Framtidens arbete kan se annorlunda ut än vi tror

Arbetets framtid kan ses som en tratt där nuet öppnar sig för olika slags framtidsutsikter. Det viktiga är vad som förändras och hur, samt vad som förblir detsamma.

Enligt framtidsforskaren Joseph Voros (2017) har vi haft för vana att förutse sådana framtidsscenarier som vi hoppas på och som vi tror är möjliga, det vill säga sådana som vi på något sätt anser vara sannolika eller åtminstone möjliga. Vid sidan av dessa har Voros också velat lyfta fram omöjliga och otroliga framtidsscenarier. Sitra har beskrivit saken som att den framtidstratt som vi ser framför oss ofta är för smal. Ibland händer något som vi inte har kunnat förvänta oss eller vars konsekvenser vi inte på förhand har kunnat föreställa oss.

I Sitras prognosmaterial användes coronapandemin, Brexit och Trump som exempel på framtidsscenarier som ansågs omöjliga eller otroliga. Exemplen gavs strax före Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, de fruktansvärda handlingarna i Gaza, Trumps andra presidentperiod och det varmaste uppmätta året i världshistorien år 2024.

Alla världshändelser återspeglas dock inte direkt på arbetsplatserna – åtminstone inte alla arbetsplatser. Vad är det alltså som förändras i arbetslivet och vad förblir detsamma? För några år sedan tog KT itu med att reda ut detta tillsammans med huvudavtalsorganisationerna. Bakgrunden till detta var tanken att den dåvarande kommunsektorn, den nuvarande kommun- och välfärdssektorn, med sina många olika verksamhetsområden är ett ypperligt objekt för att granska förändringar i arbetet inom olika yrkesområden.

Vi gjorde den första uppföljningen av förändringarna i arbetslivet år 2019, och därefter har uppföljningar även gjorts år 2021 och 2023. Vi förbereder för närvarande en ny uppföljningsomgång hösten 2025.

I mitt blogginlägg lyfter jag fram fyra saker som enligt uppföljningen av förändringarna i arbetslivet påverkar arbetets framtid.

1. Ny teknik och digitalisering påskyndar förändringarna av arbetsuppgifter och arbetssätt

Det handlar om omvälvande förändringar av arbetet, inte bara vanliga förändringar. De som svarat på uppföljningsenkäterna om förändringarna i arbetslivet har dock inte ansett att ny teknik är den viktigaste faktorn för förändringen, utan snarare förändringar i verksamhetssätten. Det syns i hur man på arbetsplatserna agerar tillsammans med andra människor, det vill säga arbetskamrater, kunder och samarbetspartner.

Enligt resultaten av den omfattande undersökningen MEADOW i programmet ARBETE2030 (från 2022) omfattar framgångsreceptet för företag och deras innovationsaktivitet följande:

1. föregångare inom utnyttjande av ny teknik
2. personal som är delaktig på bred front 
3. öppenhet för samarbete med partner och intressentgrupper.

Ingen av receptets ingredienser fungerar lika effektivt utan de övriga. Receptet lämpar sig väl för offentliga organisationer. Ett intressant tillägg till utnyttjandet av ny teknik är den snabba utvecklingen av AI-applikationer och möjligheten att använda generativ AI som stöd för det egna arbetet.

2. Coronapandemin påskyndade språnget mot hybridtid i arbetslivet

Det handlar inte bara om distansarbete eller hybridarbete, utan om hybridtjänster och distansmöten. Är det till exempel möjligt att delta i ett möte eller en utbildning på distans, eller träffas man ansikte mot ansikte? Även inom många tjänster håller man på att övergå till en hybridtid. När till exempel välfärdsområdena utvecklar sina serviceprocesser för olika målgrupper, funderar de över hur fysiska mottagningstjänster och distanstjänster samt eventuellt också mobila tjänster och självbetjäning bäst kan kombineras.

Min egen favoritdefinition av hybridarbete är en strävan efter att på ett lyckat sätt kombinera distansarbete och arbete på arbetsplatsen med tanke på kunderna, klienterna, arbetsgemenskapen, arbetet och arbetstagaren. Även om en stor del av arbetet inom kommun- och välfärdsområdessektorn till sin karaktär utförs på arbetsplatsen, har Finland den högsta andelen distansarbete i Europa (Eurofound 2025). Hybridtiden är arbetets framtid.

3. Lagstadgade reformer och revideringar förändrar arbetet både inom offentliga organisationer och inom den privata sektorn

Sedan 2019 har Finland haft tre regeringar med sinsemellan avvikande regeringsprogram. Under denna period infaller också den största förvaltningsreformen i Finlands historia, då välfärdsområdena inledde sin verksamhet.

Vid uppföljningen av förändringarna i arbetet granskas hur förändringarna i arbetsuppgifterna och organiseringen av arbetet syns på arbetsplatserna. Ofta syns förändringarna först efter att en reform skett eller en lag trätt i kraft. Stora förändringar i verksamhetssätten eller kulturen tar vanligtvis flera år. Lagstadgade reformer och begränsade resurser påverkar arbetets framtid. 

Uppföljningen av förändringarna i arbetslivet har visat hur olika förändringshistorierna är inom olika sektorer och uppgifter. Det finns många olika framtidsscenarier för arbetet.

4. Förändringar i människors beteende och i befolkningsstrukturen förändrar arbetet

Just i kommunerna, sysselsättningsområdena och välfärdsområdena syns förändringarna i befolkningsstrukturen kanske som bäst. Antalet födda barn minskade med omkring en fjärdedel från år 2010 till år 2024. Antalet äldre som uppnått hög ålder och som behöver mer vård och omsorg fortsätter att öka. Dessa förändringar återspeglas i arbetet i kommunerna och välfärdsområdena, liksom i flyttningsrörelsen inom landet och invandringen.

Servicebehovet och tillgången på arbetskraft påverkas till exempel av var personer i arbetsför ålder, barnfamiljer och familjer med invandrarbakgrund bosätter sig. Det handlar inte bara om antalet människor eller deras utbildningsnivå, utan också om hur deras beteende och tidsanvändning förändras och inverkar på framtidens arbete. Till exempel i arbetet med unga har det redan i många år varit nödvändigt att beakta inflytandet från sociala medier och spelvärlden.

Syftet med uppföljningen av förändringarna i arbetet är att identifiera arbetets framtid

När arbetet förändras syns det först på arbetsplatserna – åtminstone en del av dem. Därför har vi bjudit in sakkunniga som leder, utvecklar och utför arbetet att delta i uppföljningen.

Avsikten är att med hjälp av deras observationer identifiera vad som förändras i arbetet och omvärlden, och att samla in erfarenheter och synpunkter i anslutning till det. På detta sätt kan vi identifiera arbetets olika framtidsscenarier.

Genom åren har tusentals sakkunniga från olika delar av landet deltagit i uppföljningen av förändringarna i arbetet. I rapporter och informationskort från olika sektorer har vi också samlat ihop intressanta råd och anvisningar från sakkunniga om vad som bör göras för att vi ska lyckas med förändringarna.

Vid uppföljningen av förändringarna i arbetet har det för varje år blivit viktigare att beskriva hur det moderna kommun- och välfärdsarbetet ser ut inom olika sektorer. När arbetet förändras, föråldras också vårt intryck av arbetet. Vet du till exempel hur arbetet vid en modern grundskola, inom äldreomsorgen eller vid ett sjukhus ser ut idag?

• De senaste uppföljningsrapporterna (på finska) kan laddas ner avgiftsfritt på KT:s webbplats >

Hösten 2025 bjuder vi återigen in sakkunniga från olika delar av landet och olika sektorer för att tillsammans dryfta arbetets framtid och förändring.