Sök
Överenskommelse i de fortsatta förhandlingarna om pensionsreformen
Arbetsmarknadens centralorganisationer nådde den 11 juni 2019 ett förhandlingsresultat om lagändringar och utredningar beträffande pensionsförmåner samt utveckling av verksamheten. Centralorganisationerna anser att åtgärderna som avtalats stödjer regeringens mål att förbättra sysselsättningen med cirka 60 000 personer.
Tilläggsbudgeten ger kommunerna stöd i två faser
Regeringen beslutade i onsdags att stödja kommunernas ekonomi med minst en miljard euro. Kommunerna stöds i två faser. I första fasen kompenseras kommunerna för de uppskattade förlusterna på grund av uppskjuten skattebetalning och i andra fasen genomförs flera direkta stödåtgärder.
Befolkningsprognoserna påverkar utsikterna för pensionsfinansieringen 2019–2085
Pensionsskyddscentralen har uppdaterat sina långsiktiga beräkningar av de lagstadgade pensionernas utveckling 2019–2085. Pensionernas köpkraft fortsätter att öka och skillnaderna mellan individernas pensioner väntas inte bli större. I förhållande till medelinkomsten börjar de utbetalda pensionerna dock minska på 2020-talet.
Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen stöder också den kommunala ekonomin
Propositionen anvisar cirka 1,4 miljarder euro till stöd för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. I stödpaketet ingår åtgärder som stödjer tillhandahållandet av basservice och underlättar möjligheterna att klara sig ur det svåra ekonomiska läget. Kommunförbundet bedömer dock att stödpaketet är otillräckligt med tanke på behoven.
Beskattningsrätt för landskapen baserar sig på uppgifternas omfattning
Tammerfors universitet utredde nordiska modeller för landskapsfinansiering och bedömde hur olika alternativ lämpar sig för finländska förhållanden.
Anonym rekrytering är en utmaning som väcker intresse i organisationer
Vilken betydelse har kön, ålder eller etnisk härkomst på vem som väljs för en arbetsintervju? I en färsk enkät utreddes hurudan uppfattning yrkespersoner inom personalsektorn har om mångfalden inom finländskt arbetsliv.
Arbetsfred för nästan tre år inom kommun- och välfärdssektorn
Alla avtalsparter inom kommun- och välfärdssektorn har godkänt ett förhandlingsresultat. Avtalshöjningarna i uppgörelsen följer den allmänna linjen och är sammanlagt 7,37 procent under nästan tre år. Dessutom har parterna kommit överens om en fortsättning på löneutvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn 2026–2028.
Kommundirektörer och välfärdsområdesdirektörer måste ha direktörsavtal
Enligt kommunallagen ska ett direktörsavtal ingås mellan kommunen och kommundirektören. I avtalet kommer man överens om förutsättningarna för ledningen av kommunen. I lagen om välfärdsområden finns en motsvarande bestämmelse om välfärdsområdesdirektörer. Syftet med direktörsavtalet är att ge spelregler och goda förutsättningar för ledningsarbetet i kommuner och välfärdsområden.
Flexibelt förhandlingssystem i kommun- och välfärdssektorn
Alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar på fastlandet omfattas av kommun- och välfärdssektorns förhandlingssystem. Också företag som ägs av dessa kan bli medlemmar i KT. Vid kommun- och välfärdssektorns förhandlingar kommer parterna överens om riksomfattande kollektivavtal.
Det program för lika lön som regeringen utarbetat i samarbete med arbetsmarknadens centralorganisationer har nu publicerats
Regeringen och organisationerna har kommit överens om gemensamma åtgärder för lika lön för åren 2024-2027. Målet för likalönsprogrammet är att ytterligare minska löneskillnaden mellan könen. På löneskillnaden inverkar också andra åtgärder än de som ingår i programmet.