och de särskilda arvodena bestäms helt eller delvis utgående från arbetsresultatet.


    § 31 Tidlön

    mom. 1 Definition

    Tidlön är en löneform där arbetstagarens lön räknas ut på basis av arbetstiden så att grundtimlönen och tidlönerelaterade tillägg enligt kollektivavtalet används som lönegrunder.

    mom. 2 Lönegrunder

    Med tidlön avses summan av följande lönefaktorer:

    Grundtimlönen bestäms efter yrkesbeteckning enligt bilaga 1 och 2. I grundtimlönen beaktas genomsnittligt de värderingsfaktorer och arbetsmiljöfaktorer som är permanenta.

    De särskilda tillägg (bilaga 3) som betalas på grundval av antingen arbetserfarenhet, personliga egenskaper eller arbetsmiljö, är:

    1. arbetserfarenhetstillägg
    2. individuellt tillägg
    3. arbetsmiljötillägg.

    mom. 3 Användning av tidlön

    Tidlön används bl.a. i följande fall:

    • När arbetet till sin natur är sådant att mängden arbetsprestationer endast har en liten direkt betydelse för hur effektivt arbetsuppgifterna utförs.
    • När förutsättningarna för ackordslön inte uppfylls, till exempel om arbetstagaren har bristfällig arbetserfarenhet, arbetet är ovanligt eller arbetsmetoderna inte är vedertagna, eller om det förekommer omfattande störningar i produktionen eller stora variationer i arbetsförhållandena.

    mom. 4 Lön för tillfälligt arbete

    Om en arbetstagare är förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete eller om det annars finns behov, är arbetstagaren skyldig att tillfälligt utföra också annat arbete. För sådant arbete betalas den lön som det tillfälliga arbetet förutsätter. Om arbetet är lägre avlönat, betalas dock en lön som motsvarar arbetstagarens eget yrke eller arbete under den pågående och den därpå följande löneperioden.

    § 32 Ackordslön

    mom. 1 Definition

    Med ackordslön avses alla de löneformer där lönens storlek direkt bestäms enligt mängden prestationer.

    mom. 2 Tillämpningsvillkor

    Arbetstagaren bör i mån av möjlighet ges tillfälle att utföra arbete mot prestationslön, om arbetets art tillåter det och det lönetekniskt är möjligt.

    mom. 3 Lönegrunder

    Vid rakt ackord bestäms timinkomsten helt enligt mängden utfört arbete (antalet prissatta prestationer).

    Vid delackord består timinkomsten dels av en fast del som betalas per timme, dels av en rörlig del som är beroende av arbetsmängden (antalet prissatta prestationer).

    De särskilda tilläggen enligt bilaga 3 ingår i ackordslönen.

    mom. 4 Allmänna förutsättningar för användning av ackordslön

    Ackordslön kan användas under följande förutsättningar:

    • de lokala parterna kommer gemensamt överens om användningen av ackordslön
    • när alla kostnadsfaktorer beaktas blir kostnaderna per arbetsprestation mindre än om tidlön används
    • arbetsmetoderna är fastslagna
    • nivån på organiseringen av arbetet är åtminstone tillfredsställande
    • den sporrande delen av lönen bör vara sådan att den inte inverkar negativt på t.ex. kvalitetsnivån, lönsamheten i arbetet eller arbetarskyddet
    • arbetsmängden kan mätas
    • ackordspriserna motsvarar de arbetsmetoder som använts
    • arbetstagaren kan själv påverka arbetstakten och arbetets mängd.

    mom. 5 Lönesättningar för privata sektorn

    I de arbeten för vilka kommunen eller samkommunen inte har någon egen ackordslönesättning kan man i tillämpliga delar iaktta motsvarande lönesättningar som avtalats mellan arbetsmarknadsorganisationerna inom de privata branscherna. Om förändringar i dessa lönesättningar inträffar under detta avtals giltighetstid, tas de ändrade lönesättningarna i bruk vid samma tidpunkt som de trätt i kraft inom de privata branscherna.

    mom. 6 Minimilönesättning

    Lokala avtal kan ingås om andra ackordslöner än de som anges i bilaga 4. Lönesättningarna för lokala avtal om ackordslöner ska vara sådana att miniminivån vid normalt ackordarbetstempo är 30 % högre än den lägsta grundtimlönen i respektive lönegrupp. Den lägsta nivån bestäms i lönegrupp I enligt lönegrupp I C och i lönegrupp II enligt lönegrupp II B. I lönesättningsgrunderna i avtal om ackordslön fastställs hur en förändring i mängden arbetsprestationer inverkar på inkomsten.

    Överenskommelse om lokal ackordslönesättning ska ingås innan arbetet inleds. Om det efter att arbetet inletts konstateras att lönesättningen är felaktig, kan den under arbetets gång ändras, dvs. höjas eller sänkas.

    Om en arbetshelhet sträcker sig över gränsen mellan två löneperioder ska minst 90 % av den beräknade slutliga ackordinkomsten betalas som förskottslön för ackordet. Man ska om möjligt mäta ackordet och betala grundpenningar åtminstone varje kvartal.

    mom. 7 Lön för avbrottstid

    Om det uppkommer avbrott i ackordsavlönat arbete, med undantag av sådant arbete som avses i bilaga 4, av någon orsak som inte beror på arbetstagaren, t.ex. för att man blir tvungen att vänta på arbetsmaterial, ska för arbetstagaren under tiden för avbrottet om möjligt ordnas annat arbete som motsvarar arbetstagarens yrkesskicklighet. Om något arbete inte kan ordnas, betalas medeltimlönen för varje timme under det avbrutna ackordet.

    En arbetstagare med ackordslön kan vid behov tillfälligt också förflyttas från sitt eget ackord till något annat arbete. För sådant arbete betalas lön enligt det tillfälliga arbetet. Om det tillfälliga arbetet är sämre avlönat och annat än ackordsavlönat arbete, betalas dock medeltimlön för arbetstagarens eget ackord under den pågående och den därpå följande veckan.

    § 33 Särskilda arvoden

    mom. 1 Definition

    Med särskilda arvoden avses arvoden som inte direkt är beroende av mängden arbetsprestationer och som betalas på basis av faktorer som har att göra med utförandet av ett arbete eller arbetsresultatet (t.ex. den tid en maskin är i gång eller en maskins verkningsgrad, råvaruinbesparingar, produktens kvalitet, mängden utskottsvaror m.m.).

    mom. 2 Prissättning

    Prissättningen för ett särskilt arvode bör grunda sig på sådana mätbara faktorer som är kopplade till utförandet av arbetet eller till arbetsresultatet, men som inte direkt har att göra med mängden arbetsprestationer. Sådana grunder för särskilda arvoden kan vara t.ex.

    • kvalitetsnormer för arbetsprestationer, på basis av vilka det är möjligt och ändamålsenligt att bestämma ett s.k. kvalitetsarvode
    • råvaruinbesparingar eller andra särskilda kostnadsinbesparingar i samband med arbetet vilka kan konstateras genom uträkningar och på basis av besparingarna bestämmas som ett slags inbesparingsarvode.

    Prissättningsgrunderna utreds utgående från ett tillräckligt stort material. Arvodets storleksklass bestäms med hjälp av en lämplig koefficient så att belöningen som arvodet utgör leder till förbättrad lönsamhet med beaktande av samtliga kostnadsfaktorer.

    mom. 3 Förutsättningar för användning av särskilt arvode

    Särskilt arvode kan tas i bruk i anslutning till alla löneformer i enlighet med de synpunkter som arbetsgivaren framför.

    Grundförutsättningen är att användningen av arvodet kan anses leda till en sänkning av totalkostnaderna per prestationsenhet och att betalningen av arvodet grundar sig på arbetsgivarens ensidiga beslut och att hävning av beslutet inte ger rätt till inkomstkompensation.

    § 34 Avbrott i arbetet och omplacering i lägre avlönat arbete

    mom. 1 Tillämpning av bestämmelserna

    Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på alla löneformer.

    mom. 2 Avbrott i arbetet

    Om en arbetstagare till följd av avbrott i arbetet på grund av regn, köld eller något annat naturhinder inte kan utföra sitt arbete, ska man för denna tid försöka ordna något annat arbete för arbetstagaren. Lön för väntetid betalas inte till följd av avbrott på grund av regn, kyla eller något annat naturhinder.

    mom. 3 Omplacering i lägre avlönat arbete

    Om en arbetstagare till följd av olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som inträffat i arbete i kommunen eller samkommunen blivit oförmögen att utföra sitt tidigare arbete och till följd av detta på basis av ett läkarutlåtande omplaceras i ett annat, väsentligt lägre avlönat arbete som motsvarar arbetsförmågan, betalas för detta arbete en lön som motsvarar arbetstagarens tidigare lön minskad med ett belopp som motsvarar den av kommunen eller samkommunen bekostade livräntans fyllnadsränta eller olycksfallspension.

    Om löneförhöjningar har verkställts efter den ovan nämnda tidpunkten, justeras den tidigare inkomsten med motsvarande belopp.

    mom. 4 Avsevärt nedsatt arbetsförmåga

    Då det är fråga om någon annan än en i mom. 3 avsedd arbetstagare, vars arbetsförmåga är avsevärt nedsatt, avtalar arbetsledningen med arbetstagaren och arbetstagarnas förtroendeman om skälig lön för arbetet.

    § 35 Uträkning och justering av medeltiminkomsten

    mom. 1 Uträkningsregel

    Medeltiminkomsten är det aritmetiska medeltalet av medeltiminkomsterna uträknade på två kvartal.

    • beräkningsgrund för februari, mars och april är föregående års II och IV kvartal
    • beräkningsgrund för maj, juni och juli är föregående års III och innevarande års I kvartal
    • beräkningsgrund för augusti, september och oktober är föregående års IV och innevarande års II kvartal
    • beräkningsgrund för november och december är innevarande års I och III kvartal och för januari föregående års I och III kvartal.

    Medeltiminkomsten räknas ut i enlighet med den betalda eller till betalning förfallna lönen för arbetad tid, med undantag av den förhöjningsdel som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller för sådant övertidsarbete eller mertidsarbete i skiftarbete som utförts med stöd av lag eller avtal, genom att lönen divideras med motsvarande antal arbetstimmar. Löneperioderna följer uträkningsperioderna så, att då en löneperiod infaller under två olika uträkningsperioder, räknas löneperioden till den föregående uträkningsperioden om minst hälften av löneperiodens dagar infaller under den.

    Som lön för arbetad tid betraktas

    • den lön som betalas i ackords- eller annat prestationsavlönat arbete samt tidlön inklusive eventuella individuella tillägg, arbetserfarenhetstillägg och arbetsmiljötillägg 
    • individuellt tillägg som betalas till huvudförtroendemannen
    • ersättning till arbetarskyddsfullmäktig.
    • skiftpåslag, kvälls- och nattillägg, lördagspåslag
    • förhöjning för exceptionell arbetstid
    • ersättning för veckovila
    • den ersättning på 7,4 % som betalas i oavbrutet treskiftsarbete
    • söckenhelgsersättning som betalats för arbetad tid samt söndagspåslag på 100 %, oberoende av om det är fråga om övertidsarbete, nödarbete eller ordinarie arbete.

    Som lön för arbetad tid betraktas dock inte

    • de höjningsdelar för övertidsarbete och mertid i skiftarbete som avses i § 20 och § 12 mom. 8 i kollektivavtalet och ersättning som betalats för outtagna lediga dagar i treskiftsarbete
    • s.k. toffelpenning
    • beredskapsersättning
    • söckenhelgsersättning som inte betalats för arbetad tid
    • särskilda arvoden, om de inte intjänas och betalas per löneperiod
    • verktygsersättningar
    • lön som betalats för avlönade arbetsledighetsdagar och lediga dagar
    • kostpenning
    • lön under semester, sjukfrånvaro och familjeledighet
    • andra eventuella lönefaktorer som inte betalats för arbetad tid.

    mom. 2 Uträkningsregel i undantagsfall

    Om den aritmetiska medeltiminkomsten inte skäligen kan räknas ut på det sätt som anges i mom. 1, eller om detta uträkningssätt leder till ett orimligt resultat, ska den lön som betalas för avlönade perioder av befrielse från arbetet uppskattas enligt vad arbetstagaren under den tiden sannolikt skulle ha intjänat om han eller hon hade arbetat.

    mom. 3 Höjning av medeltiminkomsten

    Om arbetstagarnas löner höjts genom en eller flera allmänna förhöjningar efter att medeltiminkomsten enligt mom. 1 och 2 räknades ut, höjs medeltiminkomsten i motsvarande mån med ett belopp som avtalsparterna särskilt kommer överens om.

    § 36 Yrkesutveckling, lärotider och förkortningar av lärotider

    mom. 1 Tid i arbete

    Till en arbetstagare som skaffat sig yrkeskompetens i läroavtalsförhållande eller i minst 3 år arbetat som medhjälpare för en yrkesarbetare i arbete som ger utveckling för yrket betalas yngre yrkesarbetares lön. Till en arbetstagare som arbetat som yngre yrkesarbetare i 3 år betalas äldre yrkesarbetares lön.

    mom. 2 Förkortning av tid i arbete

    Den tid i arbete som betalning av yrkesarbetares lön förutsätter förkortas med 18 månader på basis av tvåårig yrkesskola vilken arbetstagaren med godkända betyg genomgått inom sitt arbetsområde, och med 27 månader på basis av minst treårig yrkesinriktad grundexamen.

    Om en arbetstagare inte har en ovan nämnd yrkesutbildning, förkortar en annan sådan yrkesutvecklande yrkeskurs i skolform vilken slutförts med godkända betyg den tid i arbete som utgör en förutsättning för betalning av yrkesarbetares lön, med en tid som motsvarar kurstiden.

    Avlagd yrkesexamen som godkänts av utbildningsstyrelsen förkortar med 12 månader den tid i arbete som utgör en förutsättning för betalning av yrkesarbetares lön.


    Tillämpningsanvisning

    Yrken som avses i denna paragraf är

    bilmontör, bilelmontör, finmekaniker, svetsare, fräsare, målare, plåtslagare, telefonmontör, rörmontör, snickare, smed, svarvare, elmontör, maskinmontör, filare och övriga motsvarande yrken.


    § 37 Lönebetalning

    mom. 1 Löneperiod

    Lönen betalas varannan vecka eller två gånger i månaden eller, enligt lokalt avtal, en gång i veckan. Medan anställningen pågår förfaller penninglön till betalning senast den sjunde arbetsdagen efter löneperiodens utgång.

    Om ett sådant arbetstidssystem som avses i § 9 mom. 3 och 4 används, kan man avvika från det ovan sagda genom att betala periodlön.

    mom. 2 Förfallodag

    Om en penninglön förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton, en helgfri lördag eller en vardag då de system bankerna allmänt använder för betalningstransaktioner mellan banker enligt ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen inte är i bruk på grund av ett beslut från Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, räknas närmast föregående vardag som förfallodag.

    mom. 3 Betalning av lön

    Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett.

    Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.

    Lönen kan betalas kontant endast av sådana tvingande skäl som avses i 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse).

    mom. 4 Lönespecifikation

    I samband med lönebetalningen ska löntagaren ges en specifikation där grunderna för lönebestämningen och innehållningarna för olika ändamål framgår.