Nyhet

Kommunerna behöver mer ekonomiskt stöd

– Kommunernas ekonomiska situation håller på att försämras kraftigt på grund av coronakrisen. Permitteringarna och de andra anpassningsåtgärderna som gäller arbetskraftskostnaderna fortsätter under innevarande år och nästa år, bedömde arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen vid KT:s arbetsmarknadsseminarium på Kommunmarknaden den 9 september.

Työmarkkinaseminaarin juontaja Anna Sorainen, neuvottelupäällikkö Henrika Nybondas-Kangas, työmarkkinajohtaja Markku Jalonen sekä neuvottelupäälliköt Anne Kiiski ja Jorma Palola.

Det har uppskattats att coronakrisen kommer att försvaga den kommunala ekonomin med cirka 1,7 miljarder euro 2021, vilket är nästan lika mycket som i år. Kommunernas skuldbörda ökar ytterligare.

– I detta svaga ekonomiska läge ämnar man dock öka kommunernas uppgifter eller skärpa villkoren i vårddimensioneringen och vårdgarantin samt utvidga läroplikten, konstaterar arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen med förvåning.

Enligt Jalonen borde regeringen ompröva huruvida det i det rådande ekonomiska läget är tillrådligt att ge kommunerna nya uppgifter och skyldigheter som innebär betydande och bestående merkostnader för kommunerna.

– Om nya uppgifter införs trots coronakrisen, bör kostnaderna för uppgifterna kalkyleras realistiskt och ersättas kommunerna fullt ut.

Med hälsning till budgetförhandlingarna påminner Jalonen om att kommunerna kommer att behöva mer ekonomiskt stöd också nästa år.

– För kommunerna behövs ett stödpaket i samma storleksklass och med samma avvägningar som i år. Också nästa år bör stöd riktas direkt till sjukvårdsdistrikten. Arbetstidsförlängningen som infördes med stöd av konkurrenskraftsavtalet slopas i regel inom kommunsektorn i och med de nya avtalen. Statsandelarna till kommunerna bör nu höjas på samma grunder som de skars ner på grundval av konkurrenskraftsavtalet.

För att trygga kommunernas verksamhetsförutsättningar är det också viktigt att höjningen av kommunernas samfundsskatteandel kvarstår år 2021 och att de statsandelstillägg för innevarande år som hänför sig till företagens betalningslättnader inte återkrävs.

Konkreta sysselsättningsåtgärder behövs

Det bästa sättet att lösa problemen inom den kommunala ekonomin är enligt Jalonen att höja sysselsättningsgraden.

– Vad vi behöver är beslut om konkreta sysselsättningsåtgärder och trovärdiga utsikter för en högre sysselsättningsgrad. Det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa behöver ses över och rätten till tilläggsdagar begränsas.

En effektivering av arbetskraftstjänsterna förutsätter att skyldigheten att söka arbete samtidigt utökas. Statens och kommunernas gemensamma ansvar för att främja sysselsättningen borde klarläggas och tjänsterna för olika grupper av arbetssökande utvidgas.

– Användningen av lönesubventioner bör effektiveras och volymen utökas, framför allt i syfte att främja sysselsättningen för dem som har den svåraste ställningen på arbetsmarknaden, sade Jalonen.

Genom lokala avtal kan man trygga arbetstillfällen

Produktiviteten inom den kommunala servicen måste höjas. Organisationer som producerar kommunal service behöver stöd för utvecklings- och reformarbete samt för utnyttjande av ny teknik. Det behövs också stöd för att utveckla ledarskapet på gräsrotsnivå i kommunsektorn.

– De kommunala arbetsmarknadsavtalen ger goda möjligheter att ingå lokala avtal; detta bör utnyttjas i syfte att trygga arbetstillfällen, påpekar Jalonen.

Överlåtelse av rörelse medför kostnader för arbetsgivarna

Delegationen godkände den 7 september KT:s utlåtande om vårdreformen och inrättandet av landskap. KT har för sin del deltagit i den beredning som gäller bestämmelser om personal samt bevakning av arbetsgivarintressen.

Lagstiftningen om inrättandet av vårdlandskap följer i hög grad den förra periodens proposition som gällde landskapsreformen. KT understöder iakttagandet av principerna för överlåtelse av rörelse, eftersom organiserings- och produktionsansvaret överförs från kommunerna och samkommunerna till landskapen.

– Överlåtelser av rörelse medför oundvikligen så kallade transaktionskostnader. Olika övergångsbestämmelser är absolut nödvändiga för att ändringarna inte ska vara oskäliga för kommun- eller vårdlandskapsarbetsgivarna, betonade förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas när hon berättade om innehållet i beredningen av vårdreformen vid KT:s arbetsmarknadsseminarium.

Familjeledighetsreformen bereds i arbetsgrupper

Familjeledighetsreformen bereds i arbetsgrupper vid både Social- och hälsovårdsministeriet och Arbets- och näringsministeriet. Vid beredningen beaktas de ändringar som behövs i arbetsavtalslagen. De olika ledigheterna ska uppfylla kriterierna i direktivet om balans mellan arbete och privatliv. Kommunarbetsgivarna företräds i arbetsgrupperna av KT:s förhandlingschef Anne Kiiski.

– Reformen skulle avsevärt öka kostnaderna för familjeledigheter. Eventuella möjligheter till flexibilitet skulle öka kostnaderna för arbetsarrangemangen och medföra utmaningar också när det gäller tillgången på kunnig arbetskraft, bedömer Kiiski konsekvenserna av de planerade ändringarna.

För att öka sysselsättningsgraden krävs samarbete mellan arbetsmarknadsparterna
Förhandlingschef Jorma Palola berättade i sitt anförande om de åtgärdsförslag som ingår i Finansministeriets sysselsättningspaket från augusti. Främjandet av sysselsättningen diskuteras i flera undergrupper inom ministergruppen, där även KT i egenskap av central arbetsmarknadsorganisation är representerat. I grupperna dryftas bland annat lönesubventioner och förmåner, kompetens och matchning på arbetsmarknaden samt arbetsrelaterad invandring och integration.

– När det gäller sammanställningen av sysselsättningsåtgärder skulle det vara bra urskilja beredningen av de reformer som är omedelbara och snabbt kan genomföras, och beredningen av de långsiktiga målen och reformerna. Det är viktigt att tjänsterna, förmånerna och incitamenten granskas parallellt.