Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn träder i kraft 1.9.2021

Genom detta cirkulär skickar vi för kännedom bestämmelserna i arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet), som gäller 1.9.2021–28.2.2022, samt anvisningar om verkställandet av avtalet. 

Cirkuläret har utarbetats i samråd med avtalsorganisationerna och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

1 SH-avtalets ikraftträdande

Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet) träder i kraft 1.9.2021. Det första SH-avtalet gäller 1.9.2021–28.2.2022. Längre fram i cirkuläret redogörs för innehållet i avtalet.

Genom detta cirkulär ges anvisningar om överföringen av social- och hälsovårdspersonal från det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) till SH-avtalet.

Arbetsgivaren ska överföra de anställda till SH-avtalet i enlighet med detta cirkulär. De anställda ska informeras om att kollektivavtalet ändras. Det lönar sig att samarbeta med de lokala förtroendemännen när man går igenom hur informationen ska skötas. 

Bytet av kollektivavtal kräver ingen uppdatering av arbetstagarnas arbetsavtal.

2 SH-avtalets tillämpningsområde

I tjänste- och arbetskollektivavtalet om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser (27.5.2020) sägs följande om SH-avtalets tillämpningsområde:

Den personal inom social- och hälsovården som omfattas av det nuvarande AKTA överförs till ett separat avtalsområde.

Närmare tillämpningsområde:

AKTA bilaga 3 och 4, inklusive grupper utanför lönesättningen samt chefer inom social- och hälsovården som står utanför lönesättningen. Också sjukhusens anstaltsvårdare omfattas av avtalet.

Avtalet tillämpas på kommunernas och samkommunernas personal som arbetar med social- och hälsovårdsuppgifter. Enbart det faktum att en anställd arbetar inom social- och hälsovårdssektorn innebär inte att han eller hon omfattas av SH-avtalet. Avtalet gäller till exempel inte kontorsarbete, administrativa uppgifter och stödtjänster.

Om en befattning inte hör till social- och hälsovården hör den till AKTA eller tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS). Läkaravtalets tillämpningsområde är oförändrat. 

2.1    AKTA bilaga 3 och 4

Den personal som omfattas av AKTA bilaga 3 och 4 överförs i sin helhet.

AKTA bilaga 3 har för närvarande följande tillämpningsområde: Personer som i huvudsak arbetar med vårdarbete inom hälso- och sjukvården och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som leder detta arbete, oberoende av förvaltningsområde och verksamhetsenhet.

AKTA bilaga 4 har för närvarande följande tillämpningsområde: Personal inom socialvården, personal med grundläggande serviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården och personal inom läkemedelsförsörjningen.

Utöver dessa anställda överförs också anställda utanför lönesättningen i AKTA bilaga 3–4, dvs. anställda med befattningar där ingen grundlönenivå fastställts. Det är framför allt fråga om anställda med lednings- och chefsuppgifter eller sakkunniguppgifter inom social- och hälsovården. Det finns hundratals yrkesbeteckningar, så alla kan inte räknas upp i sammanhanget. Se närmare punkt 3.8 om lednings- och chefsuppgifter.

Observera att det inom social- och hälsovårdssektorn finns många chefs- och sakkunnigbefattningar som omfattas av lönesättningen i bilaga 3 och 4 och som redan av den anledningen överförs till SH-avtalet. 

Till SH-avtalet överförs också två grupper som tidigare omfattats av lönesättningen. Den ena består av psykologer, talterapeuter och näringsterapeuter.  Gruppen ställdes utanför lönesättningen i AKTA 2007–2009. 

Den andra gruppen består av sjukhusens forskningspersonal, t.ex. mikrobiologer, fysiker, kemister och sjukhusgenetiker. Gruppen ställdes utanför lönesättningen i AKTA 2001–2002. 

Förteckningen över yrkesbeteckningar i bilagan till detta cirkulär täcker 165 000 löntagare, dvs. 93 % av hela den personal som omfattas av SH-avtalet. Vid överföringen till SH-avtalet är det ändå arbetsuppgifterna som är avgörande, inte yrkesbeteckningen.

På nationell nivå överförs cirka 180 000 löntagare från AKTA till SH-avtalet.

2.2    Kombinerade befattningar i AKTA

Om en anställd utöver social- och hälsovårdsuppgifter också har andra uppgifter som omfattas av AKTA (kombinerad befattning) överförs personen till SH-avtalet om mer än 50 % av arbetet består av social- och hälsovårdsuppgifter.

Om till exempel en del av den anställdes uppgifter hör till bilaga 3 eller 4 och en del till bilaga 1–2 eller 5–8, överförs personen till SH-avtalet, om över 50 % av uppgifterna omfattas av bilaga 3 eller 4. Det är fråga om en befattning som står utanför lönesättningen. 

2.3     Anstaltsvårdare vid sjukhus

Anstaltsvårdarna vid sjukhus överförs till SH-avtalet, oberoende av om de omfattats av bilaga 4 eller 8. 

3    Preciserande riktlinjer för SH-avtalsområdet

Vid de nationella förhandlingarna har parterna dragit upp följande riktlinjer som preciserar det som överenskommits om tillämpningsområdet 27.5.2020.  

3.1    Undervisningsskötare

Undervisningsskötare är en befattning utanför lönesättningen i AKTA bilaga 3, så den hör i fortsättningen till SH-avtalet. Det är fråga om en sakkunnigbefattning inom hälso- och sjukvården. 

3.2    Yrkesbeteckningar som börjar på service-

I vissa arbetsgivarenheter har yrkesbeteckningar ändrats till att börja på service-. Om arbetsuppgifterna hör till social- och hälsovårdssektorn överförs den anställde till SH-avtalet oberoende av beteckning. En servicechef kan till exempel ha uppgifter som motsvarar en avdelningsskötares eller biträdande avdelningsskötares uppgifter.

Arbetsuppgifter som klart är byråarbete eller förvaltning hör fortfarande till AKTA (bilaga 1 eller befattning utanför lönesättningen).

Också en (allmän) chefsbefattning för flera områden (t.ex. förvaltningschef eller chef för stödtjänster) hör fortfarande till AKTA. På så sätt kan till exempel avdelningssekreterarnas chef höra till ett annat avtal än sekreterarna.

3.3    Yrkesbeteckningar som slutar på -sekreterare

Byrå- och förvaltningspersonalen hör fortfarande till AKTA. Huruvida en befattning hör till SH-avtalet avgörs av om arbetsuppgifterna i regel hör till social- och hälsovårdssektorn. Detta gäller till exempel avdelningssekreterare (AKTA 03HOI040). Om en anställd som arbetar som avdelningssekreterare inom social- och hälsovårdssektorn, oberoende av beteckning, undantagsvis placerats till exempel i bilaga 1, överförs befattningen till SH-avtalet. 

3.4    HR- och utvecklingsuppgifter 

Om arbetets karaktär är allmän förvaltning, till exempel att utveckla arbetsgivarens HR-system eller utbildningsinnehåll, hör befattningen till AKTA. 

Till exempel sakkunniguppgifter inom hälso- och sjukvården hör dock till SH-avtalet. Se också undervisningsskötare i punkt 4.1. 

Olika utvecklingsuppgifter inom social- och hälsovården, till exempel planering av serviceprocesser, kan till sin karaktär snarare höra till social- och hälsovårdssektorn och därmed omfattas av SH-avtalet. 

3.5    Patient- och socialombudsmän

Arbetsuppgifterna har drag av såväl social- och hälsovård som förvaltning. Parterna har kommit överens om att dessa anställda överförs till SH-avtalet. 

3.6    Socialvårdsarbete i anslutning till sysselsättning och invandring

Inom både sysselsättnings- och invandringstjänsterna finns det befattningar där de anställda samtidigt tillämpar både socialvårdslagen och målgruppsspecifik lagstiftning (lagstiftningen om sysselsättningstjänster respektive invandringsfrågor). Till exempel bedömningen av behovet av särskilt stöd innefattar uppgifter för en socialarbetare och bedömningen av den sociala situationen och servicebehovet innefattar uppgifter för en socionom.

Befattningar som i huvudsak hör till socialvården, till exempel arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, överförs till SH-avtalet. Däremot blir till exempel befattningar som hör till ungdomsväsendet (AKTA bilaga 2) kvar i AKTA. 

3.7    Befattningar inom miljö- och hälsoskyddet, AKTA

Merparten av miljö- och hälsoskyddspersonalen omfattas av läkaravtalet och avtalet för teknisk personal. Enligt statistiken finns det några tiotal som omfattas av AKTA. Icke-lönesatta ledningsbefattningar inom miljö- och hälsoskyddet samt smådjursskötare hör också i fortsättningen till AKTA.

3.8    Lednings- och chefsuppgifter 

Många chefsbefattningar inom social- och hälsovården är lönesatta och omfattas därmed av SH-avtalet. Sådana är till exempel 
•    befattningar enligt AKTA bilaga 3 som innefattar lednings- och chefsuppgifter i vårdarbete, till exempel överskötare, avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, fältchef inom prehospital akutsjukvård och 
•    befattningar enligt AKTA bilaga 4 som innefattar lednings- och chefsuppgifter vid områdes- och serviceenheter inom socialvården, till exempel direktör för äldreomsorgen, föreståndare för en enhet inom missbrukarvården 

Dessutom överförs icke-lönesatta chefsbefattningar inom social- och hälsovården till SH-avtalet. Med detta avses till exempel i AKTA bilaga 3 nämnda ledande skötare, ledande överskötare och administrativa överskötare samt i AKTA bilaga 4 § 1 nämnda socialdirektörer, ledande socialarbetare (jämförbar befattning) och anställda med ställning som avdelningschef inom socialvården. 

De högsta direktörerna, såsom samkommunsdirektörer och administrativa direktörer på ledningsgruppsnivå vid stora enheter (social- och hälsovårdsdirektör för en stor enhet, resultatområdesdirektör) hör fortfarande till AKTA. 

4    Anställda som hör till två kollektivavtal

Om en anställd har arbetsuppgifter som hör till två kollektivavtal måste man avgöra enligt vilketdera avtalet anställningsvillkoren ska bestämmas. En befattning hör till SH-avtalet om över 50 % av arbetsuppgifterna är social- och hälsovårdsuppgifter.

Om den anställde till exempel har uppgifter inom både den prehospitala akutsjukvården och räddningsväsendet, måste man avgöra inom vilket kollektivavtal personen arbetar mest (över 50 %).

5    Utbildning 

Många anställda inom SH-avtalet har utbildning inom social- och hälsovården. Det beror på att utbildning inom området varit en förutsättning för eller är till nytta i arbetet. Utbildning inom social- och hälsovården är dock ingen förutsättning för att en anställd ska omfattas av SH-avtalet.

Till SH-avtalet överförs också grupper som saknar social- och hälsovårdsutbildning, såsom mikrobiologer, kemister och fysiker. Dessutom ingår till exempel i de nuvarande lönepunkterna 03HOI040 och 04PER010 yrkesbeteckningar där grundutbildningen kan vara inom något annat område än social- och hälsovård. Också i chefsbefattningar inom social- och hälsovården kan det förutsättas högre högskoleexamen som inte specificerats närmare.

6    Bestämmelserna i SH-avtalet (1.9.2021–28.2.2022)

SH-avtalet publiceras i elektronisk form på KT:s webbplats i augusti. Bestämmelserna i SH-avtalet har till största delen samma innehåll som motsvarande bestämmelser i AKTA. Undantagen presenteras i detta cirkulär. 

6.1    Underteckningsprotokollet

I § 1 i underteckningsprotokollet finns en bestämmelse om avtalets giltighetstid och om uppsägning av avtalet. Avtalet kan sägas upp såsom andra kommunala kollektivavtal. 

I avtalsperioden ingår inga nationellt avtalade lönejusteringar. 

I § 2 i underteckningsprotokollet finns motsvarande bestämmelse som i AKTA om inkassering av medlemsavgifter och i § 4–5 bestämmelser om fortlöpande förhandlingar på nationell nivå och arbetsgrupper under avtalsperioden.

6.2    Allmänna delen

Bestämmelser om SH-avtalets tillämpningsområde finns i § 1 i den allmänna delen. Tillämpningsområdet preciseras i detta cirkulär.

I § 2 i den allmänna delen föreskrivs om bestämningen av anställningsvillkoren. Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer SH-avtalet och AKTA. En särskild bestämmelse i SH-avtalet åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i AKTA. 

I § 3 i den allmänna delen finns en bestämmelse om arbetsfred. Bestämmelsen motsvarar innehållsmässigt bestämmelsen i AKTA. 

Enligt § 4 i den allmänna delen är rätten att ingå lokala avtal den samma som för dem som omfattas av AKTA. I protokollsanteckningen sägs att lokala avtal som före 1.9.2021 ingåtts för personal som omfattas av SH-avtalet fortfarande gäller i enlighet med uppsägningsbestämmelsen och övriga villkor i det lokala avtalet. I nya lokala avtal ska utöver huvudavtalet också SH-avtalet kap. I § 4 beaktas. I lokala avtal är det viktigt att ange vilket kollektivavtal som tillämpas på den personal för vilken man ingår ett avvikande avtal om anställningsvillkoren.

6.3    Lönekapitlet

Lönekapitlet i SH-avtalet innehåller allmänna bestämmelser om lön samt bestämmelser om lönesystemet och övriga tillägg, bonus och arvoden samt särskilda bestämmelser och bestämmelser om lönebetalningen.

Bestämmelserna motsvarar innehållsmässigt lönebestämmelserna i AKTA. På grund av avtalets tillämpningsområde har vissa exempel i texten anpassats till SH-avtalet. Dessutom har hänvisningar till andra avtalsbestämmelser uppdaterats.

Ändringarna i lönekapitlet jämfört med AKTA framgår av cirkulärbilaga 2.

6.3.1    Minimibeloppet för individuellt tillägg i SH-avtalet

I § 11 mom. 7 i lönekapitlet finns en bestämmelse om minimibeloppet för individuellt tillägg för dem som omfattas av SH-avtalet. Bestämmelsen motsvarar till innehållet protokollsanteckningen i § 11 i lönekapitlet i AKTA.

Enligt bestämmelsen ska arbetsgivaren för individuella tillägg använda minst 1,3 % av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal i kommunen eller samkommunen som omfattas av SH-avtalet. Om minst 30 personer omfattas av samma lönebilaga ska arbetsgivaren använda minst 1,3 % av deras sammanräknade uppgiftsrelaterade löner för betalning av prövningsbaserade individuella tillägg till dessa anställda. Justeringen görs årligen.

Bestämmelsen har också försetts med en protokollsanteckning om justeringen av de individuella tilläggen i SH-avtalet år 2021. Om arbetsgivaren har justerat minimibeloppet för det individuella tillägget år 2021 redan innan SH-avtalet trätt i kraft, behöver arbetsgivaren inte göra det på nytt år 2021 för SH-avtalets del. Om justeringen inte har gjorts 1.9.2021 ska den göras för dem som omfattas av SH-avtalet senast 31.12.2021.

6.3.2   Annat att observera

I fråga om § 17 i lönekapitlet vill avtalsparterna framhålla att avsikten inte är att ändra tolkningen av bestämmelsen i och med det nya SH-avtalet. Inom SH-avtalet kan det finnas enstaka arbetsgivarrepresentanter som bestämmelsen tillämpas på. Till exempel hör kommunens eller samkommunens högsta ledning inte till SH-avtalet.

I fråga om hänvisningsbestämmelserna i § 20 i lönekapitlet i SH-avtalet framhåller avtalsparterna att arbetsgivaren vid utnyttjande av sin kvittningsrätt ska iaktta, utöver de lagar som anges i bestämmelsen, bland annat utsökningsbalkens bestämmelser om skyddat belopp och de principer som utformats via rättspraxis.

En förutsättning för att arbetsgivaren ska ha kvittningsrätt är att fordran är klar, ostridig och förfallen. Före kvittningen ska arbetsgivaren ge arbetstagaren ett betalningskrav, varefter arbetsgivaren har rätt att kvitta fordran utan arbetstagarens samtycke. Mot arbetstagarens lön kan arbetsgivaren kvitta egna fordringar, såsom lön som betalats till för stort belopp, leverantörsskulder, förskottslön som betalats till arbetstagaren eller lån som arbetsgivaren beviljat. Särskilt i fråga om stora fordringar kan arbetsgivaren komma överens om ett betalningsprogram med arbetstagaren.

6.3.3    Lönebilagorna 1–2

SH-avtalet har två lönebilagor: 1 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården och 2 Personal inom socialvården, personal med grundläggande serviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården och personal inom läkemedelsförsörjningen. Bilagorna motsvarar till innehållet lönebilagorna 3 och 4 i AKTA 2020–2021. Texterna har anpassats till SH-avtalet genom tekniska ändringar. Dessutom har omsorgsassistent lagts till bland exempelbeteckningarna i lönepunkt 02PER010 (tidigare 04PER010 i AKTA).

Ändringarna i lönebilagorna jämfört med AKTA framgår av cirkulärbilaga 2.

I SH-avtalet har lönepunkterna egna koder. Det innebär att arbetsgivaren från och med 1.9.2021 ska använda andra koder för SH-anställda än vad som tidigare gällt när AKTA tillämpats.

Av tabellen nedan framgår lönepunkterna i bilaga 1–2 i SH-avtalet och tidigare motsvarande lönepunkter i AKTA.

6.3.4    Bilaga 3 Förhandlingsparternas rekommendation om främjande av lönestatistiken inom SH-avtalet

Förhandlingsparterna anser det viktigt att det också i fortsättningen finns tillgång till tillräckligt noggranna uppgifter om personalen inom olika avtalsområden. Därför rekommenderas att det för SH-anställda som står utanför lönesättningen används statistikkoder som framgår av bilaga 3 i SH-avtalet. Statistikkoderna gäller SH-anställda utanför lönesättningen och arbetsgivarrepresentanter. Koderna ändras enligt följande:

6.4    Arbetstidskapitlet

Arbetstidskapitlet innehåller bestämmelser om arbetstid, bland annat tid som räknas in i arbetstiden, ordinarie arbetstider, överskridande av den ordinarie arbetstiden och arbetstidsersättningar samt vilotider och arbetstidshandlingar.

Arbetstidskapitlet har till största delen samma innehåll som arbetstidskapitlet i AKTA 2020–2021. Avvikelserna i SH-avtalet jämfört med arbetstidskapitlet i AKTA förklaras i punkt 7.4.1. I kapitlet har det också gjorts vissa tekniska ändringar jämfört med arbetstidskapitlet i AKTA. Skillnaderna beror på SH-avtalets tillämpningsområde. Termen kafferast har bytts ut mot återhämtningspaus. Innehållet i bestämmelsen är oförändrad

I bilaga 4 i SH-avtalet finns det bestämmelser om arbetstiden för vissa sakkunniga. Bilagan har samma innehåll som bilaga 18 i AKTA 2020–2021.

Ändringarna i lönekapitlet jämfört med AKTA framgår av cirkulärbilaga 2.

Arbetsdomstolens domar om innehållet i bestämmelserna i arbetstidskapitlet i AKTA gäller också motsvarande bestämmelser i SH-avtalet.

6.4.1    Nya bestämmelser i arbetstidskapitlet i SH-avtalet

Bestämmelsen om dygnsvila i periodarbete (§ 9 mom. 5)

I § 9 i arbetstidskapitlet i SH-avtalet finns det ett nytt mom. 5. Också i SH-avtalet tillämpas 25 § i arbetstidslagen. En arbetstagare eller tjänsteinnehavare ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under beredskapstid. Av skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen får dygnsvilan i periodarbete dock förkortas till nio timmar. I regeringens proposition 158/2018 sägs bland annat följande:

Eftersom dygnsvilan i princip ska ges enligt huvudregeln också vid periodarbete, ska vilan inte regelbundet förkortas till nio timmar. Förkortning kan komma i fråga när arbetets art eller arbetsarrangemang som baserar sig på oregelbundna arbetsskift förutsätter det. När till exempel skift avlöser varandra kan det hända att dygnsvilan behöver förkortas. Grunden kan också vara ett skäl som hänför sig till arbetets art, som till exempel arbetsskiftsarrangemang som är ändamålsenliga för att en patient ska kunna vårdas på ett tillbörligt sätt. Grunden för att ge en dygnsvila på nio timmar kan också vara att undvika oändamålsenliga arbetsskift för arbetstagare. Arbetstagarnas önskemål om att ha arbetsskiften närmare varandra och därefter få längre ledigheter kan vara en grund att förkorta dygnsvilan till nio timmar.

I SH-avtalet har parterna ändå avtalat om att man utöver det som sägs i arbetstidslagen också kan ingå ett lokalt kollektivavtal enligt huvudavtalet om en förkortning av dygnsvilan till 9 timmar. Genom avtal kan man i större utsträckning avvika från bestämmelserna om dygnsvila. För att bestämmelserna i ett lokalt avtal ska kunna tillämpas på en anställd krävs dessutom personens samtycke som klart ska kunna påvisas (t.ex. skriftligt samtycke). Denna förutsättning kan man inte avvika från genom ett lokalt avtal. 

Ersättande vilotid ska ges i samband med följande dygnsvila, eller om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.

Bestämmelsen gäller 1.9.2021–28.2.2022. De nationella avtalsparterna i SH-avtalet följer hur bestämmelserna fungerar och vilka verkningar lokala avtal har. Trots att momentet har begränsad giltighetstid kan man också ingå tillsvidare gällande lokala avtal. 

Trots att den nationella avtalsbestämmelsen är tidsbegränsad fortsätter ett lokalt kollektivavtal som ingåtts tillsvidare att gälla också efter 28.2.2022, om inte det lokala avtalet sägs upp.

Förläggningen av lediga dagar i periodarbete (§ 9 mom. 6)

Veckovilan bestäms enligt § 24 i arbetstidskapitlet i SH-avtalet. I fråga om förläggningen av lediga dagar i periodarbete har avtalsparterna också avtalat om ett nytt § 9 mom. 6. 

I SH-avtalets nya § 9 mom. 6 sägs att om inte verksamheten kräver något annat, ska de anställdas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Detta har också gällt i AKTA. 

Nytt är att arbetsskiften i periodarbete ska planeras så att de anställda får minst två lediga dagar per vecka. Enligt den nya bestämmelsen kan de lediga dagarna i periodarbete planeras till exempel så att de anställda i en treveckorsperiod har en ledig dag vecka 1, tre lediga dagar vecka 2 och två lediga dagar vecka 3. 

De lediga dagarna bör i mån av möjlighet ges i en följd under veckan. I den nya tillämpningsanvisningen finns en minimibestämmelse enligt vilken de anställda ska få minst två på varandra följande lediga dagar under tre veckor. Syftet med bestämmelsen är att minska arbetsbelastningen genom arbetstidsarrangemang och främja arbetshälsan. Det är inte meningen att bestämmelsen i sig ska påverka organiseringen av verksamheten. Minimibestämmelsen bör inte användas så att antalet på varandra följande dagar minskar jämfört med nuläget.

Bestämmelsen gäller 1.9.2021–28.2.2022. De nationella avtalsparterna i SH-avtalet ska följa upp hur de nya bestämmelserna fungerar och kartlägga arbetsskiftsplaneringen och verkställandet som helhet hos SH-arbetsgivarna. 

6.4.2    Arbetstid för vissa sakkunniga, SH-avtalet bilaga 4

I bilaga 4 i SH-avtalet finns det bestämmelser om arbetstiden för vissa sakkunniga. Bilagan har samma innehåll som bilaga 18 i AKTA 2020–2021. I tillämpningsområdet för bilaga 4 har dock punkt 8 i bilaga 18 i AKTA strukits, eftersom hälsoinspektörer m.fl. inte hör till SH-avtalet. Se AKTA-cirkuläret 8/2021.

6.5    Övriga bestämmelser

I kap. IV § 1 finns en förteckning över bestämmelser i AKTA som tillämpas också på dem som omfattas av SH-avtalet.

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET

Kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör    Markku Jalonen

Förhandlingschef        Henrika Nybondas-Kangas

BILAGOR
1.    SH-avtalets mest frekventa yrkesbeteckningar enligt statistiken
2.    Bestämmelserna i SH-avtalet 1.9.2021–28.2.2022