Det behövs ett nationellt verktyg för bedömning av social- och hälsovårdspersonalens språkkunskaper

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT anser att ett nationellt verktyg för bedömning av social- och hälsovårdspersonalens språkkunskaper bör utvecklas. Det skulle vara fråga om en elektronisk plattform som välfärdsområdena och deras serviceleverantörer kan använda för att på ett tillförlitligt sätt bedöma hur personalens yrkesinriktade språkkunskaper utvecklas. Genom nationellt bedömnings- och stödmaterial kan en enhetlig användning av bedömningsverktyget främjas.

Behovet av att utveckla ett sådant verktyg hänger samman med de lagändringar som bereds vid Social- och hälsovårdsministeriet: Arbetsgivarens skyldigheter att säkerställa social- och hälsovårdspersonalens språkkunskaper kommer att preciseras genom ändringar i lagen om tillsyn över social- och hälsovården. Samtidigt pågår en reform av lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Där fastställs bestämmelser om språkkunskaper för både yrkesutbildade personer och personer som ansöker om rätt att utöva yrke.

– Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid bedömningen och utvecklandet av personalens språkkunskaper, men preciseringarna får inte medföra en oskälig börda för arbetsgivarna inom välfärdssektorn och inte heller fördröja kvalificeringen och sysselsättningen av personer med internationell kompetens, säger Anna Kukka, förhandlingsdirektör vid Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.

KT anser att det krävs omfattande satsningar för att stödja språkkunskaper som behövs i arbetslivet. Därför kan inte ansvaret enbart ligga på enskilda arbetsgivare, utan utvecklandet av språkkunskaperna bör främjas nationellt.

–  Förutom ett bedömningsverktyg behövs också stödmaterial både för personalens självstudier och för hur arbetsplatserna kan stödja personer med internationell kompetens att utveckla sina språkkunskaper. Ministerierna håller redan på att utarbeta stödmaterial, vilket vi anser att är mycket viktigt, säger Kukka.

Finland behöver arbets- och utbildningsrelaterad invandring

Välfärdsområdena måste redan enligt den nuvarande lagstiftningen säkerställa att deras egen personal och deras serviceproducenters personal har tillräckliga språkkunskaper. I reformen av lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, som snart sänds på remiss, preciseras arbetsgivarens skyldigheter. Enligt lagförslaget ska arbetsgivaren under hela anställningsförhållandet säkerställa att personalen har tillräckliga språkkunskaper. Dessutom ska Tillstånds- och tillsynsmyndigheten, som övervakar verksamheten, få möjlighet att utfärda närmare föreskrifter för att förbättra språkkunskaperna under anställningsförhållandet.

I dagsläget säkerställs språkkunskaperna vid rekryteringen. Yrkesutbildade personer ska ha avlagt antingen en yrkesexamen på finska eller svenska inom sin bransch eller den allmänna språkexamen (YKI-testet). Språkkunskaperna kan också påvisas till exempel genom ett mognadsprov. KT betonar att regleringen också i fortsättningen ska vara tillräckligt tydlig, så att arbetsgivarna vet hur utvecklingen av de anställdas språkkunskaper kan påvisas och bedömas under anställningsförhållandet.

Finland behöver arbets- och utbildningsrelaterad invandring samt metoder för att främja en ömsesidig integration.

– En tredjedel av vår social- och hälsovårdspersonal går i pension under de följande tio åren. Redan inom de närmaste fem åren behöver vi rekrytera 20 000 nya närvårdare och sjukskötare. För att lösa situationen behövs flera olika metoder, bland annat arbetskraftsinvandring och ökade utbildningsvolymer, säger Assi Puistolahti, sakkunnig i arbetskraftspolitik och internationell rekrytering vid KT.