Sök
Inkomsterna i kommunsektorn ökade mer än de avtalsenliga förhöjningarna år 2021
… (1:a decilen) och hälften över 3 327 euro i månaden (median). Var tionde sjukskötare tjänar över 4 219 euro i … (1:a decilen) och hälften över 3 327 euro i månaden (median). Var tionde sjukskötare tjänar över 4 219 euro i …
Arbetsmarknadens centralorganisationer: Delat familjeansvar ökar välbefinnandet i arbetet och jämlikheten i arbetslivet
Arbetsmarknadens centralorganisationer uppmuntrar arbetsplatserna att stödja en jämnare fördelning av familjeansvaret. Familjeledighetsreformen gör det möjligt att förbättra jämställdheten i arbetslivet på arbetsplatserna, men dessutom behövs gemensamma spelregler på arbetsplatserna, utveckling av god praxis och en familjevänlig inställning inom hela arbetskollektivet, betonar Finlands näringsliv, Akava, Kyrkans arbetsmarknadsverk, kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, FFC, STTK och Statens arbetsmarknadsverk. Organisationerna publicerar material åt arbetsplatserna på familjernas dag.
Det program för lika lön som regeringen utarbetat i samarbete med arbetsmarknadens centralorganisationer har nu publicerats
Regeringen och organisationerna har kommit överens om gemensamma åtgärder för lika lön för åren 2024-2027. Målet för likalönsprogrammet är att ytterligare minska löneskillnaden mellan könen. På löneskillnaden inverkar också andra åtgärder än de som ingår i programmet.
Välfärdsområdena blir av. Minns du varför?
Det kan vara bra att återkalla i minnet hur vi landade här. Varför behövs en välfärdsområdesreform? Diskussionen om strukturer och utveckling av servicen har pågått så länge att behovet av förnyelse emellanåt tycks fördunklas.
Ansökan om familjeledighet enligt den nya lagstiftningen
Lagstiftningen om familjeledighetsreformen träder i kraft 1.8.2022. I samband med familjeledighetsreformen ändras lagstiftningen och terminologin som rör familjeledighet.
Kommundirektörer och välfärdsområdesdirektörer måste ha direktörsavtal
Enligt kommunallagen ska ett direktörsavtal ingås mellan kommunen och kommundirektören. I avtalet kommer man överens om förutsättningarna för ledningen av kommunen. I lagen om välfärdsområden finns en motsvarande bestämmelse om välfärdsområdesdirektörer. Syftet med direktörsavtalet är att ge spelregler och goda förutsättningar för ledningsarbetet i kommuner och välfärdsområden.
Flexibelt förhandlingssystem i kommun- och välfärdssektorn
Alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar på fastlandet omfattas av kommun- och välfärdssektorns förhandlingssystem. Också företag som ägs av dessa kan bli medlemmar i KT. Vid kommun- och välfärdssektorns förhandlingar kommer parterna överens om riksomfattande kollektivavtal.
Arbetsfred för nästan tre år inom kommun- och välfärdssektorn
Alla avtalsparter inom kommun- och välfärdssektorn har godkänt ett förhandlingsresultat. Avtalshöjningarna i uppgörelsen följer den allmänna linjen och är sammanlagt 7,37 procent under nästan tre år. Dessutom har parterna kommit överens om en fortsättning på löneutvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2026–2028.
Förändringarna i arbetslivet följs upp vartannat år i kommun- och välfärdssektorn
Syftet med uppföljningen är att ta skapa samsyn om arbetslivsutvecklingen och bygga upp en kunskapsbas som kommun- och välfärdssektorn kan använda i arbetsmarknadsverksamheten och utvecklingsarbetet.
Utbildningsvolymen måste ökas och den internationella rekryteringen påskyndas
– Tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården kan korrigeras genom ökad utbildning och snabbare internationell rekrytering. Inom branschen finns det ingen arbetskraftsreserv för rekrytering av personal ens för befintliga lediga jobb, än mindre för framtidens växande behov, säger Markku Jalonen, verkställande direktör för KT.