Suomeksi
Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vilka är principerna för ersättning vid exponering för biologiska agenser inom småbarnspedagogiken?

För avtalsperioden 2025–2028 tillsattes en tidsbegränsad arbetsgrupp som har till uppgift att ge anvisningar om principerna för ersättning för vård i situationer där en anställd har exponerats för biologiska agenser i arbetet (t.ex. skabb). Arbetsgruppens mandattid är 1.8.2025–30.9.2026. Denna anvisning baserar sig på den nämnda avtalsbestämmelsen.

Definitionen av en yrkessjukdom grundar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), och i lagen föreskrivs om arbetstagarens rätt till ersättning på grund av en yrkessjukdom. Principerna för ersättning grundar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan ska begränsas så att dessa inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet, hälsa eller reproduktiva hälsa (arbetarskyddslagen 40 § 1 mom.).

I situationer där det förekommer exponering för biologiska agenser är det viktigt att följa de anvisningar och den praxis som finns nationell, regionalt och lokalt.

Biologiska agenser

Biologiska agenser är organismer av biologiskt ursprung. Till dessa hör bakterier, svampar (jäst- och mögelsvampar), virus, protozoer (parasiter) och prioner. Biologiska agenser är vanligast inom jord- och skogsbruk, energiproduktion, avfallshantering och miljötjänster samt social- och hälsovård. Agenser som smittar mellan människor kan dock förekomma på alla slags arbetsplatser. Inom småbarnspedagogiken förekommer säsongsbetonat olika smittsamma sjukdomar och andra biologiska agenser.

Mer information om biologiska agenser

Reglering av biologiska agenser

I 40 § i arbetarskyddslagen (738/2002) föreskrivs om begränsning av arbetstagarnas exponering för biologiska agenser. Med stöd av arbetarskyddslagen har det utfärdats förordningar som preciserar både skyddet för arbetstagare mot biologiska agenser och klassificeringen av biologiska agenser.

Om en arbetstagare kan exponeras för biologiska agenser i sitt arbete ska arbetsgivaren fastställa sannolikheten för exponering samt arten, graden och varaktigheten av exponeringen. På detta sätt kan man bedöma riskerna för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet och fatta beslut om åtgärder som behöver vidtas. För riskbedömning och riskhantering delas biologiska agenser in i fyra riskgrupper. Klassificeringen beaktas vid den utredning och bedömning av riskerna som ligger till grund när arbetsgivaren beslutar om åtgärder för att förebygga och minska exponeringen.

Vaccination och profylax

I 12 § i statsrådets förordning om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser föreskrivs:

Vaccination och profylaktiska läkemedel
Till arbetstagare som i arbetet kan komma att exponeras för biologiska agenser som de inte redan är immuna mot ska arbetsgivaren på sin bekostnad erbjuda profylaktiska läkemedel eller vaccination, om sådana finns.

Vaccinationer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet får arbetstagaren via den offentliga hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren betalar de vaccinationer som arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla för att förebygga risker i arbetet och som inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Institutet för hälsa och välfärd har gett närmare rekommendationer om vaccinationer i arbetslivet:

Biologiska agenser som yrkessjukdom

Med yrkessjukdom avses en sjukdom som sannolikt huvudsakligen orsakats av att en arbetstagare exponerats för en biologisk (eller fysikalisk eller kemisk) agens i sitt arbete, på ett område som hör till den plats där arbetet utförs eller i verksamhet som ingår i en arbetsrelaterad utbildning (6 kap. 26 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar).

För att en sjukdom ska diagnostiseras som yrkessjukdom krävs det en medicinsk undersökning, där det finns tillgång till tillräckligt mycket information om arbetstagarens arbetsförhållanden och exponeringen i arbetet  (6 kap. 26 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar).

I 6 kap. 27 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar finns bestämmelser om förordningen om förteckningen över yrkessjukdomar, som omfattar de sjukdomar som utifrån medicinsk forskning anses ha ett påvisat sannolikt orsakssamband med de biologiska agenser som specificeras i förordningen.

För dessa sjukdomar betalas ersättning för yrkessjukdom, när det kan påvisas att en arbetstagare har exponerats för en agens som nämns i förordningen i en omfattning som innebär att agensen huvudsakligen har kunnat orsaka sjukdomen och sjukdomen uppenbart inte har någon annan orsak.

I förteckningen över yrkessjukdomar finns följande lista över biologiska agenser:

  1. Bakterier samt sporer och andra biolgiskt aktiva ämnen som frigörs från mögel
    Typiska sjukdomsformer
    Tröskdammlunga, av mögel framkallad astma och snuva, luftfuktarfeber och av organiskt damm framkallad akut toxisk alveolit (ODTS)
     
  2. Tuberkelbakterien
    Typiska sjukdomsformer
    Olika former av tuberkulos
     
  3. Virus, bakterier, svampar, protozoer, bilharziamaskar och skabbkvalster
    Typiska sjukdomsformer
    Virushepatiter, sorkfeber, harpest, mjölkerskeknutar, svinros, kastsjuka, mjältbrand, listerios, hudmykoser, toxoplasmos, malaria, bilharzia och skabb

Förteckningen är inte uttömmande, vilket innebär att också andra sjukdomar kan ersättas som yrkessjukdom om sjukdomens orsakssamband med en agens som förekommer i arbetet kan påvisas med tillräcklig sannolikhet.

Om det inte är fråga om en yrkessjukdom (till exempel skabb)

Om det inte är fråga om en yrkessjukdom är det bra att utreda om avtalet om företagshälsovårdstjänster täcker arbetstagarens läkemedelskostnader. I avtalet om företagshälsovård kan det även stå om företagshälsovården endast täcker läkemedel för dem som insjuknat eller också för dem som exponerats. Arbetsgivaren kan på frivillig basis ha beslutat att, för att hantera epidemin och förhindra spridning, också bekosta behandlingen av symtomfria arbetstagare som exponerats i arbetet.

Skatteförvaltningens anvisningar om läkemedelskostnader

Det är också bra att beakta Skatteförvaltningens anvisningar om läkemedelskostnader:

”Läkemedelskostnader kan ingå i hälsovård som har ordnats av arbetsgivaren och som hör till den företagshälsovård som i enlighet med planen för företagshälsovård ordnats för hela personalen. Läkemedel kan utgöra en skattefri personalförmån endast om de ordinerats av en företagsläkare eller på basis av en remiss från denna av en specialist. Vid bedömningen av hur skälig förmånen är beaktas beloppet av läkemedelskostnaderna.”

Mer information på webben

Institutet för hälsa och välfärd har gett ut en anvisning av rekommendationskaraktär för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården om bekämpningsåtgärder under en skabbepidemi.

Arbetshälsoinstitutet har gett ut en anvisning om förebyggande av skabb på arbetsplatser.

Välfärdsområden och kommuner/städer har utarbetat regionala anvisningar om till exempel skabb och huvudlöss.

Arbetshälsoinstitutet har tagit fram en verksamhetsmodell för hälsoundersökningar i anslutning till tuberkulos.

I Terveyskirjasto finns anvisningar om infektioner och dagvård.