§ 2 Samplanering

I lärarnas arbetstid ingår deltagande i samplanering. Till samplaneringen hör bland annat lärarmöten, ämnesgruppsmöten, konferenser samt gemensam utbildning eller utveckling av arbetet. Samplaneringstiden kan inte användas för undervisning eller för lärarens egen undervisningsplanering.

Den sammanlagda arbetstiden för samplanering under läsåret är högst 101 timmar, men arbetstiden ska i mån av möjlighet användas jämnt fördelad över hela arbetsåret. Arbetstiden för samplanering förläggs till studerandearbetsdagar.

Tillämpningsanvisning

Den sammanlagda arbetstiden för samplanering kan vara 101 timmar för de lärare som har full arbetstid och vars anställningsförhållande varar minst ett arbetsår. I fråga om lärare som sköter sin tjänst på deltid tillämpas deltidsprocenten (del A § 42). För lärare vars tjänsteförhållande varar kortare tid än ett arbetsår ska antalet samplaneringstimmar stå i proportion till tjänsteförhållandets längd.

Arbetsgivaren bestämmer om de arbetsuppgifter som ska utföras under samplaneringen, men vid planeringen av arbetstiden för samplaneringen ska man ge akt på att arbetstiden räcker till för de inplanerade uppgifterna. Att arbetstiden räcker till ska följas upp under arbetsåret.

§ 3 Undervisningsskyldighet för ämneslärare 

mom. 1 

Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen följande:

mom. 2  

Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språk är 18 timmar i veckan.

mom. 3 

Undervisningsskyldigheten, de uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar vid både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas en vägd undervisningsskyldighet ut som timmar per år. Den vägda undervisningsskyldigheten beräknas enligt de grunder som anges i del A § 53.

Tillämpningsanvisning

Med en lektor som undervisar vid både ett gymnasium och vuxengymnasium avses en tjänsteinnehavare som är skyldig att undervisa i både dag- och vuxengymnasium eller till vars undervisningsskyldighet de facto räknas timmar i både dag- och vuxengymnasium under läsåret i fråga. Alla timmar som lektorn håller vid gymnasiet och vuxengymnasiet räknas antingen in i undervisningsskyldigheten eller räknas som övertimmar som ersätts enligt den egna arvodesgrunden för övertimmar. Som övertimarvodesgrund används en vägd undervisningsskyldighet. Vid beräkningen av den vägda undervisningsskyldigheten beaktas endast klasstimmarna i gymnasiet och vuxengymnasiet.

§ 4 Inräknande av biträdande rektors uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till biträdande rektor

mom. 1  

Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till biträdande rektor för en eller flera skolor, räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten:

mom. 2 

Om ett gymnasium och en grundskola med årskurs 7–9 har en gemensam biträdande rektor, räknas till antalet studerande utöver studerandena i gymnasiet också eleverna i årskurs 7–9 i grundskolan.

§ 5 Särskilda uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (träder i kraft 1.8.2025)

Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar (§ 6) och gymnasieresurstimmar (§ 7) samt arbete vid distansundervisning (§ 11). Av de gemensamma bestämmelserna i del B kan till undervisningsskyldigheten räknas timmar för förberedelse av demonstrationer (del B § 17) och ersättning till ambulerande lärare (del B § 18) och av bestämmelserna i del A elevhandledning (del A § 23).

Tillämpningsanvisning

För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund. Om arbete utanför klass som ska betalas via gymnasieresursen ersätts som övertimmar, ska undervisningsskyldigheten 19 tillämpas på alla lärare. Detta arbete räknas in i undervisningsskyldigheten efter de uppgifter som ersätts med lärarens egen undervisningsskyldighet.

Om en tjänsteinnehavare annars skulle få ett underskott i undervisningsskyldigheten eller om det krävs för att huvudsyssla för en timlärare ska uppfyllas, kan den eurobaserade ersättning som betalas för granskning och bedömning av studentskrivningar som avses i § 8 mom. 2 omvandlas till undervisningsskyldighetstimmar och räknas in i undervisningsskyldigheten (§ 8 mom. 2). I ordningsföljden vid sammanräkning av timmar görs detta alltid sist.

Till undervisningsskyldigheten kan inte räknas de särskilda uppgifterna i § 9, § 10 och § 12 och del A § 22 (Stödundervisningsarvode), § 24 (Arvode för skötsel av annan lärares timme) och del B § 19 (Tilläggsuppgifter i enskilda skolor/läroanstalter och kommuner).

§ 6 Koefficienttimmar

mom. 1 

Det sammanlagda timantal som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10.

mom. 2 

Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Tillämpningsanvisning

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Om en lärare till exempel har 15 timmar fysik och kemi per vecka och 3 demonstrationstimmar, uppgår det sammanlagda antalet klassundervisningstimmar till 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen är då sammanlagt 19,8.

§ 7 Gymnasieresurstimmar (träder i kraft 1.8.2025)

Antalet gymnasieresurstimmar är 12 veckotimmar per gymnasium, och 0,13 veckotimmar läggs till per studerande. Gymnasieresursen används för arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som anvisats lärare i arbetsplanen. Beslut om användningen av gymnasieresursen fattas för ett läsår åt gången. Om hela gymnasieresursen inte används till uppgifter utom klass, ska de oanvända veckotimmarna användas till undervisningsarbete.

Tillämpningsanvisning

Största delen av gymnasieresursen ska användas för arbetsuppgifter utom klass. Undervisningsskyldigheten för dessa av rektorn anvisade arbeten och uppgifter är 19. Om det beslutas att resursen ska användas till undervisningsarbete, ska detta avtalas med lärarkåren. Om man inte når samförstånd om hur resursen ska användas, ska förhandlingar föras om saken enligt kapitel IV § 13 mom. 2 i huvudavtalet.

Preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar ersätts enligt bestämmelsen i § 8. När ersättning betalas för förhör av gymnasiets lärokurs i ett läroämne, fastställs den enligt bestämmelserna i § 9. För ersättningar som betalas med stöd av dessa bestämmelser (§ 8 och § 9) används inte gymnasieresursen.

§ 8 Preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar (träder i kraft 1.8.2025)

mom. 1 

För preliminär granskning och bedömning av prov som ingår i en studerandes studentexamen betalas läraren för varje prov en ersättning enligt lönebilagan. Provet betraktas alltid som ett enda prov oberoende av eventuella delprestationer.

Tillämpningsanvisning

Den eurobaserade ersättning som betalas för granskning och bedömning av provet i ett läroämne framgår av lönebilagan. För arbetet med att sätta sig in i provmaterialet för ett läroämne betalas läraren dessutom en engångsersättning som framgår av lönebilagan.

mom. 2 

Arbetet med granskningen och bedömningen av studentskrivningar ersätts i första hand som eurobaserad ersättning i enlighet med mom. 1. Ersättningen fördelas på 1/12 månatliga ersättningsbelopp på basis av antalet personer som anmält sig till proven och det faktiska antalet deltagare under tidigare år. I fråga om avlönad tjänstledighet tillämpas bestämmelsen i del B § 23.

Om en tjänsteinnehavare annars skulle få ett underskott i undervisningsskyldigheten, eller om det skulle krävas för att huvudsyssla för en timlärare ska uppfyllas, omvandlas ersättningen enligt denna bestämmelse till undervisningsskyldighetstimmar på följande sätt:

Ersättningsbeloppet per år för preliminär granskning av studentskrivningar / 12 = ersättningsbelopp per månad

Ersättningsbeloppet per månad / lärarens ordinarie månadslön som motsvarar full undervisningsskyldighet x lärarens undervisningsskyldighet

mom. 3

Övervakning av studentexamen hör till gymnasielärarnas tjänsteuppgifter och för övervakningen betalas ingen särskild ersättning. En grundskollärare som inte alls undervisar i gymnasiet betalas ett arvode för övervakningen. Ersättningen räknas ut genom att lärarens ordinarie grundskolelön divideras med 152. Ersättning för övervakning betalas inte till en grundskollärare som har timmar i både grundskolan och gymnasiet. En timlärare i bisyssla betalas en ersättning som är hälften av lärarens timarvode.

§ 9 Ersättningar för förhör av lärokursen i ett läroämne (träder i kraft 1.8.2025)

mom. 1 

För förhör av gymnasiets lärokurs i ett läroämne betalas en ersättning enligt lönebilagan om det är fråga om förhör av en privatelev eller om en studerande vid det egna gymnasiet förhörs i ett ämne som inte lärs ut vid ifrågavarande gymnasium eller om det är fråga om ett ämne som den studerande inte har studerat vid nämnda gymnasium.

Tillämpningsanvisning

När en studerande vid det egna gymnasiet förhörs i lärokursen i ett läroämne innan avgångsbetyget utfärdas betalas inte någon särskild ersättning, förutom i de situationer som nämns i mom. 1. Någon särskild ersättning betalas inte heller för kursslutförhör eller för förhör/prov vid intagning av studerande till gymnasiet.

mom. 2

Förhöret kan delas upp på flera delförhör, och ersättningen delas då upp på motsvarande sätt. Varje förhör av hela lärokursen på en gång och varje delförhör kan omfatta skriftligt, muntligt och förnyat förhör.

Tillämpningsanvisning

Ett läroämne förhörs vanligen i tre delförhör, och då betalas ersättningen för ett delförhör enligt lönebilagan. Av grundad anledning kan ett omfattande ämne förhöras i flera omgångar, och ersättning betalas då för varje delförhör.

Om läraren i ämnet i fråga inte kan förhöra en privatelev, kan ersättningen för förhör av privatelev betalas till en rektor som håller förhöret.

mom. 3

Om flera privatelever förhörs vid samma förhör/delförhör i ett läroämne betalas fullt arvode för de tre första studerandena, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde studeranden, en fjärdedel av arvodet från och med den tionde till den tjugonde studeranden och en sjättedel av arvodet från och med den 21 studeranden.

Fullt arvode innebär ersättning enligt lönebilagan, i enlighet med mom. 1.

mom. 4

Ersättningsgrunden per övervakningstimme för en ämneslärare som övervakar ett skriftligt förhör av en studerande är lärarens ordinarie lön dividerad med 152, såvida inte övervakningen sker vid sidan av en annan avlönad arbetsuppgift.

§ 10 Uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig

Om en innehavare av ämneslärartjänst åläggs att sköta rektorns uppgifter vid studentskrivningar då rektorn är jävig att sköta dessa, betalas för varje timme som använts för uppgiften den ordinarie lönen dividerad med 152.

§ 11 Arbete vid distansundervisning

Om en lärartjänsteinnehavare ålagts sköta arbete utom klass i anslutning till en studerandes distansstudier, räknas till undervisningsskyldigheten det antal timmar som arbetsgivaren och läraren uppskattat på förhand och som arbetsgivaren fastställt i arbetsplanen. Grunden för lönebetalningen är att 1,5 timme undervisningsarbete på distans motsvarar en lektion.

§ 12 Klubbarbete

Arvodesgrunden för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid gymnasiet/grundskolan, betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 (del B bilaga 1) dividerat med 24.

§ 13 Övertimarvode

mom. 1 

En lärartjänsteinnehavare betalas övertimarvode för timmar som överskrider undervisningsskyldigheten. Övertimarvodet bestäms enligt del A § 26.

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen som multipliceras med 0,84. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka enligt § 3 mom. 1–2 ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas varken individuellt tillägg enligt del A § 11 eller årsbundet tillägg enligt del B § 8.

mom. 2 

Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning.

Tillämpningsanvisning

Grundskolans timarvodeskoefficient för timlärare i bisyssla 0,94 används inte när timarvodena räknas ut för en lärartjänsteinnehavare i gymnasiet som har timmar utöver undervisningsskyldigheten vid grundskolan.

Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om en vägd lön enligt del A § 52 och/eller en vägd undervisningsskyldighet enligt § 53 har räknats ut för läraren.