Nyhet

Gott ledarskap minskar arbetsbelastningen till följd av coronakrisen

Undersökningar vid Arbetshälsoinstitutet visar att de kommunala arbetstagarna i huvudsak klarade det första coronaåret bra. Allmänt sett ansåg man att många faktorer, t.ex. ledarskapet och atmosfären, hade förbättrats. Å andra sidan belastade coronaepidemin olika branscher och yrkesgrupper ojämnt.

Etätyötä tekevät kasvomaskit päällä. Kuva: Ivan Samkov palvelusta Pexels.

Enligt Kommun10-undersökningen, som genomfördes hösten 2020, är allt fler kommunala arbetstagare, hela 77 procent, beredda att rekommendera sina egna arbetsplatser för sina vänner.

– Många faktorer har utvecklats i en positiv riktning i kommunsektorn, säger äldre forskare Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.

Man upplever att arbetsplatserna inom kommunsektorn fungerar trots coronaepidemin samt att ledarskapet och atmosfären har förbättrats. Dessutom verkar till exempel kundvåldet ha minskat jämfört med tidigare undersökningar.

Hur belastande coronakrisen är varierar dock beroende på yrkesgrupp. Av svaren på enkäten Mitä kuuluu? (Hur står det till?), som är riktad till social- och hälsovårdsanställda i kommunsektorn, framgår att coronaepidemin har ökat de social- och hälsovårdsanställdas belastning och oro för sin hälsa.

Coronapandemin påverkade i betydande grad arbetsarrangemangen och i synnerhet social- och hälsovårdssektorn
Över hälften av respondenterna i Kommun10-undersökningen berättar att coronaepidemin påverkat arbetet på något sätt.

En del har delvis eller helt börjat arbeta på distans på grund av coronaepidemin. Åtta procent av respondenterna har övergått till andra arbetsuppgifter antingen inom den egna sektorn eller i en annan sektor. Fem procent uppger att teamets eller arbetsplatsens verksamhet har omorganiserats.

Enligt Ervasti är arbetshälsan hos dem som övergått till distansarbete bättre än hos de övriga respondenterna.

Skillnaderna i coronaepidemins inverkan på olika yrkesgrupper syns också i den longitudinella uppföljningen av arbetsförhållandena och arbetshälsan i undersökningen Kommun10. De hälsovårdare och sjukskötare som övergått till andra arbetsuppgifter på grund av coronaepidemin verkar ha upplevt de mest belastande förändringarna.

Bild 1. De kommunala arbetstagarnas uppskattningar av coronaepidemins inverkan på arbetsarrangemangen enligt Kommun10-undersökningen.

Resultaten av enkäten ”Mitä kuuluu?” visar även de att effekterna av coronaepidemin är särskilt kännbara i social- och hälsovårdsorganisationerna.

– Social- och hälsovårdssektorn avviker från andra branscher genom att arbetet i regel utförs på arbetsplatsen, säger forskningsdirektör Jaana Laitinen. Av respondenterna berättade 86 procent att de inte alls utför distansarbete.

Resultaten från enkäten ”Mitä kuuluu?” verkar tyda på att den ökade arbetsmängden och effekterna av coronaepidemin mest har drabbat dem som redan har haft en stor belastning i sitt arbete. Bakom den ackumulerade belastningen ligger också andra faktorer, såsom den pågående social- och hälsovårdsreformen.

Dessutom uppger var tredje social- och hälsovårdsanställd att han eller hon är rädd för att hälsan ska äventyras i arbetet på grund av coronaepidemin.

Gott ledarskap och välfungerande arbetsgemenskap minskar belastningen

Enligt Laitinen, som ansvarar för genomförandet av enkäten ”Mitä kuuluu?”, kan coronaepidemins belastande effekt minskas genom ett rättvist och uppmuntrande ledarskap. Belastande situationer underlättas om arbetsgemenskapen fungerar väl.

Bild 2. Enligt Kommun10-undersökningen bedömer de kommunala arbetstagarna att ledarskapet är rättvist på deras arbetsplatser. Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper är små.

Det är viktigt att se till att personalen återhämtar sig från arbetet, eftersom man på så sätt kan förhindra att belastningen kumuleras och att de sanitära olägenheter som den orsakar utvecklas. Utöver med gott ledarskap kan man stödja återhämtningen genom att öka engagemanget i arbetet. Även pauser i arbetet och sunda levnadsvanor, såsom tillräcklig sömn, hälsosam kost och motion, främjar återhämtningen.

Utöver de social- och hälsovårdsanställda lönar det sig att på de kommunala arbetsplatserna fästa särskild vikt vid unga arbetstagare, vars situation både Laitinen och Ervasti anser vara oroväckande.

Enligt Ervasti är det många problem som drabbar ungdomarna. Personer under 30 år upplever mest stress i arbetet och återhämtar sig sämre.

– Återhämtningen från arbetet var desto svagare och den psykiska påfrestningen desto vanligare ju yngre åldersklass det är fråga om, berättar Ervasti.

Informationsbaserad ledning av arbetshälsan

Det finns en hel del information om kommuninvånarnas arbetshälsa, och det lönar sig att utnyttja den i chefsarbetet. Man kan till exempel granska resultaten i undersökningen Kommun10 och trenderna 2016, 2018 och 2020 enligt yrke, åldersgrupp och kön i Arbetshälsoinstitutets tjänst Arbetslivskunskap. I samma tjänst finns också resultaten från undersökningen av de ändringar i arbetsarrangemangen som beror på coronaepidemin.

I Arbetshälsoinstitutets tjänst ”Mitä kuuluu?” finns information om arbetshälsan i social- och hälsoorganisationerna. Med tjänsten kan man undersöka vilka faktorer som påverkar personalens välbefinnande samt jämföra olika organisationer.

Mer på webben