Anvisningar om beräkning av den lokala justeringspotten 1.7.2015 i avtalet för tekniska sektorn

Den lokala justeringspotten 1.7.2015

En lokal justeringspott på 0,29 % av lönesumman inom TS genomförs 1.7.2015.

Om samförstånd inte nås om fördelningen av justeringspotten betalas den lokala justeringspotten som en jämnstor procentuell allmän förhöjning. För att onödiga förhandlingar ska kunna undvikas finns det skäl att lokalt utreda redan på förhand om någon av de lokala förhandlingsparterna vill genomföra löneförhöjningarna 1.7.2015 uttryckligen som en allmän förhöjning.

I alternativet med allmän förhöjning höjs de uppgiftsrelaterade lönerna, de individuella tilläggen och separattilläggen med 0,29 %.

De lokala justeringspotterna används inom ramen för det lokala lönesystemet för höjningar av uppgiftsrelaterade löner och för betalning av individuella tillägg. Separattillägget minskar inte av att justeringspotten används för höjning av den uppgiftsrelaterad lönen.

Det lönar sig att i god tid börja förhanda om fördelningen av den lokala justeringspotten.

Lönesumma som utgör grunden för den lokala justeringspotten

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman inom TS för en så normal månad som möjligt.

Lönesumman får inte innehålla samma löneposter flera gånger eller från flera perioder (exempelvis löneposter som betalats retroaktivt).

Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av den lokala justeringspotten med undantag för eventuell semesterpenning, semesterersättning, eventuella resultatbonusar e.d. poster som inte hör till en normal månad. Till lönesumman räknas också lönerna för vikarier, andra visstidsanställda och deltidsanställda.

Återverkningarna på automatiska och icke-automatiska tillägg

Automatiska, dvs. procentuella lönetillägg, höjs i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen eller den ordinarie lönen. Till exempel är branschtillägget 4 % eller 8 % av den uppgiftsrelaterade lönen och grunden för beräkningen av timpriset för arbetstidsersättningarna är den ordinarie lönen.

När den uppgiftsrelaterad lönen/den ordinarie lönen höjs, förblir de icke-automatiska tilläggen, dvs. tillägg angivna i euro (t.ex. naturaförmåner), oförändrade.

Återverkningseffekterna bör beaktas i kostnadsberäkningarna, så att den överenskomna kostnadseffekten inte över- eller underskrids. Avtalsuppgörelserna återspeglas direkt i den kommunala ekonomin.

Det finns bara ett rätt slutresultat och det är att kostnadseffekten är 0,29 % av lönesumman. Rätt resultat kan ändå nås med hjälp av flera beräkningssätt. Storleken på justeringspotten kan således beräknas på de ordinarie lönerna, totallönerna eller på något annat inkomstbegrepp. Höjningarnas återverkningar på de automatiska och icke-automatiska tilläggen bör beaktas oberoende av beräkningssätt. Dessa återverkningar bör tas med i beräkningen av justeringspottens kostnadseffekt.

Det är inte att rekommendera att justeringspotten beräknas på de uppgiftsrelaterade lönerna om potten också används för individuella tillägg.

Om justeringspotten på 0,29 % beräknas på summan av totallönerna eller summan av de ordinarie lönerna, kan pottens belopp inte som sådant överföras på de uppgiftsrelaterade lönerna eller de individuella tilläggen. I så fall beaktas inte höjningarnas återverkningar på arbetstidsersättningar och andra s.k. automatiska, dvs. procentuella tillägg, och då överskrids den överenskomna totala kostnadseffekten.

Exempel på beräkning av den lokala justeringspotten på 0,29 %

För att göra det tydligt har höjningarna i följande exempel införts i lönen för en enda person. I praktiken varierar storleken på och fördelningen av höjningarna på exempelvis de uppgiftsrelaterade lönerna och de individuella tilläggen mellan olika personer.

Rätt beräkningssätt

Exempel 1. Den lokala justeringspotten på 0,29 % räknas på till exempel lönesumman av totallönerna för maj 2015. Storleken på justeringspotten blir 7,92 € (2730x0,29/100=7,92 €). Den uppgiftsrelaterad lönen kan ändå höjas endast med 6,26 € ((2000/(2000+160))x(2330/2730)x7,92=6,26 €) för att kostnadseffekten inte ska överskridas. Med detta belopp höjs den uppgiftsrelaterade lönen. I exemplet har nu beaktats höjningens återverkan på branschtillägget och arbetstidsersättningar. Totallönerna stiger med jämnt 0,29 %, dvs. 7,92 €.

Exempel 2. Den lokala justeringspotten på 0,29 % räknas på till exempel lönesumman av totallönerna för maj 2015. Storleken på justeringspotten blir 7,92 € (2730x0,29/100=7,92 €). Det individuella tillägget kan ändå höjas endast med 6,76 € ((2330/2730)x7,92=6,76 €) för att kostnadseffekten inte ska överskridas. Med detta belopp höjs det individuella tillägget. I exemplet har nu beaktats höjningens återverkan på arbetstidsersättningar. Totallönerna stiger med jämnt 0,29 %, dvs. 7,92 €.

Fel beräkningssätt

Exempel 3. Den lokala justeringspotten på 0,29 % räknas på till exempel lönesumman av totallönerna för maj 2015. Storleken på justeringspotten blir 7,92 € och med detta belopp höjs i punkt a) den uppgiftsrelaterade lönen och i punkt b) den individuella lönen. I exemplet har inte beaktats justeringspottens återverkan på branschtillägget och arbetstidsersättningar. Den totala kostnadseffekten överskrids i punkt a) med 0,08 procentenheter och i punkt b) med 0,05 %.

Dokumentera avgörandena

Avgörandena om de lokala justeringspotterna bör dokumenteras. När man dokumenterar grunderna för potterna och hur de används och fördelas blir det lättare att driva en konsekvent personalpolitik och följa upp lönesystemet. KT samlar årligen in uppgifter om hur de lokala justeringspotterna använts.

Arbetsgivaren svarar för kostnadsberäkningen och verkar under tjänsteansvar.

Till stöd för förhandlingarna om justeringspotten

Löneuppgifter enligt kommunstorlek, oktober 2013 (på finska)

De genomsnittliga uppgiftsrelaterade lönerna inom TS och decilindelningen i oktober 2013 (på finska)