Personaltrivseln inom undervisningssektorn har förbättrats

Välbefinnandet i arbetet inom undervisningssektorn har förbättrats. De flesta som är anställda inom undervisning upplever sitt arbete som betydelsefullt. Atmosfären på arbetsplatserna och chefsarbetet har förbättrats. Arbetsgemenskapen och det fungerande chefsarbetet betraktas som resurser.

Uppgifterna framgår av en färsk översikt över undervisningssektorn som ingår i Kevas serie av sektoröversikter. Detta är den första översikten som publiceras över undervisningssektorn. 

Undervisningssektorn har lyckats minska kostnaderna för sjukfrånvaro genom förebyggande åtgärder. Men långt över hälften av de anställda anser ändå att deras arbete är psykiskt tungt. Psykisk belastning är vanligare än inom många andra kommunala yrkesområden. Speciallärare, skolgångshandledare och skolgångsbiträden upplever mer arbetsbelastning än andra.

– Det finns en hel del positiv utveckling vad gäller lärarnas välbefinnande i arbetet och sjukledighetsdagarna har hållits på en rimlig nivå, även om lärarrollen och det pedagogiska arbetet på många sätt är mer krävande än tidigare, säger forskningschef Tuomas Erkkilä i Kevas pressmeddelande.

Erkkilä räknar upp saker som stärker arbetsförmågan. De är exempelvis en bra arbetsgemenskap, ett bra chefsarbete, ett arbete som stöder återhämtning, mentorverksamhet, arbetshandledning och utveckling av kollegialt stöd.

 

Unga lärares arbetsbelastning är högre än andras

Den arbetsbelastning och de psykiska symptom som observerats hos unga arbetstagare inom hela den offentliga sektorn syns också inom undervisningssektorn. Antalet unga som upplever god psykisk arbetsförmåga har under ett par år minskat inom hela kommunsektorn; bland de unga inom bildningsväsendet ännu mer än genomsnittet.

– De yngsta anställda har det mest brådskande behovet av särskild uppmärksamhet för att utveckla sitt välbefinnande i arbetet, säger Kevas forskningschef Tuomas Erkkilä.

Det är viktigt att i tid identifiera tecken på belastning hos de unga.

– Modellen för tidigt stöd fungerar här som ett bra verktyg, tillägger Erkkilä.

 

Risken för arbetsoförmåga är lägre bland lärare än inom kommunsektorn i övrigt

Sannolikheten för övergång till invalidpension under de närmaste tre åren är lägre inom undervisningssektorn än inom andra kommunala sektorer. Bland yrkesgrupperna inom undervisningssektorn placerar sig klasslärare och lärare på andra stadiet i den grupp som har den lägsta risken för förlorad arbetsförmåga.

För personalen inom undervisningssektorn är antalet sjukfrånvarodagar per år mindre än genomsnittet inom kommunsektorn. Inom undervisningssektorn var antalet frånvarodagar i genomsnitt 10 dagar år 2024, inom kommunsektorn i genomsnitt 14,9 dagar.

Det är också skäl att notera att till och med ett stort antal sjukfrånvarodagar för lärare inte automatiskt innebär en ökad risk för förlust av arbetsförmåga. Exempelvis bland högstadie- och gymnasielärare under 35 år verkar den totala mängden sjukfrånvaro inte öka risken i någon högre grad, till skillnad från till exempel anställda inom vårdsektorn. Detta tyder på att lärarnas sjukfrånvaro oftare är förknippad med tillfällig sjukdom än med risk för förlust av arbetsförmåga.

Psykiska störningar är den vanligaste orsaken till att anställda inom undervisningssektorn övergår till invalidpension. Sammanlagt cirka 102 000 lärare och skolgångshandledare är försäkrade hos Keva.
 

Läs Kevas rapport: Opetuksen toimialan henkilöstön työkyky ja sen johtaminen 2025 (PDF)> 

(på finska, med svenskt sammandrag)