§ 21 Tillämpning av arbetstidslagen

mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

På arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen (872/2019) tillämpas utöver bestämmelserna i detta kapitel följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal eller i bilaga 3:

• 6 § (skiftarbete)
• 8 § (nattarbete)
• 9 § (dygnsarbetstiden för motorfordonsförare)
• 10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid)
• 12 § (flextid)
• 13 § (utökad flextid)
• 14 § (arbetstidsbank, alternativ HYRKA § 36 mom. 2)
• 15 § (förkortad arbetstid)
• 17 § (arbetstagarens samtycke)
• 18 § (maximiantalet arbetstimmar)
• 19 § (nödarbete)
• 22 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod)
• 24 § 3 mom. (paus för motorfordonsförare)
• 25 § (dygnsvila)
• 26 § (motorfordonsförares dygnsvila)
• 29 § (utjämningsschema för arbetstiden)
• 31 § (individuell körjournal)
• 32 § (arbetstidsbokföring)
• 39 § (dispens)
• särskilda bestämmelser i 8 kap. (bestämmelsernas tvingande natur m.m.)
• särskilda bestämmelser i 9 kap. (tid för väckande av talan, straffbestämmelser mm.)

mom. 2 Unga arbetstagare

På arbetstagare under 18 år tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993).

§ 22 Arbetstid

mom. 1 Tid som räknas som arbetstid, definition

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden

Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden

Restid räknas in i arbetstiden om

1. resan är att betrakta som en arbetsprestation eller
    
2. det är fråga om en resa från ett arbetsställe till ett annat under arbetsdagen eller
    
3. det är fråga om färd eller transport från en avfärdsplats som chefen har bestämt till den plats där arbetsuppgiften ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen.

Om restiden räknas som arbetstid, beaktas den i fullgörandet av den ordinarie arbetstiden och den kan också ge upphov till mertids- och övertidsarbete.

Exempel 1

En arbetstagare beordras föra utrustning till arbetsgivarens andra verksamhetsställe. Resan dit räknas som arbetstid, eftersom det handlar om utförande av arbetsuppgifter. Återresan räknas inte som arbetstid om det inte kan anses vara fråga om utförande av arbetsuppgifter. Om återresan har skett under ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 2

Om arbetstagaren vid arbetsdagens början anländer till avfärdsplats A som arbetsgivaren bestämt, och gemensam transport ordnas därifrån till plats B där arbetet utförs, räknas restiden från A till B och tillbaka som arbetstid.

mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden

Den tid som använts för en resa som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte som arbetstid, om inget annat följer av mom. 3.  

Tillämpningsanvisning

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen eller verksamhetsstället och tillbaka samt restiderna vid resor som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetstagaren har använt arbetstid till resor som arbetsuppgifterna förutsätter räknas restiden inte som arbetstid, men arbetstagarens dagliga arbetstid förlängs inte på grund av resan. Den ordinarie arbetstiden får bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in. Samma tolkning gäller om arbetsgivaren beordrar arbetstagaren att komma till arbetsgivarens verksamhetslokaler mitt under en överenskommen distansarbetsdag.  

Exempel 3

En arbetstagare åker på morgonen på arbetsresa från sin bostad till en annan stad för att delta i en kundträff som arbetsuppgifterna förutsätter. Resan från bostaden till kundträffen och tillbaka till bostaden räknas inte in i arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden får ändå bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden

Tid som används till utbildning räknas som arbetstid, om arbetsgivaren bestämt att arbetstagaren ska delta i utbildningen.

Tillämpningsanvisning

Om det är fråga om utbildning som arbetsgivaren inte bestämt och som därmed inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja arbetstagaren tjänstledighet för utbildningen.

Kompletterande utbildning, se § 94.

mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som arbetet kräver, räknas som arbetstid också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under arbetstagarens lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte som arbetstid. Om restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren ska vid behov visa ett intyg över vilken tid som åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.

mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare

En arbetstagare får under arbetstid gå på undersökningar på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, om undersökningen inte går att ordna utanför arbetstiden. Den tid som åtgått till undersökningen räknas inte som arbetstid. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid. Om undersökningen inklusive restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig till denna del och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Undersökningar bör i första hand ske utanför arbetstiden. Om detta inte är möjligt, till exempel för att undersökningen utförs endast vissa tider eller det är fråga om ett akut behov av undersökning, kan en undersökning tillåtas under arbetstid.

Avtalsbestämmelsen gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som företagits på eget initiativ, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som utförts i samband med ett sådant läkarbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ. Om arbetstagaren tillåts ett sådant besök på arbetstid ska arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska beviljas ledighet utan lön för tiden för undersökning eller behandling eller om den förlorade arbetstiden ska arbetas in.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd.

Om en gravid arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa arbetstagaren en annan tidpunkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande undersökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs. Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrangemangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utom arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran visa en utredning där det framgår att undersökningen anknyter till graviditeten och att det är nödvändigt att utföra den under arbetstid. Besöket ska genomföras så att onödig förlust av arbetstid undviks.

Se också tillämpningsanvisningen för § 82 mom. 3: Beviljande av sjukfrånvaro på grund av plötslig tandsjukdom.

§ 23 Hur arbetstiden förläggs

mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än 4 timmar ska inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete

Vid periodarbete arrangeras arbetsskiften om möjligt så att ett dagskift är högst 10 timmar långt och ett nattskift högst 12 timmar.

mom. 4 Fem dagars arbetsvecka

Om inte verksamhetens art kräver något annat, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid förläggas till 5 arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagaren i mån av möjlighet ges 2 på varandra följande lediga dagar under veckan.

Tillämpningsanvisning  

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.
I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge arbetstagarna samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss tidsperiod. 

§ 24 Vilotid per vecka och per dygn

mom. 1 Veckovila

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten vilotid, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan kan ordnas så att den i genomsnitt är 35 timmar under en 14-dygnsperiod. Vilotiden ska dock vara minst 24 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

Veckovila som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan på grund av till exempel semester eller någon annan tjänstledighet och ledigheten utan avbrott har varat minst den tid som anges i detta moment (35 eller 24 timmar), anses veckovilan ha uppfyllts. Frånvaro från arbetet på grund av sjukdom eller tillfällig vårdledighet under arbetsdagar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan ändå inte anses motsvara det som anges i bestämmelsen.

Den genomsnittliga veckovilan ska förläggas så att arbetstagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbruten vilotid.

Exempel 4

Vilotiden under en vecka ska vara minst 24 timmar lång och vilotiden under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså veckovilan den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar, ska den sammanhängande vilotiden den andra veckan under en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om vilotiden den ena veckan har varit till exempel 30 timmar, ska minst 40 timmar oavbruten vilotid ges den andra veckan.

mom. 2 Undantag från veckovila

Veckovila behöver inte ges om

• arbetstagarens ordinarie arbetstid är högst 3 timmar per dygn
   
• arbetstagaren utför nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen
   
• arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet
   
• arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin vilotid för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång som normalt
   
• arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckovila.

mom. 3 Ersättning när veckovila inte ges

När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt behövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin veckovila, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes förkortas med en lika lång tid som veckovilan enligt mom. 1 inte har kunnat ges. Alternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det tillfälliga arbetet.

Tillämpningsanvisning  

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan veckovila som eventuellt inte har erhållits.  

Exempel 5

Om veckovilan blir kortare än vad som anges i arbetstidslagen, betalas ersättning till den del veckovilan inte uppfyllts. Om den planerade lediga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två timmar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.

mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete

I kontinuerligt skiftarbete kan vilotiden ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Vilotiden ska dock vara minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska omständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsvarande förfarande tillämpas med arbetstagarens samtycke.

mom. 5 Dygnsvila

Bestämmelser om dygnsvila finns i 25 § i arbetstidslagen.

§ 25 Daglig vilotid  

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)

En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fortgång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetstagarens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 timmars arbete hålla en rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tidpunkten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3. 

mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid

Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orimligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om måltider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägsnar sig från arbetsplatsen.  

mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar

Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om arbetstagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrättningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemanget inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

mom. 4 Rast (kafferast)

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.  

§ 26 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod

mom. 1 Utjämning av arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid under en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.  

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 29 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstidsarrangemangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 27 nedan.

mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd

När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras fackombud på begäran få uttrycka sin åsikt. Arbetstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.

§ 27 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska fackombudet på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

Enligt 30 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.

Arbetstiden planeras i regel som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsförteckningen dvs. upp till mertids- eller övertidsgränsen (planeringsgränsen). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke planeras övertidsarbete på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tidpunkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Däremot kan timantalet planeras som ofullständigt i arbetsskiftsförteckningen när kompensationsledighet ges (till exempel kompensation för nattarbete).

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byråarbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel arbetstid enligt 12 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan klockan 11.00 och 13.00. Avtal om flexibel arbetstid ersätter arbetsskiftsförteckningen.

Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteckningar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i arbetsskiftsförteckningen.

mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen

Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.  

Tillämpningsanvisning

Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på inrättningens verksamhet göras i arbetsskiftsförteckningen. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.

Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bland annat sådana verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens produktion, service eller övriga verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbemanning, som ofta uppstår till exempel vid sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd frånvaro.

Ett arbetsskift som redan börjat får ändras endast enligt överenskommelse med arbetstagaren.

Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som berörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt. 

Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning

mom. 1 Söndagsersättning

För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före dessa helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlönen räknas ut i enlighet med § 35 i detta kollektivavtal. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete, betalas dessutom övertidsersättning som räknas ut på den oförhöjda timlönen.

mom. 2 Lördagsersättning

För arbete som utförts kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas lördagsersättning  

• i periodarbete som en penningersättning på 20 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.
   
• i andra arbetstidsformer betalas en lördagsersättning på 20 procent bara för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbetstiden.  

Tillämpningsanvisning

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren är skyldig att arbeta utan mertids- eller övertidsersättning (se definitionen av ordinarie arbetstid i § 40). För mertids- eller övertidsarbete som utförs på en lördag inom allmän arbetstid eller byråarbetstid betalas ingen lördagsersättning.

Exempel 6

På ett arbetsställe som i allmänhet hade femdagarsvecka (mån-fre) planerades inom allmän arbetstid på en lördag ett arbetsskift som ingick i den ordinarie arbetstiden, varvid veckans övriga dagar var i motsvarande mån kortare. Eftersom lördagsarbetet utgjorde en del av veckans ordinarie arbetstid, betalades för denna tid lördagsersättning på 20 procent enligt detta moment.  

Vid byråarbetstid går man till väga på motsvarande sätt. Om lördagsarbetet hade utförts utöver den ordinarie arbetstiden (som mertids- eller övertidsarbete) hade lördagsersättning inte betalats vid allmän arbetstid eller byråarbetstid.

mom. 3 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.
 

§ 29 Ersättning för kvälls- och nattarbete

mom. 1 Kvällsersättning

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

mom. 2 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 procent, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. I periodarbete är kompensationsledigheten 20 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 procent.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om nattarbete finns i 8 § i arbetstidslagen.

mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete

Kompensationsledighet för nattarbete ges tidigast under följande arbetsperiod efter att nattarbetet utförts och senast inom den tid som anges i § 36 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattarbete som intjänats under tidigare perioder men det i perioden uppkommer 4 extra faktiska arbetstimmar, ska de 4 timmar av kompensationen för nattarbete som arbetstagaren gått miste om flyttas till en senare tidpunkt, alternativt betalas penningersättning för dem.

§ 30 Skiftarbete  

mom. 1 Definition av skiftarbete

Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 6 § i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 3 i detta avtal.

mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt hållas i samma skift, om man kommer överens om det med arbetstagaren eller arbetstagarens fackombud.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften anses avlösa varandra regelbundet när ett skift fortsätter högst en timme in på följande skift. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de personer som haft morgonskift övergår till att ha kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet till exempel under fem dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg enligt mom. 3 endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).

mom. 3 Skifttillägg

I tvåskiftsarbete och i sådant treskiftsarbete som avses i bilaga 3 betalas för kvällsskift en penningersättning på 15 procent och för nattskift 30 procent.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt. Betalningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete. 

§ 31 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 32 Utryckningsbetonat arbete  

mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete

Med utryckningsbetonat arbete avses sådant arbete till vilket arbetstagaren inkallas (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand har fått meddelande om detta arbete. Kallelsen ska förutsätta att arbetstagaren infinner sig i arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst fem timmar). Om arbetstagaren inkallas till arbetet högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren betalas lön inklusive eventuella övertidsersättningar och övriga arbetstidsersättningar för den arbetade tiden. Utryckningsbetonat arbete kan även vara nödarbete som avses i 19 § i arbetstidslagen.

mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader

För olägenhet som förorsakas av inkallande till utryckningsbetonat arbete och ankomsten till arbetet betalas en utryckningspenning på 19 euro, som inte hör till den ordinarie lönen. Till en arbetstagare som i en beredskapssituation eller vid ankomst till utryckningsbetonat arbete förorsakas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning  

För att utryckningspenning ska betalas krävs det att arbetsgivaren (och inte till exempel en kund) kallar in arbetstagaren eller samtycker till inkallandet. Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.
Lokalt kan man ingå ett avvikande avtal om utryckningspenningens belopp. (§ 37 eller § 3 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen)

§ 33 Beredskap  

mom. 1 Definition av beredskap

Med beredskap avses att man på arbetsgivarens initiativ kommit överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bostad och hem.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska besluta om en arbetstagare är skyldig att vara i bostadsberedskap eller fri beredskap. Innan man avtalar om beredskap ska sådana skriftliga anvisningar ges att arbetstagaren blir medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (t.ex. inom vilken tid arbetstagaren senast ska infinna sig på arbetsplatsen) inklusive ersättningsprocenten för beredskapen.

Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som använts till arbete som arbetstid, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte som arbetstid.

Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan anses vara arbetstagarens egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat arbetstagaren att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad som arbetstid, och det är då inte fråga om beredskap.

mom. 2 Beredskapsersättning

För varje beredskapstimme som arbetstagaren är skyldig att vara i beredskap betalas en penningersättning på 20–50 procent av den oförhöjda timlönen eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medfört för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och den tid som maximalt får åtgå innan arbetet inleds. Om arbetstagaren ska vara i beredskap i sin ordinarie bostad eller i dess omedelbara närhet är beredskapsersättningen 50 procent.  

mom. 3 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning

En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbetsgivaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat.  

mom. 4 Beredskap, ersättning för resekostnader  

Till en arbetstagare som vid beredskap förorsakas kostnader för att ta sig till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

§ 34 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

mom. 1 Allmänna förutsättningar

Förutsättningar för mertids-, övertids-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning samt kvälls- och nattersättning är att

1. arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
    
2. den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
    
3. arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av arbetsgivaren utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Övertidsersättning förutsätter en beordran om övertidsarbete av arbetsgivarens representant, även i distansarbete.

mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av arbetstidslagen och som är i ledande eller självständig ställning

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och skiftarbete samt beredskap tillämpas på personer i ledande och självständig ställning som inte omfattas av arbetstidslagen, om betalningen av ersättningarna har avtalats separat i arbetstagarens arbetsavtal eller man under anställningen kommer överens om det särskilt för någon situation.

Tillämpningsanvisning

Se 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen och § 2 punkt 1 i kollektivavtalet för personaluthyrningsbranschen.  

mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet

Om kompensationsledighet har antecknats för en arbetstagare i den fastställda arbetsskiftsförteckningen och arbetstagaren är sjuk under ledigheten, flyttas den del av kompensationsledigheten som antecknats under sjukfrånvaron till en senare tidpunkt enligt § 36 i detta kollektivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala en motsvarande ersättning i pengar.  

§ 35 Uträkning av arbetstidsersättningar

mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skiftarbete samt beredskap för en arbetstagare som arbetar full arbetstid får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön med

• 163 vid allmän arbetstid, periodarbete (arbetstiden per vecka i snitt 38 timmar 15 minuter)
• 158 i kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstiden per vecka i snitt 36 timmar)
• 152 vid byråarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36 timmar 15 minuter eller kortare.

mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid

Timlönen vid deltidsarbete fås genom att den ordinarie lönen för heltidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med divisorn enligt moment 1 för det arbetstidssystem som tillämpas.

Exempel 7

• Arbetstagaren utför deltidsarbete där den ordinarie lönen för en heltidsanställd med allmän arbetstid är 2 700 euro i månaden.
   
• Timlönen i detta arbete får man genom att dividera 2 700 euro med timlönedivisorn för allmän arbetstid, 163. Timlönen är då 16,56 euro.
   
• Lönedelar som hör till den ordinarie lönen, se § 17 i detta kollektivavtal.

mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete  

Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid för vilken det betalas skifttillägg enligt § 30 mom. 3 i detta kollektivavtal, räknas skifttillägget med i den timlön som höjs med 50 eller 100 procent.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte andra arbetstidsersättningar, såsom kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar.

§ 36 Hur arbetstidsersättningar ges och arbetstidsbank

mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar

Penningersättningar ska betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensationsledigheten dock ges ännu under de 4 följande kalendermånaderna. En penningersättning får också betalas senare än vad som sägs ovan, om kompensationsledighet inte har kunnat ges inom den utsatta tiden på grund av avbrott i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

I bilaga 3 finns bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete.

mom. 2 Arbetstidsbank

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i avvikelse från mom. 1 komma överens om en längre period än 4 månader under vilken kompensationsledigheter tjänas in och tas ut. Avtalet ska ingås skriftligt. Avtalet kan sägas upp i enlighet med § 37 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Genom en arbetstidsbank enligt kollektivavtalet kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstidsersättningar kan sparas och tas ut som längre sammanhängande ledigheter (arbetstidsbank, bilaga 4). Av det skriftliga avtalet ska framgå principerna för hur kompensationsledigheter sparas och tas ut. Ledigheterna ska om möjligt bestå av hela arbetsdagar.

Om en arbetstidsbank enligt kollektivavtalet tagits i bruk på arbetsplatsen, kan en arbetstidsbank enligt arbetstidslagen inte tas i bruk samtidigt.

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 74. 

§ 37 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang

mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna enligt detta avtal, ska arbetsgivaren på förhand komma överens om detta med arbetstagaren eller fackombudet i fråga. I ett avvikande arbetstidsarrangemang ska den ordinarie arbetstiden inom högst ett år utjämnas så att den i genomsnitt överensstämmer med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

Tillämpningsanvisning

Avtalet ingås skriftligt och där ska avtalas om alla de kollektivavtalsbestämmelser från vilka man avviker på grund av arrangemanget. Det kan till exempel vara fråga om att avtala om arbetstiden per dygn, övertidsgränsen per dygn, övertidsgränsen per vecka samt ändringar i arbetstidsersättningarna och i utjämningsperioden.  
Se även § 3 om lokala avtal, § 26 om utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod och § 40 om ordinarie arbetstid.  

mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som antingen är tidsbegränsade eller gäller tills vidare. Ett tillsvidare gällande avtal om avvikande arbetstidsarrangemang enligt denna paragraf kan när som helst sägas upp med tre månaders varsel, varefter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som ingåtts för viss tid upphör att gälla när den avtalade tiden löper ut.

mom. 3 Förlängning av utjämningsperioden för den maximala arbetstiden

Av tekniska orsaker eller orsaker som följer av arbetsarrangemang (t.ex. säsongsarbete) kan längden på utjämningsperioden för den maximala arbetstiden förlängas till högst 12 månader.

På lokal nivå kan ett föravtal ingås om förlängning av utjämningsperioden för den maximala arbetstiden i enlighet med § 3. Avtalets ikraftträdelse förutsätter att det fastställs på förbundsnivå. 

§ 38 Hur arbetstiden bestäms

En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad som avtalats när arbetsavtalet slöts.

§ 39 Arbetstidsformer

mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetstagaren på det sätt som närmare bestäms i detta kapitel om arbetstid eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. Arbetstidsformer enligt detta kollektivavtal är

1. allmän arbetstid
    
2. byråarbetstid
    
3. periodarbetstid
    
4. kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 3),

Tillämpningsanvisning

Även på deltidsarbetande arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel som sådana, om inget annat bestäms nedan.

mom. 2 Flexibel arbetstid

I allmän arbetstid och byråarbetstid kan flexibel arbetstid tillämpas i enlighet med bestämmelserna i arbetstidslagen.

§ 40 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal den fulla arbetstid som gäller för arbetstidsformerna enligt detta avtal och som tillämpas på arbetet i fråga.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i bilaga 3.

Vid planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan särskild ersättning (mertids- eller övertidsgränsen).

mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete

Ordinarie deltidsarbetstid är en kortare arbetstid än full ordinarie arbetstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetet och den fastställs som arbetstid per vecka eller genomsnittlig arbetstid per vecka.

mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod

Den ordinarie arbetstiden under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg är den fulla ordinarie arbetstiden eller den ordinarie deltidsarbetstiden förkortad med den söckenhelgsförkortning som anges i nästa paragraf (§ 41).

Tillämpningsanvisning

Den förkortade arbetstiden under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg anger mertidsgränsen (planeringsgränsen). Den tid som överskrider mertidsgränsen utgör mertidsarbete upp till övertidsgränsen vid full arbetstid.

§ 41 Söckenhelger

mom. 1 Definition av söckenhelg

Söckenhelger är  

• långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag och midsommarafton
   
• nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul när de infaller någon annan dag än lördag eller söndag.  

mom. 2 Söckenhelgsförkortning

Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om dessa söckenhelger inte kan vara lediga dagar, förkortas veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid för varje söckenhelg med en femtedel av den fulla ordinarie arbetstiden eller deltidsarbetstiden per vecka. Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter. Förkortningen görs inte på anställningar som inte varar en enda full arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ska göras den vecka eller arbetsperiod då söckenhelgen infaller. Förkortningen ska ges under den söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod som förkortningen gäller, åtminstone som en hel ledig dag.

Om nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en lördag eller söndag förkortar de inte arbetstiden.

Vid deltidsarbete som ordnats så att vissa veckor är arbetsveckor och andra är lediga veckor förkortas arbetstiden på grund av söckenhelg oberoende av om den infaller under en ledig vecka eller en arbetsvecka.  

I deltidsarbete är söckenhelgsförkortningen kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid.  
Om söckenhelgen infaller under semester eller tjänstledighet görs ingen söckenhelgsförkortning. 

B1 Allmän arbetstid

§ 42 Tillämpning av allmän arbetstid  

Allmän arbetstid tillämpas på alla anställda som inte har byråarbetstid, periodarbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 43 Allmän arbetstid

mom. 1 Ordinarie arbetstid

Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet att perioden är 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbetsperioden och den ska följas i enlighet med vad som bestäms närmare i § 27.  

Vid deltidsarrangemang kan utjämningsperioden vara längre, men högst 12 veckor.

Under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod förkortas arbetstiden i enlighet med mom. 2 (planeringsgräns, mertidsgräns). Om en på förhand känd frånvaro infaller under veckan eller arbetsperioden, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt mom. 3.

Protokollsanteckning

Särskilda bestämmelser om undervisningspersonal på daghem

För de arbetstagare som arbetar som daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetsvillkoren för dessa bestäms arbetstiden enligt denna paragraf. Dessutom tillämpas följande särskilda bestämmelser:

1 ) När arbetstagarens tidsanvändning planeras ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken. Allmänt taget har man räknat med att cirka 13 % av arbetstiden går åt till uppgifter utanför barngruppen. En del av arbetstiden kan användas utanför arbetsplatsen enligt närmare anvisningar av chefen. Dessutom ska tillräckligt med tid reserveras för möten med föräldrarna samt mångprofessionellt samarbete och samarbete med sakkunniga. I fråga om daghemsföreståndare som deltar i undervisningen och fostran för barngrupper bör den tid som behövs för ledning av daghemmet och chefsarbete beaktas i arbetstidsplaneringen. Arbete som räknas som övertidsarbete ska i regel utföras på arbetsplatsen. Den tid som åtgått eller mängden utfört arbete ska utredas på ett tillförlitligt sätt och arbetsgivaren ska ha gett en skriftlig beordran om övertidsarbetet.

2) Arbetstagaren ska årligen ges 5 extra lediga dagar
Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar. Som intjäningsperiod kan användas antingen verksamhetsåret 1.8–31.7, semesterkvalifikationsåret 1.4–31.3 eller ett kalenderår. Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda. En arbetstagare som innan intjäningsperioden går ut har varit anställd i arbetet i fråga i minst ett år ges fem extra lediga dagar. Annan frånvaro från arbetet än semester utgör inte dagar som likställs med arbetade dagar när rätten till dessa extra lediga dagar räknas ut. Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:

deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader
2

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de extra lediga dagarna enligt förslag av arbetstagaren. Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. I anställningar som gäller tills vidare ges ledigheten i allmänhet efter intjäningsperioden.

Om lediga dagar ges före periodens utgång, kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar. Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har arbetstagaren inte rätt till ersättning i pengar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller lediga dagar, förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

Också för deltidsanställda förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter vid på förhand planerad frånvaro. Det beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på vikarier som inte uppfyller behörighetsvillkoren.  

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod.

Under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg enligt § 41 förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 41 (mertidsgräns).

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortning planeras in i arbetsskiftsförteckningen. Om söckenhelgen infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.

Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod bestäms enligt § 45, 46 eller 47.

Exempel 8  

• Allmän arbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg
   
• Vid full arbetstid på 38 h 15 min är söckenhelgsveckans arbetstid 7 h 40 min kortare per söckenhelg.
   
• Mertidsgränsen är 30 h 35 min (38 h 15 min – 7 h 40 min = 30 h 35 min).
   
• Övertidsgränsen ändras inte under söckenhelgsveckan och är 38 h 15 min.
   
• Om arbetstiden överskrider mertidsgränsen på 30 h 35 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen 38 h 15 min, och därefter övertidsarbete.

Exempel 9

• Allmän arbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg
   
• Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är t.ex. 21 timmar per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 4 h 10 min per söckenhelg (21 h : 5 = 4,2 h = 4 h 12 min).
   
• Mertidsgränsen är 16 h 50 min (21 h – 4 h 10 min = 16 h 50 min).
   
• Övertidsgränsen är den samma som vid full allmän arbetstid, dvs. 38 h 15 min.
   
• Om arbetstiden överskrider 16 h 50 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen 38 h 15 min och därefter övertidsarbete: övertidsgränsen är den samma som vid full allmän arbetstid.

mom. 3 Hur på förhand känd frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden

Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.

Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 27), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd senare, betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 47).

Om det under en vecka vid full arbetstid ingår på förhand känd frånvaro, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:

I deltidsarbete är arbetstiden i tabellen kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Annan frånvaro än sådan som anges i bestämmelsen förkortar inte den ordinarie arbetstiden. Inte heller inledning eller avslutande av en anställning mitt under en vecka är sådan frånvaro som avses här. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som utgör arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte heller här avsedda frånvarodagar.

Frånvaron kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I så fall följs arbetsskiftsförteckningen som getts för kännedom, i enlighet med § 47.

Exempel 10

• Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Den andra veckan i arbetsperioden har tre frånvarodagar. För denna vecka ska det enligt tabellen planeras in 15 h 18 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 38 h 15 min + 15 h 18 min + 38 h 15 min = 91 h 48 min.

Exempel 11

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, dvs. 78,43 % av full arbetstid. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
   
• Den andra veckan i arbetsperioden har fyra frånvarodagar. För den andra veckan ska det enligt tabellen vid full arbetstid planeras in 7 h 39 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden. För den deltidsanställda är den ordinarie arbetstiden för veckan 78,43 % av 7 h 39 min = 6 h.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 30 h + 6 h + 30 h + 30 h= 96 h.

§ 44 Allmän arbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder. För en anställd med full arbetstid kan mertidsarbete uppstå under samma vecka eller någon annan vecka under samma arbetsperiod som söckenhelgsförkortning getts. Söckenhelgsförkortning, se § 41.
I deltidsarbete utgör arbetstiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete.

mom. 2 Ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 45 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro

mom. 1 Definition av övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka i arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

I allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskrider övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om övertidsgränsen per vecka inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden, bestäms övertidsgränsen per vecka enligt § 46 eller 47.

Exempel 12

• Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka.
   
• Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast.

mom. 2 Definition av övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid användning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

När man använder arbetsperiod finns det ingen övertidsgräns per vecka i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som anges i detta moment. Detta gäller också övertidsgränsen under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Exempel 13

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 4 x 30 h= 120 h, vilket anger mertidsgränsen.
   
• Övertidsgränsen är 4 x 38 h 15 min = 153 h.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, ingen frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka med söckenhelgsförkortning enligt § 41 är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsförteckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgränsen) utökad med söckenhelgsförkortningen.

I deltidsarbete sänker en söckenhelgsförkortning enligt § 41 veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid (mertidsgränsen). Övertidsgränsen sänks inte.

Tillämpningsanvisning

Arbetstiden mellan mertidsgränsen (den planerade arbetstiden) och övertidsgränsen är mertidsarbete.

§ 46 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro

mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro

Under en vecka med en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen per vecka vid full arbetstid det timantal som anges i tabellen i § 43 mom. 3. Om arbetsperiod används är övertidsgränsen per vecka den ordinarie veckoarbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka.

Om det i arbetsskiftsförteckningen planerats in arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet, är övertidsgränsen per vecka det timantal som anges i tabellen i § 43 mom. 3. Om arbetsperiod används är övertidsgränsen per vecka den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensationsledighet som planerats för veckan i fråga.

Exempel 14

• Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Under den andra veckan i arbetsperioden infaller en på förhand känd frånvarodag. För denna vecka ska det enligt tabellen i § 43 planeras in 30 h 36 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt 38 h 15 min + 30 h 36 min + 38 h 15 min = 107 h 6 min.
   
• Den för respektive vecka inplanerade arbetstiden anger övertidsgränsen per vecka.

Exempel 15

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. Dessutom har 4 timmar kompensationsledighet planerats in under veckan.
   
• Enligt tabellen i § 43 är veckans ordinarie arbetstid och övertidsgräns 30 h 36 min. I arbetsskiftsförteckningen planeras 26 h 36 min arbetstid och 4 timmar kompensationsledighet.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 26 h 36 min, är de 4 första timmarna ordinarie arbetstid och motsvarande mängd kompensationsledighet flyttas till en senare tidpunkt. Det arbete som överskrider 30 h 36 min ersätts som övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka eller arbetsperiod med en på förhand känd frånvaro den arbetstid som räknats för den deltidsanställda enligt § 43 mom. 3. Övertidsgränsen är timantalet för full arbetstid enligt § 43 mom. 3.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, ändras inte mertids- och övertidsgränsen.

Exempel 16

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 timmar per vecka, dvs. 78,43 % av full arbetstid.
   
• Ingen arbetsperiod används. Mertids- och övertidsarbete följs upp per vecka.
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag.
   
• Enligt tabellen i § 43 är veckans ordinarie arbetstid och övertidsgräns vid full arbetstid 30 h 36 min. Den ordinarie veckoarbetstiden för den deltidsanställda är 78,43 % av 30 h 36 min = 24 h, vilket anger mertidsgränsen.
   
• Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs. 30 h 36 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 24 h, är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, på förhand känd frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro bestäms övertidsgränsen per vecka enligt mom. 1. Mertidsgränsen är övertidsgränsen per vecka minskad med den mängd söckenhelgsförkortning som planerats in under veckan.

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är övertidsgränsen timantalet för full arbetstid enligt § 43 mom. 3. Mertidsgränsen är ett timantal som räknats ut enligt tabellen i § 43 mom. 3 utgående från deltidsprocenten och som minskats med söckenhelgsförkortningen.

Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro planerats in arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet, är övertidsgränsen per vecka vid full arbetstid det timantal som anges i tabellen i § 43 mom. 3. Om arbetsperiod används är övertidsgränsen per vecka den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med söckenhelgsförkortningen och den kompensationsledighet som planerats för veckan i fråga.

Om det i arbetsskiftsförteckningen för en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro planerats in arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet, är mertidsgränsen i deltidsarbete den i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetstiden utökad med den planerade mängden kompensationsledighet. Övertidsgränsen sänks inte.

Exempel 17

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en söckenhelg och en på förhand känd frånvarodag.
   
• Enligt tabellen i § 43 är veckans ordinarie arbetstid och övertidsgräns 30 h 36 min. Söckenhelgsförkortningen är 7 h 40 min. Den ordinarie arbetstiden är 30 h 36 min – 7 h 40 min = 22 h 56 min, vilket anger mertidsgränsen.
   
• Övertidsgränsen är 30 h 36 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 22 h 56 min är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 30 h 36 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

Exempel 18

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, dvs. 78,43 %. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• Under den andra veckan i arbetsperioden infaller två på förhand kända frånvarodagar. Under arbetsperiodens tredje vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen är 30 : 5 = 6 h.
   
• För den andra veckan ska det enligt tabellen i § 43 vid full arbetstid planeras in 22 h 57 min ordinarie arbetstid i arbetsperioden. För den deltidsanställda är den ordinarie arbetstiden för veckan i fråga 78,43 % av 22 h 57 min = 18 h.
   
• För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid sammanlagt (30 h + 18 h + 30 h + 30 h) - 6 h = 102 h. Detta anger mertidsgränsen för arbetsperioden.
   
• Övertidsgränsen för arbetsperioden är 38 h 15 min + 22 h 57 min + 38 h 15 min + 38 h 15 min = 137 h 42 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna överskrider 102 h, är det fråga om mertidsarbete upp till övertidsgränsen 137 h 42 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

§ 47 Allmän arbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro

mom. 1 Övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro

Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens början, är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av frånvaro under veckan eller arbetsperioden följs den fastställda arbetsskiftsförteckningen så att den planerade arbetstiden utanför frånvaron respektive vecka anger övertidsgränsen för veckan vid full arbetstid.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är övertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron.

Exempel 19

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar.
   
• Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 38 h 15 min. För frånvarodagarna har sammanlagt 16 h ordinarie arbetstid planerats in.
   
• Övertidsgränsen för veckan i fråga är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (38 h 15 min – 16 h = 22 h 15 min). Om den faktiska arbetstiden under veckan överskrider 22 h 15 min. uppstår övertidsarbete per vecka till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

Exempel 20

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag. Totalt 30 h 36 min ordinarie arbetstid har planerats in för veckan.
   
• Under veckan uppstår dessutom överraskande frånvaro för två dagar. För frånvarotiden har 15 h arbetstid planerats.
   
• Övertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron, 30 h 36 min – 15 h = 15 h 36 min.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka eller arbetsperiod med överraskande frånvaro den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som övertidsgränsen för en full vecka eller arbetsperiod vid full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats för frånvarotiden.
Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron.

Exempel 21

• Den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd är i genomsnitt 30 timmar per vecka. En arbetsperiod på 4 veckor tillämpas.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• I arbetsskiftsförteckningen har planerats en ordinarie arbetstid på 4 x 30 h = 120 h, vilket anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs. 4 x 38 h 15 min = 153 h.
   
• Under arbetsperioden uppstår överraskande frånvaro för två dagar. Frånvarotiden omfattar en ordinarie arbetstid på sammanlagt 14 timmar.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (120 h – 14 h = 106 h).
   
• Övertidsgränsen är 153 h – 14 h = 139 h.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron under en vecka då söckenhelgsförkortning planerats ges. Övertidsgränsen per vecka får man genom att till mertidsgränsen addera mängden inplanerad söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks med den ordinarie arbetstid som planerats för frånvarotiden.

Vid full arbetstid under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro samt arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen för en sådan vecka är den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med söckenhelgsförkortningen och den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron.

I deltidsarbete under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg och överraskande frånvaro samt arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet som planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen sänks med den ordinarie arbetstid som planerats för frånvarotiden.

Exempel 22

• Full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod tillämpas.
   
• Under arbetsperiodens första vecka infaller en söckenhelg. Söckenhelgsförkortningen sänker den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden med 7 h 40 min. För arbetsperioden planeras ordinarie arbetstid 114 h 45 min – 7 h 40 min = 107 h 5 min.
   
• Mertidsarbete kan uppstå under en vecka eller veckor med söckenhelgsförkortning.
   
• Söckenhelgsförkortningen hade planerats att ges i sin helhet under olika dagar i arbetsperiodens tredje vecka. Mertidsarbete kan uppstå endast under arbetsperiodens tredje vecka och endast i samma mån som söckenhelgsförkortningen.
   
• Under arbetsperiodens tredje vecka uppstår en överraskande frånvaro för en dag. Övertidsgränsen för veckan i fråga är den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med söckenhelgsförkortningen.
   
• Under den tredje veckan står 24 h utanför frånvaron. Övertidsgränsen är därmed 24 h + 7 h 40 min = 31 h 40 min. Om de faktiska arbetstimmarna överskrider 24 h, blir det fråga om mertidsarbete högst i den mån söckenhelgsförkortning getts, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

§ 48 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning  

• en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn
• en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.

Alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

B2 Byråarbetstid

§ 49 Tillämpning av byråarbetstid

Byråarbetstid tillämpas huvudsakligen på anställda med förvaltnings- och kontorsuppgifter.  

Tillämpningsanvisning

När förutsättningarna för att tillämpa byråarbetstid prövas är det inte avgörande hur stor del av arbetet som sker i kontorsförhållanden, utan avgörande är arbetsuppgifternas karaktär och art. Byråarbetstid tillämpas förutom på egentligt kontorsarbete också på uppgifter inom administration, planering och redovisning.

§ 50 Byråarbetstid

mom. 1 Ordinarie arbetstid

I byråarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid) eller i genomsnitt denna tid under en högst 6 veckor lång arbetsperiod.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod.

Under en vecka eller arbetsperiod med söckenhelg enligt § 41 förkortas den ordinarie arbetstiden enligt § 41 (mertidsgräns).

Tillämpningsanvisning

I fråga om arbetstiden under söckenhelgsveckor i byråarbete, se § 41 med tillämpningsanvisningar. Söckenhelgsförkortning planeras in i arbetsskiftsförteckningen. Om söckenhelgen infaller under en på förhand känd frånvaro görs ingen söckenhelgsförkortning.

Övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod bestäms enligt § 52, 53 eller 54.

Exempel 23

• Byråarbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg
   
• Vid full arbetstid på 36 h 15 min är söckenhelgsveckans arbetstid 7 h 15 min kortare per söckenhelg: 36 h 15 min : 5 = 7,25 ≈ 7 h 15 min.
   
• Mertidsgränsen är 29 h (36 h 15 min – 7 h 15 min = 29 h)
   
• Övertidsgränsen är 38 h 15 min.

Exempel 24

• Byråarbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg
   
• Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är exempelvis 18 timmar per vecka, är söckenhelgsförkortningen avrundat 3 h 35 min per söckenhelg (18 h : 5 = 3,6 h ≈ 3 h 35 min).
   
• Mertidsgränsen är 14 h 25 min (18 h – 3 h 35 min).
•  
• Övertidsgränsen är den samma som vid full byråarbetstid, dvs. 38 h 15 min.

mom. 3 Hur på förhand känd frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden

Med frånvaro avses semester, tjänstledighet eller permittering.

Om frånvaron är känd när arbetsskiftsförteckningen görs upp, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 27), men minst 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i enlighet med detta moment. Om frånvaron blir känd senare, betraktas den som en överraskande frånvaro (§ 54).

Om det under en vecka vid full arbetstid ingår på förhand känd frånvaro, planeras den ordinarie arbetstiden för veckan eller arbetsperioden enligt följande:

I deltidsarbete är arbetstiden kortare i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Annan frånvaro än sådan som anges i bestämmelsen förkortar inte den ordinarie arbetstiden. Inte heller inledning eller avslutande av en anställning mitt under en vecka är sådan frånvaro som avses här. Utjämning av arbetstiden, lediga dagar som utgör arbetstidsersättningar, strejk och olovlig frånvaro är inte heller här avsedda frånvarodagar.

Frånvaron kan antingen vara känd på förhand eller överraskande. Om frånvaron blir känd senare än 7 dagar innan veckan eller arbetsperioden börjar, är det fråga om en överraskande frånvaro. I så fall följs arbetsskiftsförteckningen som getts för kännedom, i enlighet med § 54.

§ 51 Byråarbetstid, definition av och ersättning för mertidsarbete  

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som på initiativ av arbetsgivaren utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.  

Tillämpningsanvisning

I byråarbetstid kan det uppstå högst två timmar mertidsarbete per vecka vid full arbetstid. I deltidsarbete är arbetstiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Om söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts under veckan eller arbetsperioden, kan mertidsarbete dessutom uppstå i samma mån som söckenhelgsförkortningen.

Om mertidsgränsen för en arbetstagare med full arbetstid underskrider den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd, är den deltidsanställdas mertidsgräns den samma som mertidsgränsen för den som har full arbetstid.

mom. 2 Ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av en oförhöjd timlön eller en timme kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 52 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, ingen frånvaro

mom. 1 Definition av övertidsarbete, full arbetstid, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka i arbetsperioden utökad med 2 timmar.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om mertids- eller övertidsgränsen per vecka inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden, bestäms mertidsgränsen och övertidsgränsen per vecka enligt § 53 eller 54.

mom. 2 Definition av övertid, deltidsarbete, ingen frånvaro

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter eller vid användning av arbetsperiod 38 timmar 15 minuter multiplicerat med antalet veckor under arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn.

När man använder arbetsperiod finns det ingen övertidsgräns per vecka i deltidsarbete, utan endast den övertidsgräns för arbetsperioden som anges i detta moment. Detta gäller även övertidsgränsen under en arbetsperiod med söckenhelg.

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet planeras i arbetsskiftsförteckningen, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om de faktiska arbetstimmarna på initiativ av arbetsgivaren överskrider det som planerats, flyttas kompensationsledigheten till motsvarande del till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar enligt § 36 mom. 1. Den arbetstid som motsvarar den flyttade kompensationsledigheten utgör då ordinarie arbetstid.

Övertid per dygn uppstår då ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om mertids- eller övertidsgränsen för veckan eller arbetsperioden inte överskrids.

Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden, bestäms mertids- och övertidsgränsen enligt § 53 eller 54.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, ingen frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts är övertidsgränsen per vecka den i arbetsskiftsförteckningen antecknade veckoarbetstiden (mertidsgränsen) utökad med 2 timmar och mängden söckenhelgsförkortning.

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med söckenhelg enligt § 41 den i arbetsskiftsförteckningen antecknade veckoarbetstiden. Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 15 minuter. Om arbetsperiod tillämpas följs mertids- och övertidsarbetet upp per arbetsperiod. Mertidsgränsen är den arbetstid som antecknats för perioden i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen är den samma som för en full arbetsperiod vid full arbetstid.

§ 53 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, på förhand känd frånvaro

mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, på förhand känd frånvaro

Under en vecka med en på förhand känd frånvaro är mertidsgränsen vid full arbetstid det timantal som anges i tabellen i § 50 mom. 3. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används är mertidsgränsen den ordinarie veckoarbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som anges i tabellen i § 50 mom. 3. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag. Om arbetsperiod används är mertidsgränsen den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respektive vecka utökad med den kompensationsledighet som planerats för veckan i fråga. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. När övertidsgränsen räknas ut betraktas även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden som arbetsdagar, oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.

Exempel 25

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan infaller en på förhand känd frånvarodag och fyra arbetsdagar.
   
• Enligt tabellen i § 50 mom. 3 är veckans ordinarie arbetstid 29 timmar, vilket anger mertidsgränsen.
   
• För varje arbetsdag i veckan (4 st.) beaktas 24 minuter , dvs. 4 x 24 min = 1 h 36 min, när övertidsgränsen beräknas.
   
• Övertidsgränsen är 29 h + 1 h 36min = 30 h 36 min.
   
• Om de faktiska arbetstimmarna under veckan överskrider 30 h 36 min är det fråga om övertidsarbete per vecka, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, på förhand känd frånvaro    

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med en på förhand känd frånvaro den deltidsanställdas arbetstid som räknats ut enligt tabellen i § 50 mom. 3. Övertidsgränsen är timantalet vid full arbetstid enligt § 50 mom. 3 utökat med 24 minuter per arbetsdag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete och en på förhand känd frånvaro infaller under arbetsperioden:

•    mertidsgränsen under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:
– för veckan som innehåller frånvaro räknas den deltidsanställdas veckoarbetstid enligt tabellen i § 50 mom. 3  
– och den planerade ordinarie arbetstiden för de andra veckorna läggs till.  
•    övertidsgränsen under arbetsperioden räknas ut på följande sätt:
– arbetstiden vid full arbetstid enligt tabellen i § 50 mom. 3 för veckan som innehåller frånvaro  
– utökad med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro
– utökad med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som inte innehåller frånvaro.  

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, ändras inte mertids- och övertidsgränsen.

Exempel 26

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt 30 timmar per vecka, 4 veckors arbetsperiod tillämpas. Deltidsprocenten är 82,76 %.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per arbetsperiod.
   
• Under arbetsperiodens andra vecka infaller en på förhand känd frånvarodag och 4 arbetsdagar.
   
• Enligt tabellen i § 50 är den ordinarie arbetstiden vid full arbetstid 29 timmar under den andra veckan. För den deltidsanställda är den ordinarie arbetstiden för veckan i fråga 82,76 % av 29 h = 24 h.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden för arbetsperioden, dvs. 30 h+ 24 h + 30 h + 30 h = 114 h
   
• För varje arbetsdag (4 st.) under den andra veckan i arbetsperioden beaktas 24 minuter när övertidsgränsen beräknas, dvs. 4 x 24 min = 1 h 36 min.
   
• Övertidsgränsen är 29 h + 1 h 36 min + 3 x 38 h 15 min = 145 h 21 min.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod, på förhand känd frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts och en på förhand känd frånvaro infaller är mertidsgränsen det timantal som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen per vecka är den i arbetsskiftsförteckningen antecknade arbetstiden utökad med 24 minuter per arbetsdag och utökad med den givna söckenhelgsförkortningen.

I deltidsarbete under en vecka med söckenhelg och en på förhand känd frånvaro är mertidsgränsen den deltidsanställdas arbetstid som räknats ut enligt tabellen i § 50 mom. 3, minskad med söckenhelgsförkortningen. Övertidsgränsen per vecka är timantalet vid full arbetstid enligt tabellen i § 50 mom. 3 utökat med 24 minuter per arbetsdag under veckan.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete, är periodens mertidsgräns den arbetstid som antecknats för perioden i arbetsskiftsförteckningen.

Övertidsgränsen för en period med söckenhelg räknas ut på följande sätt:

• arbetstiden vid full arbetstid enligt tabellen i § 50 för veckan som innehåller frånvaro
   
• utökad med 24 minuter för varje arbetsdag i veckan med frånvaro
   
• utökad med 38 timmar 15 minuter för varje vecka i perioden som inte innehåller frånvaro.  

§ 54 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete, överraskande frånvaro

mom. 1 Mertids- och övertidsarbete, full arbetstid, överraskande frånvaro

Om frånvaron inte har varit känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller minst 7 dagar innan veckans eller arbetsperiodens början, är det fråga om en överraskande frånvaro. I händelse av frånvaro under veckan eller arbetsperioden följs den fastställda arbetsskiftsförteckningen så att den planerade arbetstiden  utanför frånvaron respektive vecka anger mertidsgränsen. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag under veckan.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka är mertidsgränsen utökad med 24 minuter per arbetsdag under veckan.

Tillämpningsanvisning

Tillägget på 24 minuter görs bara för sådana arbetsdagar där ordinarie arbetstid ingår. När övertidsgränsen räknas ut betraktas även söckenhelg, kompensationsledighet och utjämning av arbetstiden som arbetsdagar, oberoende av om de innehåller ordinarie arbetstid.

Exempel 27

• Full arbetstid, ingen arbetsperiod används (veckovis uppföljning).
   
• Under veckan uppstår överraskande frånvaro för två dagar och utanför frånvaron står tre (3) arbetsdagar.
   
• Den för veckan planerade ordinarie arbetstiden är 36 h 15 min. För frånvarodagarna har sammanlagt 16 h ordinarie arbetstid planerats in.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (36 h 15 min – 16 h = 20 h 15 min).
   
• För varje arbetsdag i veckan (3 st.) beaktas 24 minuter, dvs. 3 x 24 min = 1 h 12 min, när övertidsgränsen beräknas.
   
• Övertidsgränsen för veckan blir 20 h 15 min + 1 h 12 min = 21 h 27 min.
   
• Om den faktiska arbetstiden under veckan överskrider 20 h 15 min, ersätts det som mertidsarbete upp till övertidsgränsen 21 h 27 min, till den del det inte är fråga om övertidsarbete per dygn.

mom. 2 Mertids- och övertidsarbete, deltidsarbete, överraskande frånvaro

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med överraskande frånvaro den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid minskad med de arbetstimmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter för varje frånvarodag.

Om arbetstidsersättning i form av kompensationsledighet planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron utökad med den planerade kompensationsledigheten utanför frånvaron. Övertidsgränsen ändras inte med anledning av kompensationsledigheten.

Exempel 28

• Deltidsarbete, den ordinarie arbetstiden är 30 timmar per vecka. Ingen arbetsperiod används.
   
• Mertids- och övertidsarbete följs upp per vecka.
   
• 30 h ordinarie arbetstid har planerats för veckan i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen är den samma som vid full arbetstid, dvs. 38 h 15 min.
   
• Under veckan uppstår en överraskande frånvaro för en dag. För frånvarodagen har 6 timmar ordinarie arbetstid planerats in. Utanför frånvaron står fyra (4) arbetsdagar.
   
• Mertidsgränsen är den planerade arbetstiden utanför frånvaron (30 h – 6 h = 24 h).
   
• För veckans frånvarodag (1 st.) avdras 24 minuter när övertidsgränsen beräknas.
   
• Övertidsgränsen är 38 h 15 min – 6 h – 24 min = 31 h 51 min.

mom. 3 Mertids- och övertidsarbete under vecka eller arbetsperiod med söckenhelg, överraskande frånvaro

Vid full arbetstid under en vecka då söckenhelgsförkortning enligt § 41 getts och en överraskande frånvaro infaller är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka sänks med de timmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter per överraskande frånvarodag.

I deltidsarbete är mertidsgränsen under en vecka med söckenhelg och överraskande frånvaro den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen per vecka sänks med de arbetstimmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter per överraskande frånvarodag.

Om arbetsperiod används i deltidsarbete, är mertidsgränsen för perioden den planerade arbetstiden utanför frånvaron. Övertidsgränsen är den samma som i en full arbetsperiod vid full arbetstid. Gränsen sänks med de timmar som planerats för frånvarotiden och med 24 minuter per överraskande frånvarodag.

§ 55 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning  

• en med 50 procent förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 procent förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn
   
• en med 50 procent förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 procent förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka. Alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. 

B3 Periodarbetstid

§ 56 Tillämpning av periodarbetstid

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt i hamnar och tvätterier.

Föravtal om användning av periodarbetstid kan ingås på lokal nivå även för andra än ovan nämnda branscher eller branscher som avses i 7 § i arbetstidslagen. Föravtalet ingås i enlighet med § 3. Avtalets ikraftträdelse förutsätter att det fastställs på förbundsnivå.

Tillämpningsanvisning

Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bland annat sjukhus, omsorgsinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boenden med verksamhet dygnet runt för personer med funktionsnedsättning, servicehus för äldre och motsvarande enheter.

Om nattarbete inte är nödvändigt i ett arbete som i sig hör till tillämpningsområdet för 7 § i arbetstidslagen, kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller periodarbetstid ska tillämpas. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamheten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat ska de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas.

§ 57 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid

När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen, bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande:

Tillämpningsanvisning

I fråga om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se § 41.

Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbetsperioden och delges arbetstagarna före periodens början i enlighet med § 27 i detta kapitel.

I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbetstiden planeras ska man beakta arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila (ArbTidsL 25 §) och detta kollektivavtals bestämmelser om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift (§ 24).

I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämningsperioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden.

mom. 2 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsperiod

Exempel 29

• Periodarbetstid, full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger
   
• Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 38 h 15 min = 114 h 45 min) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen), förkortas den fulla ordinarie arbetstiden med 30 h 40 min (4 x 7 h 40 min = 30 h 40 min).
   
• Mertidsgränsen är 84 h 5 min (114 h 45 min – 30 h 40 min).
   
• Om arbetstiden under perioden överskrider 84 h 5 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen på 114 h 45 min och därefter övertidsarbete.

Exempel 30

• Periodarbetstid, deltidsarbete, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger
   
• Om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden i deltidsarbete är exempelvis 19 h per vecka (full arbetstid 38 h 15 min), är söckenhelgsförkortningen avrundat 3 h 50 min per söckenhelg (19 h : 5 = 3,8 h ≈ 3 h 50 min).
   
• Under en 3 veckors arbetsperiod (3 x 19 h = 57 h) som innehåller 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie arbetstiden i deltidsarbete med 15 h 10 min (4 x 3 h 50 min).
   
• Mertidsgränsen är 41 h 50 min.
   
• Om arbetstiden under perioden överskrider 41 h 50 min, uppstår mertidsarbete upp till övertidsgränsen på 114 h 45 min och därefter övertidsarbete.
   
• Övertidsgränsen är den samma som vid full periodarbetstid.

§ 58 Periodarbetstid, avbruten period

mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod

Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott

Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett avbrott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen enligt § 59 i detta kollektivavtal (planeringsgräns, övertidsgräns).  

Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 27) men minst 5 dagar innan arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i överensstämmelse med § 59. Om avbrottet framgår senare betraktas det som ett överraskande avbrott.

Tillämpningsanvisning

Avbrott är antingen avbrott man vet om på förhand och då iakttas § 59, eller överraskande avbrott och då iakttas § 61 i detta kollektivavtal.

Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betraktas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs arbetsskiftsförteckningen som getts för kännedom, i enlighet med § 61 och 62.

Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här.

§ 59 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand  

mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid

Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett avbrott som man vet om på förhand, enligt definitionen i § 58, planeras arbetstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt:

TAULUKKO

Exempel 31

• För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan antecknas 24 h som arbetstid.
   
• För de två andra veckorna är arbetstiden 76 h 30 min (2 x 38 h 15 min = 76 h 30 min).
   
• Arbetstiden under hela perioden är alltså 100 h 30 min (76 h 30 min + 24 h = 100 h 30 min), vilket samtidigt är övertidsgränsen under perioden.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete

Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

Exempel 32

• En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 timmar per vecka, dvs. 52,29 % av full arbetstid.
   
• Arbetstiden under en vecka med 3 avbrottsdagar är 52,29 % av 16 timmar = 8 h 22 min.
   
• Om arbetstiden är ordnad i treveckorsperioder är arbetstiden under den avbrutna perioden 48 timmar 22 minuter (2 x 20 h + 8 h 22 min = 48 h 22 min).  

§ 60 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under en söckenhelgsperiod

Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 41 ovan, görs en söckenhelgsförkortning i den arbetstid som anges i § 59 mom. 1 i detta kapitel, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet. Deltidsarbetstid minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar.

Arbetstidsersättningar, se § 28.

§ 61 Periodarbetstid, överraskande avbrott

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns

Om det uppstår ett avbrott man inte har vetat om vid den tidpunkt då arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 5 dagar före arbetsperiodens början, iakttas den fastställda arbetsskiftsförteckningen trots avbrottet, och arbetstid som planerats utanför avbrottet anger övertidsgränsen vid full arbetstid. Också i deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som vid full arbetstid under en full arbetsperiod.

Exempel 33

• I deltidsarbete som utförs i fyraveckorsperioder är övertidsgränsen 153 timmar (4 x 38 h 15 min = 153 h) också under en period med överraskande avbrott.
   
• Tiden mellan den arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckningen och övertidsgränsen utgör mertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen vid full arbetstid  

Om arbetstidsersättningar i form av kompensationsledighet har planerats in i arbetsskiftsförteckningen under en arbetsperiod som överraskande avbryts, är övertidsgränsen den arbetstid som antecknats utanför avbrottet i arbetsskiftsförteckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltidsarbete är detta mertidsgränsen.

 Exempel 34

• För en arbetstagare har 8 timmar kompensationsledighet planerats under arbetsperioden.
   
• Under perioden inträffar ett överraskande avbrott, och övertidsgränsen är då den planerade arbetstiden utanför avbrottet utökad med 8 timmar.
   
• Under arbetsperioden fullgör arbetstagaren en extra, 10 timmar lång arbetsdag. Av denna tid är 2 timmar övertidsarbete (överskrider övertidsgränsen) som ersätts med 50 procents förhöjning. Kompensationsledigheten (8 h) förblir outtagen och en motsvarande ledighet ges under följande arbetsperiod eller ersätts i pengar enligt § 36 i detta kollektivavtal.

§ 62 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod

mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete vid full arbetstid

När det inträffar ett överraskande avbrott i full ordinarie arbetstid under en söckenhelgsperiod, är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför avbrottet. Övertidsgränsen får man genom att till mertidsgränsen lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg.
Också i deltidsarbete är mertidsgränsen den planerade arbetstiden utanför avbrottet.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen är den samma som för full arbetstid under en full arbetsperiod.

Exempel 35  

• Under en treveckorsperiod med full arbetstid och en söckenhelg inträffar ett 3 dagar långt överraskande avbrott.
   
• Utanför avbrottet har 92 arbetstimmar planerats in.
   
• Den planerade arbetstiden, 92 h, anger mertidsgränsen; övertidsgränsen är 99 h 40 min (92 h + 7 h 40 min = 99 h 40 min).

mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen, övertids- och mertidsgräns

Om kompensationsledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen, är mertidsgränsen den arbetstid som planerats utanför avbrottet utökad med den planerade kompensationsledigheten. Övertidsgränsen får man genom att till mertidsgränsen lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 40 minuter för varje söckenhelg i arbetsperioden som infaller utanför avbrottet. Kompensationsledighet som inte har kunnat tas ut ersätts enligt § 34 mom. 3 i detta kollektivavtal.

§ 63 Periodarbetstid, mertidsersättning  

mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete  

Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek

Mertidsarbete kan ersättas med oförhöjd timlön för varje mertidstimme eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete vid periodarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.  
I deltidsarbete utgör arbetstiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.  

§ 64 Periodarbetstid, övertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider de övertidsgränser som anges ovan för periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid periodarbetstid finns ingen övertidsgräns per dygn eller per vecka, utan endast övertid och övertidsgräns per arbetsperiod.  

mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek

Som övertidsersättning betalas

• timlönen förhöjd med 50 procent
   
• för de 12 första övertidstimmarna i en tvåveckorsperiod
   
• för de 18 första övertidstimmarna i en treveckorsperiod
   
• för de 24 första övertidstimmarna i en fyraveckorsperiod
   
• för de 30 första övertidstimmarna i en femveckorsperiod
   
• för de 36 första övertidstimmarna i en sexveckorsperiod
   
• timlönen förhöjd med 100 procent för tid som överskrider detta.

Alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 65 Periodarbetstid, kort anställning

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning

Denna paragraf iakttas vid korta anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Vid korta anställningar som varar en hel arbetsperiod iakttas bestämmelserna om periodarbete i § 57–64 ovan.

mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser  

Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande övertidsgränser per kalendervecka:

mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning

Som övertidsersättning betalas timlönen förhöjd med 50 procent för de 6 första övertidstimmarna varje kalendervecka och därefter timlönen förhöjd med 100 procent för de överskridande timmarna.

Exempel 36

• Treveckorsperioder används.
   
• En arbetstagares vikariat varar från torsdag den första veckan till onsdag den andra veckan.
   
• Övertidsgränsen den första veckan är 32 h och den andra veckan 24 h.
   
• Den första veckan har arbetstagaren arbetat 40 h och den andra veckan 26 h.
   
• Den första veckan uppstår därmed 8 h övertid, av vilka de 6 första ersätts med en förhöjning på 50 procent och de 2 återstående med en förhöjning på 100 procent. De 2 övertidstimmarna den andra veckan ersätts med en förhöjning på 50 procent.