Nationellt inkomstregister tas i bruk år 2019
Bildandet av ett nationellt inkomstregister hör till regeringens spetsprojekt i digitaliseringen av de offentliga tjänsterna. I registret samlas uppgifter om utbetalda löner, pensioner och förmåner.
Syftet med registret är att effektivera det interna informationsutbytet mellan myndigheterna. Arbetsgivaren behöver inte längre rapportera samma uppgifter till flera ställen och myndigheterna och andra som behöver uppgifterna behöver inte gå till flera källor. Inkomstregistret ger inte användarna nya rättigheter att få information utan registret formas enligt gällande lagstiftning.
Uppgifterna ges i realtid via ett gränssnitt
Arbetsgivarna och revisionsbyråerna inför löneinkomstuppgifter i registret. Uppgifterna införs i realtid och per betalning. Att man inför uppgifterna per betalning och frångår årsanmälningarna är en av de största förändringarna som det nationella registret för med sig.
Uppgifterna kan anmälas i registret på flera sätt. Enklaste sättet att föra in uppgifterna är ett gränssnitt som integreras i löneadministrationssystemet.
Inkomstregistret förverkligas i två etapper
I det första skedet som inleds 1.1.2019 anmäls löneuppgifterna för ca 2,8 miljoner löntagare i det nationella registret.
Från år 2020 anmäls också pensioner och förmåner, vilket innebär att antalet registrerade inkomsttagare ökar till ca 4,6 miljoner.
Anmälningsskyldigheten kommer att gälla alla löne- och förmånsbetalare utan övergångsperioder.
Projektet styrs av Finansministeriet och för det praktiska genomförandet ansvarar Skatteförvaltningen. Inkomstregistret har ända från starten planerats tillsammans med olika intressentgrupper. En representant för KT Kommunarbetsgivarna har också deltagit i beredningen.
