§ 66 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester  

mom. 1 Rätt till semester  

Arbetstagare har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta kapitel.  

Tillämpningsanvisning  

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan. Till skillnad från semesterlagen baserar sig semesterbestämmelserna i detta kollektivavtal på 5-dagarsvecka.  

mom. 2 Tillämpning av semesterlagen  

Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005):  

1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).  

mom. 3 Rätt till semester vid omedelbar övergång från en anställning 
till en annan  

Om en arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare omedelbart övergår från en anställning till en annan, har arbetstagaren rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det pågående kvalifikationsåret som inföll före övergången.  

mom. 4 Överföring av semesterförmåner till följande anställning  

Om arbetsgivaren och arbetstagaren innan anställningen upphör avtalar om ett nytt anställningsförhållande, kan de samtidigt avtala om att de semesterförmåner, med undantag av semesterpenningen, som arbetstagaren intjänat innan det första anställningsförhållandet upphör överförs till följande anställning. Avtalet ska ingås skriftligt. 

Tillämpningsanvisning  

Avtalet kan även gälla överföring av semesterförmåner från flera anställningar förutsatt att man har kommit överens om den nya anställningen innan den pågående anställningen upphört. Avtalet om överföring av semester ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen. Intjänade förmåner överförs oförändrade.  

Om man kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 78 mom. 3, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av den anställning som den överförts från. Semesterpenning kan inte överföras, utan eventuell semesterpenning betalas vid varje anställnings upphörande.  

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att arbetsavtalet förfaller och det inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semesterförmånerna betalas.  

§ 67 Grundläggande semesterbegrepp  

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Sommarsemester är den del av semestern som ska tas ut under semesterperioden (2.5–30.9).

Vintersemester är den del av semestern som ska tas ut utanför semesterperioden (1.10–30.4).

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som enligt § 68 i detta kapitel berättigar till semester.  

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 70 i detta kapitel och som åtgår enligt § 71.  

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.  

§ 68 Full kvalifikationsmånad  

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under kvalifikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar.  

Tillämpningsanvisning  

Även tid som likställs med arbetad tid enligt § 69 räknas med vid uppskattningen av den kontinuerliga anställningens längd. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.  

Exempel 37

14-dagarsregeln behövs bara i de sällsynta fall då anställningen fortgår minst 16 kalenderdagar under en kalendermånad och i den ingår 14 arbetsdagar men inte 35 arbetstimmar. Om arbetstagaren till exempel arbetar endast 2 timmar om dagen 14 dagar i månaden dvs. sammanlagt 28 timmar, är månaden en full kvalifikationsmånad på basis av 14-dagarsregeln, även om kravet på 35 arbetstimmar inte uppfylls.  

§ 69 Tid som likställs med arbetad tid

När man räknar ut antalet kalendermånader som berättigar till semester enligt § 68 ovan, likställs med arbetad tid den tid då arbetstagaren varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av

1. semester eller ledighet enligt § 79 mom. 1 i detta kollektivavtal eller 8 § 2 mom. i semesterlagen
    
2. sjukfrånvaro under vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3. graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 §, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen (55/2001).
    
4. permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
    
5. sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
    
6. tjänstledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet förutsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången
    
7. deltagande i teoretisk utbildning som avses i 70 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och som ett gällande läroavtal förutsätter
    
8. annan tillåten frånvaro under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret arbetat hos medlemsorganisationen minst 22 arbetsdagar.

Som annan tillåten frånvaro enligt punkt 8 betraktas också frånvarotid som överskrider de tider som avses i punkt 2 (sjukfrånvaro), punkt 5 (studieledighet) och punkt 6 (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av ett anställningsförhållande hos en annan arbetsgivare, kan man låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

Annan tillåten frånvaro är bland annat vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad tjänstledighet som arbetsgivaren beviljat. Om arbetstagaren till exempel har studieledigt, räknas såsom tid som likställs med arbetad tid 30 dagar på basis av punkt 5 och ytterligare 30 dagar på basis av punkt 8, i de fall då studieledigheten räcker mer än 30 dagar eller arbetstagaren av någon annan orsak är frånvarande med arbetsgivarens tillstånd. För att punkt 8 ska kunna tillämpas förutsätts dock att arbetstagaren inte varit frånvarande under hela kvalifikationsåret, utan arbetat minst 22 arbetsdagar.

9. kompensationsledighet som tagits ur en arbetstidsbank enligt § 36 mom. 2 i detta kollektivavtal 

§ 70 Bestämning av semesterns längd

mom. 1 

Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader enligt § 68, den till erfarenhetstillägg berättigande anställningstiden som inverkar på semestern samt anställningens längd.  

Tillämpningsanvisning  

Semestern bestäms och semesterersättningen och semesterpenningen betalas separat för varje kvalifikationsår.  

mom. 2 Hur semestertabellerna används

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, 2 eller 3 i mom. 3. Den tabell som ska användas väljs utgående från den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningens längd.

mom. 3 Semestertabeller

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har haft

• minst 15 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och
   
• arbetstagarens nuvarande anställning hos den egna arbetsgivaren dessutom har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.  

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjäningsregeln i tabell 1 upphör under kvalifikationsåret, tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret. 
 
Se exemplen 38–39.

1. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 från början av det kvalifikationsår under vilket arbetstagaren uppnår ett år av oavbruten anställning.
   
   I denna oavbrutna anställning på ett år beaktas inte tid då arbetstagaren utfört aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).
    
2. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 5 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningen omedelbart och utan avbrott har fortgått minst 6 månader hos den egna arbetsgivaren.
    
3. Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 enligt 10 års anställning om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 10 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och dessutom har tjänat in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjäningsregeln i tabell 2 upphör under kvalifikationsåret, tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.  

Se exemplen 40–41.

Semesterns längd bestäms enligt tabell 3 i situationer där tabellerna 1–2 inte är tillämpliga.  

Tillämpningsanvisning  

Tabell 3 tillämpas oftast på under ett år långa anställningar. Undantag från detta utgör bara anställningar som börjat senast 1.10, som fortfarande gäller vid kvalifikationsårets slut 31.3 och i vilka arbetstagaren har 15 års (tabell 1) eller 5 års (tabell 2 punkt 2) anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.  

Se exemplen 39–41.  

mom. 4 Semesterns minimilängd i situationer med arbetsoförmåga  

En arbetstagare har rätt till 20 semesterdagar om den semester han eller hon tjänat in under ett fullt kvalifikationsår understiger 20 semesterdagar till följd av frånvaro på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall eller frånvaro på grund av medicinsk rehabilitering.  

Tillämpningsanvisning  

Med medicinsk rehabilitering avses medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan. Bestämmelsen gäller endast frånvaro på grund av arbetsoförmåga eller medicinsk rehabilitering. Semestern kan understiga 20 dagar på grund av annan frånvaro. Granskningsperioden för tillämpningen av bestämmelsen är hela kvalifikationsåret. Om anställningen inte fortgår hela kvalifikationsåret, har arbetstagaren rätt till den del av 20 semesterdagar som motsvarar frånvarotiden på grund av arbetsoförmåga eller rehabilitering.  

mom. 5 Oavbruten frånvaro i situationer med arbetsoförmåga  

Rätten till semester enligt mom. 4 gäller inte efter att frånvaron fortsatt oavbruten i 12 månader. Kontinuiteten i en frånvaroperiod avbryts av sådana arbetsperioder som berättigar till en full kvalifikationsmånad, dock inte av arbete under partiell sjukfrånvaro. Kontinuiteten avbryts inte heller av semester, familjeledigheter eller andra avbrott i arbetet.  

Tillämpningsanvisning  

Med partiell sjukfrånvaro avses deltidsarbete enligt 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen.  

Exempel på hur semestertabellerna används  

Exempel 38

Tabell 1: Villkoret om femton (15) års anställning uppfylls under kvalifikationsåret. 

• En arbetstagares anställning börjar 1.10.2012 och fortgår.
   
• Den nuvarande arbetsgivaren godkänner 14 år och 6 månaders anställning hos en annan arbetsgivare som berättigande till erfarenhetstillägg, varvid 15 års anställning uppfylls 31.3.2013.
   
• Under kvalifikationsåret 1.4.2012–31.3.2013 tjänar arbetstagaren för 6 fulla kvalifikationsmånader in 18 semesterdagar enligt tabell 1.
   
• Tabell 1 används, eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2013) har 15 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningen då har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.  

Exempel 39

Tabellerna 3 och 1: Villkoret om sex månaders oavbruten anställning vid kvalifikationsårets slut uppfylls inte.  

• En arbetstagares anställning börjar 1.11.2012 och fortgår.
   
• Arbetstagaren har över 15 år av tidigare anställningstid som den nuvarande  arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg.
   
• För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren för fem fulla kvalifikationsmånader in 9 semesterdagar enligt tabell 3.
   
• Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut inte har varit anställd utan avbrott i sex månader hos sin nuvarande arbetsgivare.  

Exempel 40  

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls under det andra kvalifikationsåret, under vilket anställningen upphör.

• En arbetstagares anställning varar 1.10.2012–30.9.2013.
   
• Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 och 2013–2014.
   
• Tabell 3 används för kvalifikationsåret 2012–2013 eftersom den pågående anställningen vid slutet av kvalifikationsåret (31.3.2013) har varat utan avbrott kortare tid än ett år och arbetstagaren inte har tidigare anställningar på minst 5 år som berättigar till erfarenhetstillägg.
   
• Enligt tabell 3 tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader in 10 semesterdagar.
   
• För kvalifikationsåret 2013–2014 tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader in 15 semesterdagar enligt tabell 2.>
   
• Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifikationsår har varat ett år (30.9.2013).  

Exempel 41

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls, anställningen upphör, semestern har delvis tagits ut som ledighet, återstoden betalas som semesterersättning.

• Anställningen pågår 1.7.2010–31.3.2013 och arbetstagaren har 2 år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg.
   
• Anställningen sträcker sig över tre kvalifikationsår: 2010–2011, 2011–2012 och 2012–2013.
   
• För kvalifikationsåret 2010–2011 tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3.
   
• Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2011) inte hade ett helt års oavbruten anställning.
   
• För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren för 12 fulla kvalifikationsmånader in 28 semesterdagar enligt tabell 2.
   
• Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifikationsår har varat ett år.
   
• För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.
   
• Intjänad semester betalas helt och hållet som semesterersättning enligt tabell 2 (28 ersättningsdagar).  

Exempel 42

Tabell 3: En anställning på mindre än ett år upphör, semesterersättning betalas eller semester tas ut.  

• Anställningen pågår 1.6.2012–20.2.2013 och infaller under ett enda kvalifikationsår (2012–2013).
   
• För kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3.
   
• Tabell 3 används eftersom anställningen vid kvalifikationsårets slut varat kortare tid än ett år.

§ 71 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)  

När semestern bestäms räknas som semesterdagar alla de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 3. I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar, bestäms hela kalenderveckan från måndag till söndag som semestertid. 

Tillämpningsanvisning  

Semester tjänas in och åtgår enligt femdagars arbetsvecka. För en arbetstagare som inom allmän arbetstid eller byråarbetstid arbetar normal femdagarsvecka åtgår som regel semesterdagar från måndag till fredag. Vid semester som pågår en kalendervecka åtgår alltså 5 semesterdagar, med undantag av söckenhelgsveckor. Vid periodarbete åtgår semester alla veckodagar (även lördag och söndag), men ändå högst 5 semesterdagar under veckor då ingen söckenhelg infaller.

Vid allmän arbetstid och byråarbetstid åtgår under ofullständiga veckor semesterdagar för alla dagar som antecknats som semesterdagar från måndag till fredag och vid periodarbete alla kalenderdagar som antecknats som semesterdagar, dock högst 5 dagar per kalendervecka. Vid söckenhelg åtgår ingen semesterdag.

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid har ordnats så att den genomsnittliga arbetstiden är mer eller mindre än 5 dagar i veckan (t.ex. deltidsarrangemang), iakttas bestämmelsen i mom. 2 i denna paragraf om avvikande arbetstidsarrangemang. Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 2 i denna paragraf avgörs vid den tidpunkt då semestern eller en del av den ges. 

Exempel 43  

• Vid periodarbetstid ska åtgången av semesterdagar under ofullständiga veckor och tabellen för avbrutna arbetsperioder alltid följas upp parallellt.
   
• För en anställd med periodarbetstid fastställs semester under tiden 29.3–1.4.2010 (måndag–torsdag i påskveckan). Antalet semesterdagar som åtgår är 4. Eftersom 4 avbrottsdagar ingår i veckan blir den återstående arbetstiden under veckan 8 timmar enligt tabellen för avbruten period. Under veckan infaller dock en arbetstidsförkortande söckenhelg (långfredag) som minskar arbetstiden med 7 timmar 40 minuter. Återstående arbetstid för denna vecka i perioden är därmed 20 minuter. Eftersom fredag till söndag inte är semesterdagar kan de antecknas som arbetsdagar.  

mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga  

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

1. Under fulla kalenderveckor utan söckenhelg åtgår 5 semesterdagar.
    
2. Under ofullständiga kalenderveckor åtgår semesterdagar för varje vardag som ingår i semestertiden, med undantag av lördag och söckenhelger. Om en lördag, söndag eller söckenhelg som ingår i semestertiden hade varit arbetsdag, åtgår semester också för den dagen. Under en ofullständig kalendervecka kan dock högst 4 semesterdagar åtgå.  

Tillämpningsanvisning  

En full kalendervecka är en vecka som räcker från måndag till söndag och som helt antecknats som semester. En ofullständig kalendervecka är en vecka där endast en del av dagarna antecknats som semesterdagar.

Avvikande arbetstidsarrangemang förekommer oftast i deltidsarbete. Om arbetstagaren till exempel arbetar varannan vecka 2 dagar och varannan vecka 3 dagar, är antalet arbetsdagar i genomsnitt 2,5 per vecka. Om arbetstagaren arbetar 5 dagar varannan vecka, och varannan vecka är ledig, är antalet arbetsdagar likaså 2,5 under en tvåveckorsperiod.

Bestämmelserna i detta moment tillämpas också när ingen ordinarie arbetstid har bestämts eller när den ordinarie arbetstiden varierar från vecka till vecka.

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar. Ett nattskift anses utgöra en arbetsdag. 

Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 2 avgörs vid den tidpunkt då semestern ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.

Semestern fördelas på arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som under arbetsveckor. Hur många semesterdagar som ska förläggas till arbetsdagar räknas ut med hjälp av följande formel:  

arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka x antalet semesterdagar
5  

Exempel 44

• En deltidspensionerad arbetstagare har rätt till 38 dagars semester.
   
• Arbetstagaren har en arbetstid på 19 timmar i veckan, och arbetar varje vecka tre (3) arbetsdagar av fem (5).
   
• Uträkning: 3 : 5 x 38 = 22,8 dvs. 23 dagar
   
• Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som när man arbetar (38 - 23 = 15), ska 23 semesterdagar förläggas till arbetsdagar och 15 semesterdagar till dagar som även utan semester skulle vara lediga.  

mom. 3 Söckenhelger  

Semesterdagar åtgår inte för söckenhelger som anges i § 41 i arbetstidskapitlet, även om de infaller under semestern.  

mom. 4 Avrundning av semesterdagar  

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.  

§ 72 Tidpunkten för semestern  

mom. 1 Bestämning av semestertidpunkten  

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten i enlighet med mom. 4 eller 5 nedan. När arbetsgivaren bestämmer semestertidpunkten ska 20 semesterdagar (sommarsemester) förläggas till semesterårets semesterperiod (2.5–30.9). Återstoden av semestern (vintersemester) ska tas ut senast innan följande semesterperiod börjar (30.4). Av en semester på mer än 20 dagar ska den överskjutande delen och av en semester på minst 25 dagar ska minst 5 dagar tas ut som vintersemester.  

Tillämpningsanvisning  

Vid användning av utjämningsschema för arbetstiden får semestern inte bestämmas så att arbetstagarens ordinarie arbetstid under den tid han eller hon arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.  

mom. 2 Semester i säsongsbetonat arbete  

Om det i säsongsbetonat arbete med tanke på arbetsgivarens verksamhet är mycket svårt att förlägga semestern till semesterperioden, kan sommarsemestern förläggas utanför semesterperioden under samma kalenderår.  

mom. 3 Sammanhängande semester  

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden (2.5–30.9) i en eller flera delar.  

mom. 4 Överenskommelse om uppdelning av semestern  

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under pågående anställning komma överens om  

1. att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar 
2. att semestern förläggs till en period som börjar vid ingången av det kalenderår (1.1) under vilket semesterperioden (2.5–30.9) infaller och upphör före semesterperiodens början (30.4) följande år
3. att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut (30.9)
4. att den semester som tjänats in fram till anställningens upphörande kan tas ut under anställningen om anställningen upphör innan semesterperioden börjar
5. att av en semester på mer än 20 semesterdagar högst 5 dagar av den överskridande delen på initiativ av arbetstagaren kan tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.  

mom. 5 Hur graviditets- och föräldraledighet och annan tjänstledighet inverkar på förläggningen av semester 

Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet. Om semestern på grund av graviditets- eller föräldraledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 i denna paragraf, kan semestern tas ut inom 6 månader efter att arbetstagaren använt de nämnda graviditets- eller föräldraledighetsdagarna. Till annan tjänstledighet kan semestern däremot förläggas.  

Tillämpningsanvisning  

Med graviditets- och föräldraledighetsdagar avses i detta moment vardagar (mån–lör exkl. söckenhelger). 

Semester kan förläggas till föräldraledighet och vårdledighet efter de 105 första dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet och efter de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet. Då förlänger semestern inte den återstående föräldra- eller vårdledigheten.

Perioden på sex månader beräknas från det att arbetstagaren använt sina 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagar eller sina 105 första föräldraledighetsdagar.

Om arbetstagaren arbetar mellan föräldraledighetsperioderna, kan semester förläggas till arbetsperioderna i enlighet med mom. 1–4, oberoende av hur många graviditets- eller föräldraledighetsdagar arbetstagaren har använt.

Till den del det är fråga om någon annan långvarig tjänstledighet än de 105 första dagarna av graviditets- och föräldraledighet för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledighet för någon annan arbetstagare som är berättigad till föräldraledighet, kan semestern förläggas till ledigheten, dock med de undantag som anges i § 80 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga).

Semestern ska tas ut senast 30.4 det kalenderår som följer på semesteråret även om arbetstagaren har till exempel föräldraledighet utöver de ovan nämnda 105 föräldraledighetsdagarna, vårdledighet, studieledighet eller prövningsbaserad tjänstledighet. Tjänstledigheten avbryts då för den tid semestern varar.

Semester som fastställts men flyttats på grund av arbetsoförmåga förläggs enligt § 75 i detta kapitel.  

Exempel 45

En arbetstagares graviditetsledighet börjar 3.10.2022 och slutar 18.11.2022 (40 graviditetsledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Därefter har arbetstagaren föräldraledighet som börjar 19.11.2022 och slutar 1.6.2023 (160 föräldraledighetsdagar, mån–lör exkl. söckenhelger). Arbetstagarens semester får inte förläggas till 3.10.2022–6.2.2023 (de 105 första graviditets- och föräldraledighetsdagarna). I kalkylen har beaktats att det i perioden med de 105 första vardagarna av graviditets- och föräldraledighet ingår 4 söckenhelger (allhelgonadagen, självständighetsdagen, annandag jul och trettondagen).  

mom. 6 Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten  

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.

Tillämpningsanvisning  

Semestern ska i mån av möjlighet förläggas så att tidpunkten växlar på ett lämpligt sätt mellan arbetstagarna. Om arbetstagaren är arbetsoförmögen när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukfrånvaron kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten samtidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden för arbetsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 75 i detta kapitel.  

mom. 7 Semestern börjar en ledig dag  

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern ska börja på en dag som är ledig för arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen, om detta medför en minskning av antalet semesterdagar.  

§ 73 Meddelande om tidpunkten för semester  

När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska arbetsgivaren meddela arbetstagaren om semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt, får tidpunkten för semestern meddelas senare, dock senast två veckor innan semestern börjar.  

Tillämpningsanvisning  

Bestämmelser om meddelande om tidpunkten för semester som flyttats på grund av sjukdom finns i § 75 mom. 5 nedan.

§ 74 Sparande av semester  

Av de semesterdagar som en arbetstagare tjänar in varje år kan den del som överstiger 15 semesterdagar tas ut som sparad ledighet under följande semesterperiod eller senare, om arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras väsentligt eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, betalas ersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräknas på den ordinarie lön som gällde före ändringen, i enlighet med § 78 nedan.  

Tillämpningsanvisning  

I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den ska tas ut samtidigt som arbetsgivaren fastställer semestern i enlighet med § 72 i detta kapitel.

Om en arbetstagare sparar semester för vilken lönen bestäms enligt § 76 mom. 2 i detta kapitel och tar ut den sparade ledigheten eller ska få sådan ersättning för den som avses ovan i denna paragraf, betalas lönen för den sparade ledigheten enligt den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 76 mom. 2 och den beräknas på den fulla ordinarie lönen vid den tidpunkt då den sparade ledigheten börjar eller vid den tidpunkt då ersättningen räknas ut.  

§ 75 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga

mom. 1 Arbetsoförmåga när semestern börjar eller under semestern  

Om en arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om arbetstagaren anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar. Motsvarande rätt att flytta semestern eller den sparade ledigheten gäller om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att genomgå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården.  

mom. 2 Utredning om arbetsoförmåga  

På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren skyldig att visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare, sjukskötare eller företagsfysioterapeut). 

Tillämpningsanvisning  

En utredning enligt mom. 2 som lämnats till arbetsgivaren innan semestern börjat eller inom den tid som anges i mom. 1 betraktas som anhållan om att skjuta upp semestern.  

mom. 3 Flyttad semester  

Sommarsemester som skjutits upp med stöd av mom. 1 ska tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar. Om detta inte är möjligt ska flyttad semester tas ut under semesterperioden det följande kalenderåret, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semestern tas ut före det. Semestern ska dock tas ut senast inom det kalenderår som följer på semesterperioden.  

mom. 4 Semesterersättning för flyttad semester  

Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ta ut semester på det sist nämnda sättet heller, betalas semesterersättning enligt § 78 för den uteblivna semestern.  

mom. 5 Meddelande om tidpunkten för flyttad semester 

 Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för flyttad semester två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.

§ 76 Semesterlön

mom. 1 Semesterlön 

 För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön.  

Tillämpningsanvisning  

Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen. En anställd som har månadslön när semestern börjar räknas som månadsavlönad. Om lönen ändras under semestern, till exempel på grund av en allmän förhöjning eller förändringar i arbetsuppgifterna, ändras semesterlönen på motsvarande sätt.  

mom. 2 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det avslutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.  

Exempel 46

En arbetstagare har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 månader och 100 % i 5 månader. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 60 + 5 x 100) / 12 = 76,7 %. Arbetstagarens fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % x 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent arbetstagaren har när semestern börjar.  

Exempel 47

En arbetstagare har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifikationsårets slut har anställningen alltså gällt i 11 månader. Arbetstagaren arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader x 60 % (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 mån. x 100 % (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) / 11 = 94,3 %.

Arbetstagarens fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % x 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent arbetstagaren har när semestern börjar.   

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas i situationer där förändringar i arbetstiden och därmed också månadslönens belopp avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådana förändringar i arbetstiden kan bli aktuella bland annat vid övergång till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukfrånvaro eller partiell vårdledighet eller då arbetstagaren av någon annan orsak själv ber om att få arbeta deltid. Bestämmelsen tillämpas också när en anställning ombildas till deltidsanställning. Däremot tillämpas bestämmelsen inte på permittering i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen bestäms då enligt mom. 1.

Semesterlönen bestäms enligt mom. 2 när arbetstiden förlängs eller förkortas och lönen därmed ändras. Enbart förändringar i arbetstagarens grundlön (till exempel allmänna förhöjningar eller ändring av lönegruppen) eller enbart förändringar i arbetstidsformen (till exempel att allmän arbetstid ändras till byråarbetstid) leder inte till tillämpning av mom. 2.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semester tas ut enligt § 72 mom. 4 under kvalifikationsåret, korrigeras semesterlönen så att den motsvarar lönen enligt mom. 2 ovan, om arbetstagarens arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret.  

mom. 3 Semesterlön för arbetstagare som inkallas vid behov

För arbetstagare som betalas lön i form av timlön enligt § 20 mom. 2 punkt 2 (Arbetstagare som inkallas vid behov) i detta kollektivavtal och som tjänar in semester för alla månader som ingår i anställningen beräknas semesterlönen på den lön som i genomsnitt betalats per månad under kvalifikationsåret.  

Tillämpningsanvisning

Om alla månader i anställningen inte är fulla kvalifikationsmånader betalas semesterlönen som en procentuell ersättning enligt § 77.

Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester som en arbetstagare som inkallas vid behov enligt detta moment och under en del av året som arbetstagare med månadslön, räknas semesterlönen och semesterersättningen separat för respektive period.  

mom. 4 Tillägg till semesterlönen

Om det i en arbetstagares arbetstid ingår söndags-, kvälls- eller nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid eller sådana kvälls- eller nattskift som utförts under ordinarie arbetstid i skiftarbete, ges arbetstagaren ett tillägg till semesterdagslönen utgående från de penningersättningar som betalats för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med det procenttal som man får när man räknar ut hur många procent de penningersättningar som betalats under föregående kvalifikationsår för under ordinarie arbetstid utfört söndags-, kvälls- och nattarbete samt i skiftarbete utförda kvälls- och nattskift har utgjort av den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår. Förhöjningen är högst 35 procent.

Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för de dagar som räknas som semesterdagar.  

Tillämpningsanvisning

Om anställningen har börjat mitt under kvalifikationsåret, används vid uträkningen arbetstidsersättningarna och den ordinarie lönen för de månader anställningen har pågått under kvalifikationsåret i fråga. Det samma gäller om kvalifikationsåret avbryts på grund av tjänstledighet. Då används de månader då arbetstagaren arbetat.  

Exempel 48

• En arbetstagares ordinarie lön under kvalifikationsåret (1.4–31.3) har varit 28 000 euro.
   
• Ersättningarna för söndags, kvälls och nattarbete har uppgått till 1 750 euro.
   
• Förhöjningsprocenten för dagslönen under semestertiden räknas ut på följande sätt: 1 750 : 28 000 x 100 = 6,25 %  

Exempel 49

• En arbetstagares anställning har börjat 1.1.
   
• Förhöjningsprocenten är den andel som arbetstidsersättningarna under perioden 1.1–31.3 utgör av den ordinarie lönen för samma tid.  

mom. 5 Semesterlönetillägg i semesterersättningen  

Den semesterersättning som ska betalas då anställningen upphör beräknas enligt mom. 4 ovan utgående från de arbetstidsersättningar och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör.  

Tillämpningsanvisning  

Rätten att få tillägg till semesterlönen enligt mom. 4 och 5 avgörs enligt situationen vid semesterns början eller när anställningen upphör. Tillägget betalas alltså inte om arbetstagaren vid semesterns början har en sådan befattning där det i den ordinarie arbetstiden inte ingår sådant arbete som avses ovan. Arbetstagaren har dock, med avvikelse från det som sägs ovan, rätt till tillägget om arbetstagaren på grund av att arbetet är säsongsbetonat utför tilläggsberättigande arbete vid någon annan tid än då semestern börjar. Vid uträkning av förhöjningsprocenten beaktas inte här avsedda lönetillägg som eventuellt betalats för tid då arbetstagaren haft semester, tjänstledighet eller andra avbrott i anställningen.  

I den ordinarie lönen för kvalifikationsåret ingår även ordinarie lön för sjukfrånvaro och semester. Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för de dagar som räknas som semesterdagar. 

§ 77 Semesterersättning när anställningen fortgår  

mom. 1 Procentuell semesterlön för dem som arbetar sällan  

Om en arbetstagare i enlighet med sitt arbetsavtal arbetar så få dagar under kvalifikationsåret eller en så kort tid att bara en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, betalas en semesterlön på  

1.    9 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i högst tre (3) månader,
2.    11 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i mer än tre (3) månader men högst ett år eller
3.    11,5 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i minst ett år.  

Semesterersättningen beräknas på den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning  

Arbetsarrangemangen ska grunda sig på ett arbetsavtal. Enbart det faktum att arbetstagaren har arbetat få dagar (till exempel på grund av sjukfrånvaro eller liknande) eller att anställningen börjat vid en sådan tidpunkt att en månad inte blivit en full kvalifikationsmånad leder inte till tillämpning av detta moment.  
Om arbetstagarens anställning under en kalendermånad pågår utan avbrott minst 16 arbetsdagar och arbetstagaren under den tiden arbetar minst 35 timmar eller 14 arbetsdagar, tjänas semesterdagar in enligt § 70 i detta kapitel. För de intjänade semesterdagarna bestäms en semester för vilken semesterersättning enligt detta moment betalas i stället för semesterlön. Semesterpenning betalas endast för intjänade semesterdagar. För månader då inga semesterdagar intjänas betalas inte heller semesterpenning.  

Exempel 50

• För en deltidsanställd arbetstagare som arbetar två dagar i veckan, 4 timmar om dagen eller 10 timmar varannan vecka, underskrider arbetstiden 35 timmar eller 14 arbetsdagar under de flesta månader, varvid inga semesterdagar tjänas in för dessa månader.
  
  Om arbetstagaren tjänar in semester för till exempel fyra (4) månader om året, bestäms semestern för den tiden och i semesterlön betalas semesterersättning enligt detta moment.
   
• Arbetstagaren tjänar in semesterpenning för 4 månader.

En arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till ledighet och semesterersättning enligt § 79 nedan.  

mom. 2 Kalkylerade korrigeringar av semesterlönen  

Om en i mom. 1 avsedd arbetstagare som arbetar sällan har varit förhindrad att arbeta under kvalifikationsåret på grund av

1. graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen, frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i lagen eller ledighet för vård av anhörig enligt 4 kap. 7 b § från 1.8.2022,
    
2. sjukdom eller olycksfall,
    
3. medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan,
    
4. bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom, eller
    
5. permittering

läggs den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvarotiden till den lön som utgör grunden för semesterlönen, dock högst för 105 kalenderdagar i de fall som avses i punkt 2 och 3 och högst för 42 kalenderdagar i de fall som avses i punkt 5.  

Tillämpningsanvisning  

Arbetstagaren betalas för semestertiden semesterersättning på 9. 11 eller 11,5 procent enligt mom. 1, och vid beräkningen av den beaktas den lön som betalats eller som förfallit till betalning både för ofullständiga och fulla kvalifikationsmånader.

Exempel 51  

• En deltidsanställd arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren 12 år arbetar enligt sitt arbetsavtal varje vecka på måndag och onsdag, 4 timmar per dag.
   
• Under kvalifikationsåret 1.4–31.3 uppkommer 7 fulla och 5 ofullständiga kvalifikationsmånader.
   
• För de fulla kvalifikationsmånaderna tjänar arbetstagaren in semester enligt tabell 2 punkt 2 i § 70 mom. 3 ovan, dvs. sammanlagt 18 semesterdagar.
  
  I enlighet med mom. 3 ovan betalas för semestertiden en semesterlön på 11,5 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning under kvalifikationsåret.
   
• För de fulla kvalifikationsmånaderna (7) betalas också semesterpenning.
   
• Sådan förhöjning för nödarbete eller övertidsarbete som betalats utöver grundlönen beaktas inte när semesterersättningen räknas ut.  

mom. 3 Uträkning av lön för frånvarotid  

Lönen för frånvarotiden enligt mom. 2 beräknas utgående från arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka, bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.  

mom. 4 Semesterlön och semesterersättning av olika slag  

Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester enligt § 70 i detta kapitel och en del av året har omfattats av ledighet enligt § 79 nedan, beräknas lönen och semesterersättningen separat för semestern och ledigheten. 

§ 78 Semesterersättning när anställningen upphör  

mom. 1 Semesterersättning för outtagna semesterdagar  

När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få semesterersättning för sådana outtagna semesterdagar som intjänats enligt § 70 ovan. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslön som gäller vid tidpunkten för beräkning av semesterersättningen divideras med 20,83 och resultatet multipliceras med antalet outtagna semesterdagar. Utöver semesterersättningen betalas också semesterpenning enligt § 80 nedan. I fråga om de semesterdagar och dagar av sparad ledighet för vilka semesterlönen bestäms enligt § 76 mom. 2 beräknas den nämnda månadslönen på den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semesterersättningen beräknas, utgående från den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 76 mom. 2.  

Tillämpningsanvisning

När semesterersättningen räknas ut noteras antalet outtagna semesterdagar i tabell 1–3.  

Utöver semesterersättningen betalas semesterpenning enligt § 80 för intjänade fulla kvalifikationsmånader. Ett eventuellt tillägg till semesterlönen läggs också till semesterersättningen. Se § 76 mom. 5 om arbetstidsersättningarnas inverkan på semesterersättningen.  

Semesterersättning betalas också för varje outtagen dag av sparad ledighet. I samband med denna semesterersättning betalas ingen semesterpenning.  

Exempel 52

• Arbetstagarens semester bestämdes enligt tabell 1.
   
• Anställningen hade fortgått under hela det föregående kvalifikationsåret och upphört 31.8.
   
• Av det föregående kvalifikationsårets 38 semesterdagar hade arbetstagaren tagit ut 27 semesterdagar innan anställningen upphörde. Eftersom 27 semesterdagar redan tagits ut återstår 11 dagar som ska ersättas.
   
• Under det pågående kvalifikationsåret hade arbetstagaren 1.4–31.8 tjänat in semester för fem (5) månader, varvid 15 dagar ska ersättas för denna tid. Sammanlagt blir det då 26 (11+15) dagar som ska ersättas.  

mom. 2 Sammanräkning vid betalning av semesterersättning  

Om en arbetstagare under de kalendermånader då anställningen började och upphörde har varit anställd utan avbrott i totalt minst 16 kalenderdagar, under vilka arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar, och arbetstagaren för denna anställning inte har fått semester eller semesterersättning, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterersättningen bestäms, och för månaden betalas också semesterpenning. Vid beräkning av de 16 dagarna avdras olovlig frånvaro och strejk.  

Exempel 53

• En arbetstagares visstidsanställning har börjat 25.7 och upphört 9.4 året därpå.
   
• Under anställningen har arbetstagaren varken tagit ut semester eller fått semesterersättning.
   
• Varken den månad då anställningen började (juli) eller den då anställningen upphörde (april) är fulla kvalifikationsmånader som berättigar till semester.
   
• Under den månad då anställningen började och under den månad då anställningen upphörde har anställningen fortgått i totalt 16 kalenderdagar i vilka sammanlagt ingått minst 35 arbetstimmar (eller minst 14 arbetsdagar).
   
• Juli och april slås ihop till en full kvalifikationsmånad.  

mom. 3 Semesterersättning när anställningen upphör, procentuell semesterlön  

Till en arbetstagare som inte tjänar in semester enligt § 68 i detta kapitel betalas när anställningen upphör en semesterersättning på

1. 9 procent, om anställningen när den upphör har fortgått utan avbrott i högst tre (3) månader vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,  
2. 11 procent, om anställningen när den upphör har fortgått utan avbrott i mer än tre (3) månader men mindre än ett år vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, eller
3. 11,5 procent, om anställningen när den upphör har fortgått utan avbrott i minst ett år vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden.  

Semesterersättningen beräknas på den lön som räknats ut enligt § 77 mom. 1 för den tid för vilken arbetstagaren fram till dess inte har fått semesterersättning. 

§ 79 Intjäning av ledighet

mom. 1 Rätt till ledighet  

En arbetstagare som på grund av sitt arbetsavtalsenliga arbetstidsarrangemang inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 68 ovan, och därmed inte har semester, har rätt att under anställningsförhållandet enligt önskan få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningsförhållandet.  

Tillämpningsanvisning 

Rätten till ledighet baserar sig på 8 § i semesterlagen.

mom. 2 Beviljande av ledighet 

Arbetstagaren ska innan semesterperioden börjar meddela arbetsgivaren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar semesterbestämmelserna i § 72, 73 och 75.  

mom. 3 Uträkning av semesterersättning för den som är berättigad till ledighet 

Arbetstagaren har rätt att få en semesterersättning på

1. 9 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i högst tre (3) månader,
2. 11 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i mer än tre (3) månader men mindre än ett år, eller
3. 11,5 procent, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått utan avbrott i minst ett år.

Semesterersättningen beräknas på den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid under föregående kvalifikationsår, med undantag av förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.

Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av graviditets-, särskild graviditets- eller föräldraledighet, läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden beräknad enligt § 77 mom. 2 samt lönen som betalats för frånvarotiden.

mom. 4 Betalning av semesterersättning 

Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i samband med ledigheten en semesterersättning enligt mom. 3 vid den tidpunkt som gäller för semesterlönen enligt § 81 mom. 1 nedan. I annat fall betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens utgång.

mom. 5 Semesterersättning när anställningen upphör för den som är berättigad till ledighet 

Till en arbetstagare med begränsad arbetstid enligt denna paragraf betalas vid anställningens upphörande en semesterersättning enligt § 77 mom. 3 ovan.

§ 80 Semesterpenning

mom. 1 Semesterpenningens storlek 

Semesterpenningen beräknas utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader som arbetstagaren tjänat in enligt § 70 mom. 3 i detta kapitel. Semesterpenning betalas enligt följande för varje full kvalifikationsmånad:

• 6 procent när semestern bestäms enligt tabell 1 
• 5 procent när semestern bestäms enligt tabell 2 
• 4 procent när semestern bestäms enligt tabell 3.

Semesterpenningen beräknas på den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning 

En full kvalifikationsmånad är en månad för vilken arbetstagaren enligt § 68 ovan har tjänat in semesterdagar. Beräkningsgrunden är arbetstagarens faktiska ordinarie månadslön för juli månad, dvs. som beräkningsgrund används inte en semesterlön som bestäms enligt § 76 mom. 2 i detta kapitel.

Exempel 54

• Om en arbetstagare till exempel under en del av juli har skött sitt eget arbete, och under en annan del uteslutande något annat arbete, och arbetstagaren därför har fått lön av två slag för juli, beräknas semesterpenningen på den sammanräknade ordinarie lön som betalats för juli för skötseln av vardera arbetet.
   
• Om arbetstagarens lön för juli definieras som deltidslön enligt § 13 i detta kollektivavtal, räknas semesterpenningen ut på denna deltidslön. 

Exempel 55

• En arbetstagares anställning har börjat 1.8.
   
• Arbetstagaren har 15 år av anställningstid som arbetsgivaren godkänner för erfarenhetstillägg och tjänar därmed in semester enligt tabell 1.
   
• Arbetstagaren har 8 fulla kvalifikationsmånader när kvalifikationsåret upphör 31.3.
   
• Semesterpenningen för kvalifikationsåret är 6 (%) x 8 (mån.) = 48 % av den ordinarie månadslönen för juli. 

mom. 2 Uträkning av semesterpenning 

Om ett oavlönat avbrott i arbetet eller en partiellt avlönad sjukfrånvaro uppkommer i juli, räknas semesterpenningen på den ordinarie månadslön som arbetstagaren skulle ha tjänat om han eller hon hade arbetat hela juli. Om anställningen har upphört före tidpunkten för betalning av juli månads lön, räknas semesterpenningen ut på den ordinarie månadslönen för den fulla kalendermånad som föregått anställningens upphörande eller, om någon sådan månad inte existerar, på den månadslön som arbetstagaren skulle ha tjänat om han eller hon hade varit anställd denna månad.

mom. 3 Förvägrad semesterpenning

Semesterpenning betalas inte för semester eller en del av semestern, om arbetstagaren omedelbart innan semestern eller en del av den börjat eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl. Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om en arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden eller häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta eller om anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

Tillämpningsanvisning

Hävning under prövotid utgör inte någon här avsedd grund för att inte betala semesterpenning. 

Beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av följande formel:

§ 81 Betalning av semesterlön, semesterpenning och semesterersättning

mom. 1 Betalning av semesterlön 

Semesterlönen och lönen för sparad ledighet betalas på ordinarie lönebetalningsdag eller, på arbetstagarens begäran, före semestern.

mom. 2 Betalning av semesterpenning 

Semesterpenningen betalas i samband med lönebetalningen för augusti, om man inte lokalt kommer överens om något annat. Se § 3 om lokala avtal.

Om anställningen upphör före tidpunkten för lönebetalningen för augusti, betalas semesterpenningen i samband med betalningen av semesterlön eller semesterersättning.

mom. 3 Semesterlön och semesterersättning vid dödsfall 

Om anställningen upphör på grund av dödsfall betalas semesterpenningen och semesterersättningen till dödsboet.