Suomeksi

LÄKTA 2020– 2021

2020–2021

Kommunalt tjänstekollektivavtal för läkare
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppnaStäng
    LÄKTA, i kraft från 1.4.2020

    Tillämpningsbilaga till arbetstidskapitlet

    Tillämpningsanvisning om arbetsskiftsförteckningar

    1 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter

    Då en arbetsskiftsförteckning görs upp ska man beakta vilka uppgiftsområden läkaren eller tandläkaren har och hur mycket tid som behöver reserveras för uppgifterna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp så att den ordinarie arbetstiden räcker till för arbetsuppgifterna.

    1.1 Läkare vid hälsocentraler

    1.1.1 Mottagningsarbete och övriga uppgifter

    För mottagningsarbete ska i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottagningsarbetet är hälsocentralens viktigaste uppgift.

    Man bör beakta att läkare som är i början av karriären kan behöva längre mottagningstider för patienterna.

    Läkare som är utbildare eller tutorer ska reserveras tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter.

    Förutom för mottagningsarbetet ska i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelningar, vård- och omsorgsinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. ska också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.

    1.1.2 Intyg och utlåtanden samt övriga skriftliga uppgifter

    I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov reserveras i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt med tid för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid). I läkararbetet ingår dessutom att föra patientjournal, vilket endast kan innefatta nödvändig statistikföring.

    1.1.3 Kompetensutveckling

    Läkarna bör ges tillräckliga möjligheter till fortbildning och konsultation, i synnerhet i början av karriären.

    1.1.4 Överläggningar och sammanträden

    Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

    Sammanträden eller överläggningar som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänsteinnehavaren för dessa sammanträden får engångsarvode enligt AKTA kap. II § 14 mom. 2. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och externa sakkunniguppdrag räknas inte till den ordinarie arbetstiden.

    1.2. Tandläkare vid hälsocentraler

    1.2.1 Kliniskt mottagningsarbete

    Med kliniskt mottagningsarbete avses mottagningsarbete som en tandläkare beordrats att sköta antingen vid en tandklinik eller en rådgivningsbyrå och som omfattar nödvändig undersökning och behandling för att bevara och förbättra hälsotillståndet för patienternas tänder, mun och tuggorgan.

    Man bör beakta att tandläkare som är i början av karriären bör ges tillräckliga möjligheter till konsultation och kan behöva längre mottagningstider för patienterna.

    Tandläkare som arbetar med utbildning och handledning ska reserveras tillräckligt med tid också för dessa uppgifter.

    1.2.2 Annat än kliniskt arbete

    I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserveras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyggande av munsjukdomar hos befolkningen, upplysningsarbete och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet och som t.ex. gäller läroanstalter, arbetshandledning, planering av mottagningen o.d.

    1.2.3 Kompetensutveckling

    Tandläkarna ska ges tillräckligt med tid för att metodiskt utveckla yrkeskunskaperna enligt vars och ens behov.

    Organisationen bör ha en fungerande praxis för konsultationer.

    1.3. Administrativa uppgifter för läkare och tandläkare vid hälsocentraler

    Vad som sägs nedan gäller i tillämpliga delar också överläkare/övertandläkare och läkare/tandläkare i motsvarande ställning. I stora enheter är det dock möjligt att en överläkare eller övertandläkare enbart har administrativa uppgifter.

    De administrativa uppgifterna koncentreras till en ansvarig eller för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare, och av läkarens/tandläkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underställda. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som ska användas för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.

    Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste överskridningen kunna motiveras.

    Om en ansvarig läkare/tandläkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en vårdavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphandlingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som ska reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.

    1.4 Kliniskt mertidsarbete för läkare/tandläkare vid hälsocentral

    Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete antecknas i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

    Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut.

    I undantagsfall kan mertidsarbete av verksamhetsskäl utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).

    För att kunna garantera en resultatrik verksamhet vid hälsocentralen, är det ändamålsenligt att följa bl.a. effektiviteten i mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid.

    Den mottagningstid som ska reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetstiden som under den ordinarie arbetstiden.

    1.5 Sjukhusläkare

    1.5.1 Allmänt

    I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Tiden för fullgörande av ordinarie arbetstid som inte är bunden vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.

    1.5.2 Anteckningar om privatmottagning

    Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteckningen mottagningstiderna för eventuell privatmottagning som får skötas vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas utanför läkarens ordinarie arbetstid och jourtjänst.

    När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan läkaren dock göra röntgen-, laboratorie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlighet med eventuell tidigare praxis under sin arbetstid, under förutsättning att den arbetstid som läkaren använt för undersökningarna ersätts med arbete utanför den ordinarie arbetstiden.

    Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den arbetstid som använts för privatmottagning samt den motsvarande extra arbetstid vid sjukhuset som ersätter denna tid.

    1.5.3 Kliniskt mertidsarbete

    Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskiftsförteckning (se tillämpningsanvisningen för § 10 mom. 3 i arbetstidskapitlet).

    2 Akutläkare

    Specialister i akutsjukvård (akutläkare) arbetar under alla tider på dygnet vid jourenheter. En faktor som ökar akutläkarnas arbetsbelastning och bundenhet till arbetet är att andelen arbete som utförs under obekväm arbetstid är större än genomsnittet.

    När akutläkarnas arbetsskiftsförteckning görs upp bör man se till att det också ingår dagarbete i arbetstiden.

    Akutläkarnas arbetsskiftsförteckningar kan göras upp till exempel så att en del av jourersättningarna ges som jourledighet.