Nyhet

Arbetshälsan måste tacklas tillsammans

Arbetshälsoinstitutet publicerade den 27 januari uppföljningsstudier som kartlagt omkring 30 000 vårdanställdas välbefinnande.

Sairaalahenkilöstön hyvinvointitutkimuksesta muutokset omassa työssä

Arbetet med vårdreformen har pågått under en lång tid och det är fortfarande nödvändigt att genomföra den. Den utdragna reformen, förändringarna och omställningarna i arbetslivet är alla faktorer som återspeglas i de anställdas välbefinnande. Detta framgår av materialet i två färska studier: undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande samt arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu?

Sammanhållningen är stark på arbetsplatserna

Undersökningen om sjukhuspersonalens välbefinnande visade att upplevelsen av att arbetsmängden är oskälig fortfarande är på samma nivå som under tidigare år. På många av branschens arbetsplatser var det aktiva samarbetet och sammanhållningen ändå starka. Inom arbetsgemenskapen håller man medarbetarna à jour med verksamheten.

Sairaalahenkilöstön hyvinvointi –seurantatutkimus 2000-2020 tilasto
Kuva: Sairaalahenkilöstön hyvinvointi –seurantatutkimus 2000-2020, Työterveyslaitos

I arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? anger 83 procent att de satsar mycket på sitt arbete. Två tredjedelar upplever att arbetet är engagerande och meningsfullt, att samarbetet fungerar på arbetsplatsen och att de vore beredda att rekommendera arbetsgivaren till sina vänner. De närmaste chefernas agerande upplevdes som gott. 

De ständiga förändringarna återspeglas i arbetshälsan 

Bland uppgiftslämnarna i båda undersökningarna var det omkring två av fem som upplevde sitt inflytande på förändringar i arbetet som ringa. Första gången vi kom upp till denna nivå var år 2015.

 

Vaikutusmahdollisuus omaan työhön -seuranta
Kuva: Sairaalahenkilöstön hyvinvointi –seurantatutkimus 2000-2020, Työterveyslaitos

En granskning av materialet efter yrkesgrupp visar att de grupper som upplever sitt inflytande som ringa är sjukskötare, barnmorskor, hälsovårdare, närvårdare och primärskötare samt sjukhus- och anstaltsbiträden, redskapsvårdare och städare. Det samma upplever också många av de närmaste cheferna och direktörerna.

När man ber personalen gå igenom alla förändringar som har skett i deras arbete under det gångna året, blir den andel av uppgiftslämnarna som upplevt att förändringarna varit övervägande positiva lika stor (ca 20 %) som den andel som upplevt att de varit negativa. Den andel som bedömt att förändringarna varit övervägande negativa har ökat under de senaste åren. 

Våld har blivit allt vanligare

Enligt arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? har rentav hälften av uppgiftslämnarna upplevt våld eller hot om våld i klientsituationer. En klar ökning i upplevelserna av hot och våld syns också i undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande.

Våld i arbetssituationer är till exempel slag, sparkar, kastade föremål och hot. Våldet riktar sig särskilt mot närvårdare, primärskötare, sjukskötare, barnmorskor och hälsovårdare. Upplevelsen av våld och hot om våld har ökat i alla åldersgrupper. Mest riktas de mot arbetstagare som är under 30 år. 

Kunskapsbaserade beslut och samarbete 

Arbetshälsan och arbetsförmågan hos de anställda i vårdsektorn är viktiga för att man ska kunna trygga servicen, en säker och hälsosam arbetsmiljö samt tillgången på yrkeskunnig arbetskraft och tygla ökningen av kostnaderna. Klienterna i sektorn blir allt mer krävande. Det växande antalet äldre innebär ett ökat behov av vård och service under de närmaste åren. 

Det är viktigt att förstå att det krävs åtgärder på arbetsgemenskapsnivå. Enbart åtgärder på individnivå räcker inte till. Arbetshälsan måste tacklas tillsammans. De anställdas arbetsförmåga syns både i kvaliteten på servicen och i reda pengar. Samarbetet mellan arbetstagarna och arbetsgivarna samt det politiska stödet för utveckling av personalens välbefinnande och kvaliteten på servicen är mycket viktiga. 

Den strategiska ledningen av arbetshälsan och ett gott chefskap får allt större betydelse. Förändringsledning kräver kunnande och förmåga att fatta beslut. Både chefer och arbetstagare behövs för att ta fram lösningar. Det krävs tid för gemensamt utvecklingsarbete, för då kan man också bättre varsebli – och samtidigt minska på – de psykosociala belastningsfaktorerna inom arbetsgemenskapen, sörja för resurser och arbetsförmåga samt uppmärksamma en tillräcklig återhämtning. 

Stöd för ledarskap och gemensam utveckling

Den portal för rapportering och respons som hör till Arbetshälsoinstitutets undersökning Mitä kuuluu? erbjuder de deltagande organisationerna forskningsbaserad kunskap om problem som påverkar arbetsförmågan och hälsan samt om resurser för arbetshälsoledning och inriktning av åtgärder.

Utöver det egna utvecklingsarbetet är det bra att utnyttja andra organisationers erfarenheter av omstruktureringen av social- och hälsovårdstjänster. Arbetshälsoinstitutet lyfte fram utvecklingsarbetet i Mellersta Nyland och i Mellersta Finland som goda exempel.

Inom kommunsektorn erbjuder bland annat Kunteko stöd för gemensamt utvecklingsarbete och Soteliiderit stöd för ledarskap inom social- och hälsovårdssektorn. 

Kunteko 2020 är KT:s och de kommunala huvudavtalsorganisationernas gemensamma utvecklingsprogram för att främja produktiviteten, resultaten och kvaliteten i arbetslivet i kommun- och landskapssektorn. Kunteko erbjuder arbetsorganisationerna stöd för deras eget utvecklingsarbete ända till slutet av år 2020. 

KT:s projekt Soteliiderit ger arbetsgivarna inom social- och hälsovården stöd med förändringsledning, strategisk personalledning och utveckling. Mer om Projektet Soteliiderit >

Mer på webben

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 27.1.2020: Den utdragna vårdreformen äventyrar vårdanställdas välbefinnande, visar undersökningar som täcker 30 000 anställda. >

Vad är Kunteko 2020? >