Suomeksi
Anvisning
AKTA

Definitionen på arbetstid för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem ändras 1.4.2020

KT och Offentliga sektorns union rf är överens om innehållet i denna anvisning.

Avtalsparterna i AKTA bilaga 12 är överens om att följande tid räknas som arbetstid från 1.4.2020:

Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället

Bestämmelsen i AKTA 2018–2019 bilaga 12 hade följande ordalydelse:

Familjedagvårdarens arbetstid börjar när det första barnet avlämnas för vård och slutar när det sista barnet avhämtats, bortsett från den tid då inget barn vårdas hos familjedagvårdaren. Som arbetstid räknas också tid som använts för andra arbetsuppgifter som arbetsgivaren anvisat.

Bakgrund till ändringen av tiden som räknas som arbetstid

Den nya arbetstidslagen (872/2019) trädde i kraft 1.1.2020. Genom lagen upphävdes arbetstidslagen från 1996 (605/1996).

I 3 § 1 mom. i arbetstidslagen ges följande definition:

Arbetstid är den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.

Definitionen i den nya lagen är tvingande rätt som man inte kan avvika från genom ett kollektivavtal eller lokalt avtal. Bestämmelsen i AKTA 2018–2019 bilaga 12 § 8, som avviker från bestämmelsen i arbetstidslagen, tillämpades t.o.m. 31.3.2020 med stöd av övergångsbestämmelsen i 49 § i arbetstidslagen.

Morgonberedskap

Eftersom den tid som räknas som arbetstid ändrats är morgonberedskap för en familjedagvårdare inte längre möjlig i situationer där familjedagvårdaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället, dvs. hemma. Sådan tid räknas i fortsättningen som arbetstid, inte beredskapstid.

Beredskap kan ordnas enligt AKTA kap. III § 5. Beredskap enligt paragrafen är möjlig endast i situationer där arbetstagaren inte behöver vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet.

Planering av arbetsskiftsförteckningen

Planeringen av arbetsskiftsförteckningen får nu ännu större betydelse då inte bara den tid som använts för arbete räknas som arbetstid, utan också den tid då familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Arbetsgivaren bör utreda hur den nya definitionen på tid som räknas som arbetstid påverkar planeringen av arbetsskiftsförteckningarna.

När den nya definitionen på tid som räknas som arbetstid träder i kraft mitt under en arbetsperiod bör arbetsgivaren beakta ändringens verkningar på den faktiska arbetstiden.

Ändringar i arbetsskiftsförteckningen görs i enlighet med AKTA kap. III § 28.

Att beakta lokalt

Arbetsgivaren bör diskutera med de lokala personalrepresentanterna hur ändringen påverkar den lokala praxisen och de lokala avtalen. Om man ingått ett lokalt avtal som avviker från den nya definitionen av tid som räknas som arbetstid är avtalet ogiltigt till denna del.

Det kommunala huvudavtalet har upphört att gälla 31.3.2020 och nya lokala avtal som baserar sig på § 13 i huvudavtalet kan inte ingås förrän det nya huvudavtalet träder i kraft.

KT och Offentliga sektorns union rf är överens om innehållet i denna anvisning.